Avancerad sökning

I Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt i Befolkningen i Sverige 1880-1920 har man sedan tidigare kunna göra en så kallad fulltextsökning. Detta innebär att man skriver in de uppgifter man vet, t.ex. ett namn, ett datum och en plats och man söker igenom hela posten, oberoende i vilket fält de olika uppgifterna står. Platsen ger då träff både på födelseort och var man bor.

BILD1Nu finns det möjlighet att göra mer avancerade sökningar i ArkivDigitals olika register. Denna nya sökfunktion fungerar tillsammans med registren Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt Befolkningen i Sverige 1880-1920 och precis som tidigare kommer man till den genom att klicka på Ny registersökning.

BILD2För att öppna upp de nya sökmöjligheterna trycker man på + ute i högerkanten för varje val. Det är bara när någon eller några av de 4 avancerade sökfunktionerna är öppna som man använder dessa. Vill man söka som tidigare har man de stängda och söker precis som tidigare i sökrutan för Registersök.

Avancerad sök – Namn

BILD3Här kan söka efter Förnamn, Efternamn och Kön eller så klart i kombination.

Avancerad sök – Födelseuppgifter

BILD4Här skriver man in om man vill söka på Födelsedatum eller mellan två år. Observera hur man skall skriva in datumet. Man söker även här efter Födelseförsamling, Födelselän och Födelseland (om det inte är Sverige).

Avancerad sök – Mantalsskriven (kallas Bostad i Sveriges befolkning 1880-1920)

BILD5Här söker man på uppgifter om var personen bodde vid de aktuella tidpunkterna. I exempelbilden söker man efter personer som är mantalsskrivna i slutet av 1950 på en gata som börjar med Kristina i Ljungby församling.

Avancerad sök – Hushåll

Denna sökmöjlighet är nog den mest spännande och användbar. Här kan man kombinera ihop personer i en familj för att få träff om man inte känner till så mycket om familjen. Man kan lägga till flera olika personer genom att trycka på knappen Lägg till person. I nedanstående exempel söker man i Befolkningen i Sverige 1880-1920 efter en Bengt Nilsson som är född 1821 (inskrivet i sökfältet där uppe). Sedan har vi klickat på Hushåll och lagt till att det i samma hushåll skall finnas en Emilia. Det ger tre träffar och som man ser så är det samma familj.

BILD6Klicka vidare och titta på församlingsboken för att bekräfta uppgifterna som sökingången i registret gav.

BILD7Att tänka på

När du använder dessa nya avancerade sökmöjligheter så är det precis som vid alla andra sökningar. Det man skriver in måste finnas för att det skall bli träff. Börja därför skriva in lite färre uppgifter för att sedan fylla på med flera om du vill minska antalet träffar.

Den avancerade sökfunktionen finns endast tillgänglig i ArkivDigitals webbversion. Om du inte testat webbversionen ännu, startar du programmet från följande sida: https://app.arkivdigital.se

Webbversionen körs helt i din webbläsare och programmet fungerar bäst med webbläsaren Google Chrome. Har du inte tillgång till Chrome kan du installera den från följande sida: https://www.google.se/chrome/browser/desktop/

Vi återkommer längre fram med fler tips på hur man kan använda dessa avancerade sökmöjligheter.

ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Båtsmansrullor – ett unikt material

AID v33634.b128För den som forskar om båtsmän i slutet av 1800-talet kan de så kallade båtsmansrullorna vara en riktig guldgruva. Båtsmansrullorna är speciella genom att varje båtsman getts en egen liten bok i vilken man på ett enkelt sätt kan följa båtsmannens tjänstgöring.

Som exempel på vad som går att finna i en båtsmansrulla ska vi titta på rullan för Gustaf Johansson Blå, båtsman nr 189 vid Bohus första båtsmanskompani. I rullan återfinns till en början en del grundläggande uppgifter, som födelsedatum och -ort samt antagnings- och avskedsdatum. För varje båtsman ges dessutom ett signalement. Vi får i detta fall veta att Gustaf var 169 centimeter lång, hade gråblå ögon, ljust lingult hår, mörka ögonbryn och gul skäggväxt. Dessutom ges uppgifter om ett par ärr.

I båtsmansrullorna finns noggranna anteckningar över när och var båtsmännen tjänstgjort, både på land och till sjöss. I Gustafs fall finns 15 olika tjänstgöringar antecknade. Man får till exempel veta att karriären inleddes med rekrytkurs på exercisskolan från den 23 september 1884 till och med den 13 april 1885 och att han från den 17 oktober 1887 till och med 13 juni 1888 tjänstgjorde som eldare på korvetten Balder.
AID v33634.b129

På sista sidan i båtsmansrullan finns bestraffningar antecknade. I Gustafs fall finns två anteckningar. Den 21 juli 1886 dömdes han till fyra dagars vaktarrest för oanständigt uppförande och den 31 augusti 1888 blev han dömd av krigsrätten till två månaders fängelse. Orsaken till fängelsestraffet var vägran att fullgöra förmans i tjänsten given befallning samt vanvördnad emot överordnad.
AID v33634.b132
För närvarande finns båtsmansrullorna från Bohusläns första och andra båtsmanskompanier tillgängliga i ArkivDigital online. De återfinns i arkivbildarna ”Karlskrona station: Bohus 1. båtsmanskompani” respektive ”Stockholms station: Bohus 2. båtsmanskompani”. Fotografering pågår och båtsmansrullorna från övriga båtsmanskompanier kommer finnas online inom 1-2 månader.

Markus Lindström

Bildkällor i kronologisk ordning: AID v33634.b128 (anteckningar och signalement), v33634.b129 (tjänstgöringar) och v33634.b132 (bestraffningar).