Nya, kraftfulla hjälpmedel i ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ytterligare två kraftfulla register:
Befolkningen i Sverige 1880-1920 och Sveriges befolkning 1960.

Vill du använda dem tecknar du ett Allt-i-ett abonnemang, som ger dig tillgång till allt material som finns i ArkivDigital inklusive de nya registren. För att få tillgång till registren behöver du också installera vår nya programvara, ArkivDigital 2.0 beta. Programmet laddas ned från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

Befolkningen i Sverige 1880-1920

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är ett digitalt personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Med andra ord: Ett fantastiskt hjälpmedel för att lösa gåtorna i släktträdet!

Vart tog egentligen den försvunne brodern vägen? Han som finns i en husförhörslängd på 1860-talet, men sedan är spårlöst borta. Säkert flyttade han någonstans. Men vart?

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är det självklara stället att börja söka. Skriv in uppgifterna du har (ofta räcker det med namn och födelsetid) och få upp en lista på sökträffar. Välj en träff som ser intressant ut och du får fler uppgifter.

Fortfarande intressant? Klicka på länken och sidan i kyrkboken där han finns med visas! Svårlösta släktforskningsproblem kan bli lösta på några minuter!

Registret är skapat i samarbete med MyHeritage.

1880-1920 bloggSökning i Befolkningen i Sverige 1880-1920.

Sveriges befolkning 1960

Kanske har du redan haft användning av Sveriges befolkning 1950, som finns i ArkivDigital sedan en tid tillbaka, (om du använder nya programvaran). Nu kommer också Sveriges befolkning 1960, ett likadant register men som redovisar befolkningen ett decennium senare.

Det bygger på 1961 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1960 och omfattar alla som bodde i Sverige. Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par.

Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

1960 bloggSökning i Sveriges befolkning 1960.

ArkivDigital

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska utlandsförsamlingar i Berlin och Oslo

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin AID v793345.b4510Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3 (1926-1941) Bild 4510 (AID: v793345.b4510, NAD: AD/BERLIN/0001) Länk.

Vi har i tidigare blogginlägg berättat om Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Vi ska nu avslutningsvis uppmärksamma ytterligare två svenska utlandsförsamlingar som nyligen blivit tillgängliga i ArkivDigital, nämligen Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin samt Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo.

Båda församlingarna bildades i början av 1900-talet. I Oslo börjar födelseboken år 1911 samt vigsel- och dödböckerna år 1912. I Berlin börjar motsvarande längder år 1902 samt 1903. Från Berlin finns dessutom församlingsbok samt flyttningslängder, vilket saknas för Oslo.

Utöver de mest grundläggande serierna har vi även från Berlin och Oslo fotograferat en del andra typer av handlingar. Ett exempel på en mer udda volym är Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3, som innehåller handlingar angående kyrkoskatt 1926-1941. Bland handlingarna återfinns bland annat skrivelser från församlingsmedlemmar som anser sig inte behöva betala skatt. På bilden ovan visas en skrivelse från en kvinna som gift sig med en tysk man och därmed blivit tysk medborgare. Hon behöver därmed betala tysk kyrkoskatt och vill därför inte betala skatt även till Victoriaförsamlingen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Det oäkta barnet Elin Oscar

Västra Torup CI 8 (1887-1894) Bild 34
Västra Torup CI:8 (1887-1894) Bild 34 (AID: v102143.b34, NAD: SE/LLA/13482) Länk.

Pigan Olofina Persdotter som bor i Västra Torup får ett oäkta barn den 7 oktober 1893. Det skrivs in i födelseboken som Elin Oscar.

Var det en kille eller tjej, och hur vet man det?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk

Tips för Malmöforskning

Malmö Sankt Johannes AID v103493.b10Att forska i städerna efter personer är lite annorlunda mot att släktforska på landsbygden. I städerna är det fler som bor, det är tjockare (och flera) böcker att leta igenom och det kan finnas flera olika församlingar. Lägg där till att prästerna oftast har egna förkortningar som det kräver lite god fantasi eller erfarenhet att tyda. Av någon anledning verkar de som bor i städerna dessutom flytta oftare. När det gäller Malmö finns ett par bra hjälpmedel i letandet.

Församlingar
Till att börja med kan det vara bra att känna till när de olika församlingarna fanns. Ursprungligen fanns bara en församling och den heter Sankt Petri. 1683 bildas Caroli församling och den fanns till 1948. Garnisonsförsamlingens kyrkoböcker börjar 1710 och finns kvar till 1927 då man lägger ner Kronprinsens Husarregemente. Sankt Pauli församling kommer till 1884 och Sankt Johannes 1906. Utöver dessa finns Hospitalsförsamlingen (1786-1928) och Slottsförsamlingen (1745-1879). I mitten av 1900-talet bildas flera nya församlingar, men dem lämnar vi för denna gång.

Namnregister
På 1800-talet finns det bra namnregister till husförhörslängder, födda, vigda och döda. Leta i listan över volymer efter de som har volymtyp Register. Klicka på en volym för att läsa vad den innehåller i informationsfältet ovanför. Tänk på att kolla på första sidan i volymen. Där står om man har gjort några omnumreringar av volymerna efter att registret gjordes. I registret hänvisar man till årtal:sida eller volym:sida beroende på vilket register det är.

Topografiska register (kvartersregister)
Det finns även topografiska register tillgängliga i ArkivDigital online. I dessa kan man lätt se vilken volym ett visst kvarter finns ett visst årtal. I listan över volymer heter dessa TopReg:1 för respektive församling i Malmö.

Malmö_Sankt_Petri_TopReg1

Malmö Sankt Petri TopReg:1 (1816-1991) Bild 1090 (AID: v328074.b1090, NAD: SE/MSA/00619)

I födelseboken 1935 står t.ex. att en familj bodde i kvarteret Rådjuret 4 sidan 280. I det topografiska registret för Sankt Petri församling hittar man enkelt att kvarteret Rådjuret 1935 finns i volym AIIa:138 och på sidan 280 hittar man familjen.

En fråga som kommer ganska ofta är hur man hittar var ett visst kvarter ligger. Malmö stad har på sin hemsida en bra kartfunktion, www.malmo.se/karta. Skriv in kvartersnamnet uppe till vänster i sökrutan. Nu visas på kartan var kvarteret ligger. Man kan även klicka sig vidare och välja ”Bo & bygga” till höger. Därefter klicka i rutan för kvarter. Nu visas alla kvarteren på kartan.

Niklas Hertzman