Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

SCB-utdrag 1925-1945

För dig som forskar i början av 1900-talet vill vi gärna tipsa om att Statistiska centralbyråns utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för perioden 1925-1945 finns tillgängliga i ArkivDigital.

SCB-utdragen är upplagda läns- och årsvis. Det innebär att vi har haft möjlighet att fotografera samtliga församlingar till och med år 1945. När det gäller originalvolymerna (i kyrkoarkiven) är det vanligt att vi får avbryta fotograferingen tidigare, eftersom de flesta originalvolymer omfattar ett flertal år och det är slutåret som styr när sekretessen går ut. Om det saknas födelse-, vigsel- eller dödböcker från perioden 1925-1945 i en församling som du forskar i kan det därför vara en bra idé att titta i SCB-utdragen.

SCB-utdragen återfinns i en arkivbildare med det långa namnet Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen. Enklast är att bara skriva SCB i sökrutan, så kommer man direkt till arkivbildaren.

För varje volym finns angivet vilket år och vilket län den omfattar. Om inget annat framgår av volyminformationen ingår både födda, vigda och döda från det året. I annat fall framgår typ av utdrag i den aktuella volymen av förkortningarna fbu (födelseboksutdrag), vbu (vigselboksutdrag och dbu (dödboksutdrag).

Varje volym omfattar många bilder och det kan därför ta en stund att hitta rätt församling. Vi är väl medvetna om detta problem och vi håller därför på att ta fram församlingsregister till SCB-utdragen. På sikt kommer man alltså kunna välja en församling och ett årtal och automatiskt komma till rätt bild.

Utdragen utgörs av avskrifter som respektive församling skickat in till SCB. När man använder utdragen bör man därför vara medveten om att det dels kan ha blivit fel då originalböckerna skrevs av, dels att utdragen ibland innehåller färre uppgifter än originalböckerna.

SCB-utdrag

Första sidan i SCB-utdraget av Östra Nöbbelövs (Kristianstads län) födelsebok för år 1925.

Markus Lindström, ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Glädjebesked: Snart fler moderna kyrkböcker!

Pressrelease moderna kyrkböcker jan 2016

ArkivDigital kommer inom kort att börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den sjuttioåriga sekretessgränsen (i dag 1945). Det har blivit möjligt tack vare att Riksarkivet har omprövat ett tidigare beslut, som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935.

– Mycket glädjande! Vi kommer omedelbart att styra om våra fotograferingsresurser, så att vi snarast möjligt kan göra det moderna kyrkboksmaterialet tillgängligt för våra kunder, säger ArkivDigitals VD Mikael Karlsson.

De kyrkböcker som kommer att fotograferas är i första hand församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel och dödböcker från framför allt 1930- och 1940-talen.

Gå till vår pressrelease.

ArkivDigital

Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital

Kansas, USAArkivDigital bedriver för tillfället inte bara fotografering i Sverige, utan även i USA. En av våra fotografer är på rundresa i Kansas för att fotografera kyrkböckerna från de olika svenskförsamlingarna som fanns, och i många fall fortfarande finns, där.

v812973.b28.s4

McPherson New Gottland Covenant Church Vol:1 (1893-1940) Bild 28 / sid 4 (AID: v812973.b28.s4) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en församlingsbok för New Gottland Covenant Church i McPherson. På uppslaget ser vi Charles och Bettie Gustafson samt deras barn. Charles var född i Karlskoga och Bettie i Leksand, medan alla barnen var födda i New Gottland. Vi får också bland annat veta när paret dels anlänt till församlingen, dels till Amerika.

Förutom grundläggande material som församlingsböcker, födelse-, vigsel- och dödböcker samt längder över nyintagna och utträdda församlingsmedlemmar har vi även fotograferat många andra typer av material, exempelvis protokoll och räkenskaper av olika slag. Till en början är böckerna vanligen skrivna på svenska, men i början av 1900-talet blir det allt vanligare att de istället är skrivna på engelska.

För många församlingar finns även små tryckta skrifter där man kan läsa om församlingens historia. I den skrift som gavs ut till New Gottlands hundraårsjubileum 1993 framgår bland annat bakgrunden till församlingens namn, som alltså inte är en felstavning av ön Gotland.

v812999.b2.s1
McPherson New Gottland Covenant Church Vol:26 (1893-1993) Bild 2 / sid 1 (AID: v812999.b2.s1) Länk.

In January, 1872, a post office was established in the community, and at the suggestion of a group of settlers it was named ”New Gottland”. The immigrants spoke among themselves of the new good land (nytt gott land) that they were so fortunate to have acquired upon their arrival here.

Vår fotografering i Kansas pågår fortfarande och än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online. Mycket mer kommer att tillkomma under hösten.

För att hitta till dokumenten från Kansas i ArkivDigital, välj Avancerade alternativ och välj sedan ”Kansas (USA)” i rullistan för län.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Under juni och juli månader har en hel del nytt spännande material tillkommit i ArkivDigital. Vi har både börjat lägga ut ett par helt nya typer av material, fortsatt fylla på volymer för sedan tidigare påbörjade projekt samt slutfört fotograferingen av ett par material.

Födda, vigda, döda – SCB:s utdrag
Det ena nya materialet som vi börjat lägga ut är SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker. Fördelen hos SCB-utdragen är att vi har möjlighet att lägga ut dessa ända fram till år 1944 medan vi sällan har haft möjlighet att fotografera originalböckerna så långt framåt i tiden. Vi har hittills lagt ut merparten av utdragen för år 1943-1944. Vi kommer sedan att arbeta oss bakåt i tiden för att successivt försöka täppa igen luckorna där vi saknar originalböcker. SCB-utdragen är avskrifter av kyrkoarkivens originalböcker och kan innehålla färre uppgifter än dessa.

Det enklaste sättet att hitta SCB-utdragen i vår programvara är att helt enkelt skriva ”SCB” i sökrutan. Volymerna är upplagda länsvis, vilket gör att det kan krävas en hel del bläddrande för att hitta rätt församling. Vi kommer därför påbörja indexering av materialet, så att det så småningom kommer bli enkelt att hitta respektive församling.

Stamkort för värnpliktiga
Det andra nya materialet som vi börjat lägga ut är stamkort för värnpliktiga. Varje värnpliktig hade ett eget stamkort där det finns anteckningar ända från inskrivning, vid normalt 20 eller 21 års ålder, till avregistrering, vilken normalt skedde vid 47 års ålder. Hittills är bara ett mindre antal volymer tillgängliga men på längre sikt kommer vi lägga ut stamkorten för alla män som blev inskrivna åren 1902-1941. Det enklaste sättet att hitta stamkorten i ArkivDigital är att skriva ”stamkort” i sökrutan. Man kommer då till en samlingssida där det dels finns en längre informationstext om stamkorten, dels länkar till de arkivbildare där stamkort kan återfinnas.

Bouppteckningar
Bland de tidigare påbörjade projekt där vi fyllt på med nytt material vill vi framför allt framhålla bouppteckningarna från 1900-talets början. För dessa har volymer tillkommit i flertalet län.

Avslutade projekt
När det gäller avslutade projekt vill vi särskilt nämna Högsta domstolens protokoll och Justitiekanslerns fånglistor. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för perioden 1694-1800 och Justitiekanslerns fånglistor för perioden 1750-1825.

ArkivDigital

Gotländska vigselregister

Vigselregister Gotland AID v403531.b20Vigselregister Gotland VigselReg:12 (0-1860) Bild 20 (AID: v403531.b20, NAD: SE/ViLA/99999) Länk.

I ArkivDigital finns en hel del avfotograferade personregister. Mest kända är nog bouppteckningsregistren, men vi har också fotograferat en hel del andra personregister. Ett exempel på ett sådant register är vigselregistret för Gotland.

Vigselregistret återfinns i arkivbildaren ”Vigselregister Gotland”. Registret, som upprättats av landsarkivet i Visby, består av tolv volymer för perioden från vigselböckernas början till år 1860 samt sex volymer för åren 1861-1894.

Registret är lite annorlunda uppställt eftersom det är sorterat efter både efternamn och gårdsnamn, vilket framgår på bilden ovan (Tajnungs var en gård i Hangvars socken). Man får därmed chansen att återfinna en person både på sitt efternamn och på gårdens namn.

Vigselregistret omfattar hela Gotland med undantag av Visby. För Visby kan personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder återfinnas i Visby stadsförsamlings arkivbildare (sökord: ”Visby stadsförsamling”).

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793479.b30.s1Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn KVa:1 (1903-1914) Bild 30 / sid 1 (AID: v793479.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Sedan en kortare tid tillbaka finns handlingar från Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn tillgängliga i ArkivDigital. Vi har både fotograferat de mest grundläggande serierna, det vill säga församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker, och en del andra typer av handlingar.

Svenska kyrkan har haft verksamhet i Köpenhamn sedan år 1901. Gudstjänster förrättades till en början i Garnisonskirken, men antalet svenskar i Köpenhamn var stort och snart uppstod behov av en egen kyrka. År 1903 bildades Svenska Kyrkoföreningen. Som framgår av § 2, punkt 2 skulle föreningen ”arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka därstädes” (bilden ovan).

Grundstenen till kyrkan lades år 1908. 1911 stod den klar och invigdes samt namngavs efter konung Gustaf V.

Svenska Gustafskyrkan är sedan länge en populär vigselkyrka. Många svenska par, som inte varit bosatta i Köpenhamn, har rest hit för att gifta sig. Detta förhållande avspeglas naturligtvis i församlingens lysnings- och vigselböcker samt dess bilagor, som är ovanligt omfattande. På bilden nedan visas ett lysningsbevis för ett par där lysning skett i brudens hemförsamling Nödinge, men där paret sedan rest till Köpenhamn för att förrätta vigseln.

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793477.b30.s1

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn HV:10 (1934-1936) Bild 30 / sid 1 (AID: v793477.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital