NYTT! Födda i Malmöhus län 1800–1840

Idag har vi uppdaterat vårt register Födda, delar av Sverige med uppgifter om personer som föddes i Malmöhus län under åren 1800–1840. Uppdateringen innehåller 262 775 sökbara poster som underlättar för dig som söker efter dina förfäder och släktingar i Sveriges sydligaste län.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.
Födda i Malmöhus län

ArkivDigitals födelseregister finns till för att göra det enklare för dig att hitta födelsenotiser för dina förfäder och släktingar. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna gör du bara en snabb sökning i registret. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan. I originalkällan kan du hitta ytterligare uppgifter, till exempel om vilka personer som var faddrar till barnet.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 6,3 miljoner poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Kristianstads län 1800-1840

Har du förfäder och släktingar som föddes i Kristianstads län? Nu blir det enklare för dig att hitta deras födelsenotis. Vi har just uppdaterat vårt register Födda, delar av Sverige och lagt till 171 384 sökbara poster med personer födda i Kristianstads län åren 1800–1840.

ArkivDigitals födelseregister är till stor hjälp för dig när du söker efter födelsenotiser för dina förfäder och släktingar. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna gör du bara en snabb sökning i registret. När du hittat personerna du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Födda Kristianstad ArkivDigital

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 5,9 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera registret så håll utkik här i bloggen och på våra sociala medier för att få information om alla nyheter.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Nora med omnejd

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige, där du enkelt kan söka efter födelseuppgifter. Den här gången har vi uppdaterat registret med 46 277 sökbara poster från Nora med omnejd.

Uppgifter för följande församlingar och tidsperioder ingår i uppdateringen:

  • Järnboås församling 1673–1918
  • Nora bergsförsamling 1737–1939
  • Nora stadsförsamling 1843–1924 (för tiden före 1843, se Nora bergsförsamling)
  • Vikers församling 1872–1918 (församlingen bildades år 1871 genom utbrytning ur Nora bergsförsamling)
Födda i Nora

Vårt födelseregister gör det enklare för dig att hitta födelsenotiser för dina förfäder och släktingar som föddes i de här fyra församlingarna. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter är det enkelt att klicka sig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 5 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler församlingar och län framöver så håll utkik på vår blogg och våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Södermanlands län 1800–1840

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. I den här uppdateringen har vi lagt till 22 797 sökbara poster med personer födda i Södermanlands län åren 1800–1840.

Detta är en mindre uppdatering för att göra Södermanlands län komplett vad gäller födda mellan dessa årtal. Just för Södermanlands län har vi nämligen redan många poster gällande födda och även för vigda och döda. De register som finns hos oss sedan tidigare är gjorda i samarbete med KFV (Katrineholm, Flen, Vingåker) släktforskarförening, Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening och Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening. Efter dagens komplettering finns det totalt 611 110 sökbara poster med födda i Södermanland.

Födda i Södermanland

Den här uppdateringen underlättar för dig som har förfäder i Södermanlands län som inte funnits med i tidigare uppdateringar av födelseregistret. Det blir nu mycket enklare att hitta deras födelsenotiser. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 4,7 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik på vår blogg och våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i födelseregistret efter uppdateringen.

Vi har även mycket sökbart material när det gäller vigda och döda i Södermanland. Här kan du läsa mer om vad som finns tillgängligt när det gäller uppgifter om vigslar och här hittar du mer information om sökbara poster om döda. Observera att du behöver bläddra neråt på sidan för att se all information.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Stockholms län 1800–1840

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. I den här uppdateringen har vi lagt till 172 362 sökbara poster med personer födda i Stockholms län åren 1800–1840.

Om du har förfäder och släktingar som föddes i Stockholms län blir det nu mycket enklare att hitta deras födelsenotiser. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Födda Stockholm

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 4,7 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik här på bloggen och i våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

Klicka här för att se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Uppsala län 1800–1840

Idag har vi uppdaterat vårt register Födda, delar av Sverige med 184 198 sökbara poster med personer födda i Uppsala län 1800–1840. Det innebär att det nu är enklare att släktforska om du har förfäder och släktingar som föddes i Uppsala län. Nu kan du hitta personens födelsenotis med en snabb sökning i vårt register. När du har hittat den person du söker är det enkelt att klicka sig vidare till originalkällan så att du kan dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Födda Uppsala

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 4,5 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Värmland 1800–1840

Har du förfäder i Värmland? Nu är det enklare att hitta uppgifter om dina förfäder som föddes i Värmland 1800–1840. Detta tack vare vårt register Födda, delar av Sverige där vi just har lagt till 215 249 nya sökbara poster gällande värmländska födslar.

Födda i Värmland

Med födelseregistret blir det enklare att hitta den person du letar efter. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna räcker det med en snabb sökning. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 3,2 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Sök smart i ArkivDigitals register

ArkivDigitals personregister blir fler och fler. Senast tillkom Sveriges befolkning 1975 och Värnpliktskort. Du hittar registren genom att klicka på den blå knappen ”Ny registersökning” i programmet. Välj sedan vilket register du vill söka i under ”Registerkälla”.

Det finns två olika sätt att söka, ett enkelt och ett avancerat. Här ska vi ägna oss åt det enkla, som faktiskt är mer kraftfullt än vad man i förstone kan tro.

Knepet vid alla sökningar är att inte skriva in för många uppgifter.

Ett exempel: Jag letar efter en kvinna som hette Berta Lundgren, väljer register BiS 1860-1930 och skriver in hennes namn ”Berta Lundgren” i sökfältet ”Registersök” och klickar ”Sök” (eller trycker Enter). Resultatet blir 202 träffar, vilket känns för många att söka igenom.

Då kompletterar jag med hennes födelseår 1887 och antalet träffar sjunker till åtta. Fyra av dessa rör den kvinna jag är intresserad av, född den 3 mars 1887 i Odensala. Men om jag tittar noggrant på träffarna ser jag att hon i ett fall anges som född 31 mars 1887 (vilket är hennes korrekta födelsetid). Hade jag inte nöjt mig med att ange hennes födelseår utan också tagit med datumet, hade jag missat den träffen. Därför ska man aldrig skriva in fler uppgifter än vad som behövs för att få ett lagom stort sökresultat.

Det är också smart att söka efter samma person med olika uppgifter, exempelvis enbart efternamn och födelsedatum eller enbart förnamn och födelsedatum eller enbart för- och efternamn (det sistnämnda fungerar bara med ovanliga namn). Då ökar chanserna att hitta så många träffar som möjligt.

Nu blir det lite mer avancerat.

Det finns ett antal specialtecken som kan användas i sökrutan och som möjliggör riktigt listiga sökningar.

Ett exempel: Jag vill söka på en person som hette Anders Setterqvist, men jag vet att hans efternamn kan stavas på olika sätt i källorna: Setterqvist, Sätterqvist och Zetterqvist. Och ibland skrivs -quist istället för -qvist. Dessutom har jag sett olika födelseår på honom.

Då kan jag skriva följande i sökrutan:
anders (zetterq* | sätterq* | setterq*) (1816 | 1817 | 1818)

Resultatet blir en sökning på alla dessa stavningar och årtal. Vertikalstrecket (|) betyder i detta sammanhang ”eller” och asterisken (*) att ordet kan fortsätta med vilka tecken som helst. Vertikalstrecket skrivs (på Windows) med AltGr + <> (den sistnämnda tangenten sitter nere till vänster på tangentbordet) eller om man föredrar enhandsfattning genom Ctrl+Alt+<>.

Här följer en lista på de specialtecken som kan användas i ArkivDigitals sökrutor.

* (asterisk) i slutet av ord = valfri fortsättning: bergl* hittar Berglind, Bergling, Berglund etc,

” ” (citat- eller tumtecken) = söker på en fras: ”georg olof” hittar Georg Olof, men inte Olof Georg eller Georg Karl Olof (sökning på fras kan bara göras i samma fält, exempelvis förnamn eller födelseförsamling),

| = eller: se förklaring ovan,

– (minustecken) = ej: frölunda -västra hittar Östra Frölunda och Frölunda, men inte Västra Frölunda,

+ (plustecken) = och: Lundqvist +Lundberg hittar alla poster som innehåller båda namnen, men samma resultat ger också Lundqvist Lundberg (det vill säga plustecknet ingår automatiskt vid sökningarna),

~1 (tildetecken plus antal tecken) efter ord = ungefärlig sökning, ett tecken får skilja: appelqvist~1 hittar Appelqvist, Appelquist, Appelkvist etc, appelqvist~2 (två tecken får skilja) hittar också Apelquist etc,

~1 (tildetecken plus antal ord) efter fras = ungefärlig sökning, ett ord får skilja inom frasen (första och sista ordet i frasen ska anges): ”sven filip”~1 hittar också Sven Gustaf Filip och Sven Erik Filip, ”sven filip”~2 hittar dessutom Sven Johan Olof Filip liksom Filip Sven.

( ) (parentes) = möjliggör sökning på alternativa stavningar, exempelvis aurora (concordia | conkordia | konkordia | koncordia) söker efter alla Aurora Concordia, Aurora Conkordia etc (ett mycket snarlikt sökresultat ger sökningen aurora concordia~2).

Dessa specialtecken fungerar också under Avancerad sök. Så sökmöjligheterna blir i det närmaste oändliga. Det är bara att pröva sig fram.

Lycka till!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital