föddes-arkiv - ArkivDigital

NYTT! Födda 1800–1840 i Kalmar län

Skrevs den 20 februari, 2020 av ArkivDigital — Kommentera

Det har blivit dags för en ny uppdatering av registret Födda, delar av Sverige. I dag har vi uppdaterat med information om personer som föddes i Kalmar län 1800–1840. Dessa personer kan du nu hitta genom en enkel sökning i ArkivDigitals register. Den här uppdateringen innehåller 199 956 sökbara poster.

Vårt födelseregister gör det enklare att hitta den person du letar efter. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna räcker det med en snabb sökning. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 2,9 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda 1800 – 1840 i Västernorrlands län

Skrevs den 21 november, 2019 av ArkivDigital — Kommentera

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. Om du letar efter släktingar och förfäder som föddes i Västernorrland åren 1800 – 1840 så kan du nu enkelt hitta dem genom en sökning i ArkivDigitals register.

Uppdateringen innehåller drygt 85 000 sökbara poster med personer som föddes i Västernorrlands län mellan åren 1800 och 1840.

Vårt födelseregister gör det mycket lättare att hitta den person du letar efter. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna räcker det med en snabb sökning. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu knappt 2,4 miljoner poster. Vi fortsätter att uppdatera med fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Smeder fick dödfödda barn samma dag

Skrevs den 2 december, 2016 av Örjan Hedenberg — Kommentera

Slumpen gör att ovanliga händelser ibland klumpar ihop sig. Jag har i ett tidigare inlägg visat ett exempel där två trillingfödslar, som i sig är mycket ovanligt, inträffade i samma socken med bara någon månads mellanrum.

Att två män med samma yrke båda får ett dödfött barn samma dag i samma socken måste också vara mycket osannolikt. Men det inträffade år 1798 i Burlöv i Skåne.

Burlöv CI:4 (1775-1816) Bild 91 / sid 92 (AID: v106310.b91.s92, NAD: SE/LLA/13050) Länk.

Den 26 januari fick smeden Bengt Andersson och hans hustru Kjerstina Nilsdotter tvillingar, varav den ena var dödfödd. Samma dag fick smeden Pär Ahlström och hans hustru Elna Bengtsdotter en dödfödd son.

Vid denna tid var antalet dödfödda barn i Sverige drygt 27 per 1000 födda. Det kan jämföras med nutidens 4 per 1000 födda. Under andra halvan av 1700-talet föddes cirka 70 000 barn per år. Antalet ökade under de första decennierna av 1800-talet så att det vid mitten av detta sekel årligen föddes lika många barn som idag, trots att befolkningen var mycket mindre. Vid den här aktuella tiden, 1798, föddes enligt den officiella statistiken, 2160 dödfödda barn i landet. Det var således inte helt ovanligt, men kombinationen ovan måste ändå betecknas som närmast unik.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Livslång livskamrat

Skrevs den 12 augusti, 2016 av Örjan Hedenberg — Kommentera

Med ökad livslängd ökar också den tid som par har levt samman, och numera är det inte ovanligt med diamantbröllop. Då har man varit gifta i 60 år. Men frågan är om inte det slås av ett par fall jag hittat där två personer följts åt bokstavligen från vaggan till graven.

Det ena fallet är från Säfsnäs i Dalarna. Där föddes år 1812 barnen Lena Stina Larsdotter och Eric Jansson. De står efter varandra som nr 59 respektive 60 i födelse-och dopboken.

Säfsnäs (W) C:3 (1801-1844) bild 71 (AID: v132067.b71, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

De två gifte sig sedan med varandra och finns med barn i följande husförhör.

Säfsnäs (W) AI:12 (1845-1854) bild 93 / sid 88 (AID: v132047.b93.s88, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

Eric tog namnet Hök efter Hökhöjden där han var född och där paret först bodde. Han dog i Mörttjärn 25 augusti 1882. Paret hade då följts åt i 70 år.

Det andra fallet är från Västland i Uppland. Där föddes 1813 barnen Maja Stina Löfgren (nr 36) och Lars Persson (nr 37).

Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 44 (AID: v127256.b44, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 45 (AID: v127256.b45, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Även detta par gifte sig med varandra. I detta husförhör har Maja Stina dock fått fel födelsemånad, augusti istället för september.

Västland (C) AI:12 (1846-1850) bild 266 / sid 249 (AID: v127235.b266.s249, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Lars tog sig namnet Wesslander (efter Västland) och blev bruksarbetare vid Västlands bruk. När han dog 16 mars 1871 hade han och hustrun följts åt i 58 år.

Kanske det finns flera liknande fall att hitta.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Skrevs den 1 juli, 2016 av ArkivDigital — Kommentera

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

Skrevs den 11 december, 2015 av Niklas Hertzman — Kommentera

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Konstverk i handlingarna

Skrevs den 2 november, 2015 av Niklas Hertzman — 1 kommentar ↓

Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:143 (1934-1934) Bild 4080 (AID: v495505.b4080, NAD: SE/LLA/10122) Länk.

Som släktforskare har man ju bläddrat igenom tusentals och åter tusentals sidor i de gamla handlingarna. Man hoppas så klart att man skall hitta de små pusselbitarna till den egna släkten, men ibland stannar man upp och man börjar fundera kring just det man ser för tillfället. Det kan vara ett annorlunda yrke, ett konstigt namn, prästens handstil eller något helt annat – som en fin bild.

Exemplet ovan kommer från en bouppteckning i Karlskrona 1934 och visar översta delen på en livförsäkring, tecknad hos Brand- och Lif-Försäkrings-Aktie-Bolaget SVEA.

Andra fina bilder hittar man till exempel i Träslövs kyrkoarkiv i serien HV:2 som är bilagor till lysnings- och vigselboken.

Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 362 (AID: v93549.b362, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

I detta exempel är det ett dopintyg på Johan Edward Bernhard, son till Emil Johan Johnson och Anna. Han föddes i Rumford, Rhode Island, USA, 1/5 1888 och intyget finns bevarat, för föräldrarna flyttade säkert tillbaka till Sverige och bosatte sig i Träslöv. Bilden innan är föräldrarnas vigselintyg.

Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 361 (AID: v93549.b361, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

Hittar du något spännande i de gamla handlingarna; stanna till och tänk efter. Bara en liten anteckning eller bild kan ge så många tankar kring hur de hade det förr i tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Skrevs den 10 juli, 2015 av Niklas Hertzman — 1 kommentar ↓

Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Skrevs den 7 juli, 2015 av Niklas Hertzman — 3 kommentarer ↓

Ununge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Skrevs den 6 maj, 2015 av Niklas Hertzman — Kommentera

Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802
…
d:r Brita 29/4 1844
…

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital