föddes-arkiv - ArkivDigital

Sökbara uppgifter om födda i Blekinge län

Skrevs den 9 september, 2021 av ArkivDigital — Kommentera

Nu har vi uppdaterat ArkivDigitals födelseregister med nya sökbara uppgifter om personer som föddes i Blekinge län åren 1750–1799. Uppdateringen innehåller 83 224 poster som gör det enklare för dig att snabbt hitta de uppgifter du letar efter.

Tack vare vårt födelseregister behöver du inte längre bläddra sida efter sida i födelseböckerna utan det räcker att göra en sökning i Födda, delar av Sverige. När du hittar personen som du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan. I originalkällan kan du även hitta ytterligare uppgifter, till exempel om barnets faddrar.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu 8,1 miljoner poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen. Vi kommer fortsätta att uppdatera födelseregistret så följ gärna vår blogg och våra sociala medier för att inte missa någon uppdatering.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Sökbara uppgifter om födda i Östergötlands län

Skrevs den 12 augusti, 2021 av ArkivDigital — Kommentera

Nu har vi uppdaterat ArkivDigitals födelseregister med nya sökbara uppgifter. Den här gången innehåller uppdateringen uppgifter om personer som föddes i Östergötlands län åren 1750–1799. Det är hela 235 433 nya poster som tillkommit för att göra det enklare för dig som släktforskar.

Nu behöver du inte längre bläddra sida efter sida i födelseböckerna utan det räcker att göra en snabb sökning i registret Födda, delar av Sverige. När du hittar personen som du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan. I originalkällan kan du även hitta ytterligare uppgifter, till exempel om barnets faddrar.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 7,9 miljoner poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen. Vi kommer fortsätta att uppdatera födelseregistret så följ gärna vår blogg och våra sociala medier för att inte missa någon uppdatering.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Sökbara uppgifter om födda i Gävleborgs län 1750–1799

Skrevs den 3 juni, 2021 av ArkivDigital — Kommentera

För att underlätta ännu mer för alla släktforskare har vi nu börjat indexera uppgifter om personer födda 1750–1799. Först ut är Gävleborgs län där vi idag har uppdaterat födelseregistret med 95 858 sökbara poster.

Med hjälp av det sökbara födelseregistret är det mycket enklare för dig att hitta födelsenotiser för dina förfäder och släktingar. I stället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna gör du bara en snabb sökning i registret. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan. I originalkällan kan du hitta ytterligare uppgifter, till exempel om vilka personer som var faddrar till barnet.

Födda i Gävleborg — _{^{Bild från DigitaltMuseum}}

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 7 miljoner poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik på vår blogg och våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Kopparbergs län 1800–1840

Skrevs den 4 mars, 2021 av ArkivDigital — Kommentera

Idag har vi uppdaterat vårt födelseregister med uppgifter om personer som föddes i Kopparbergs län under åren 1800–1840. Uppdateringen innehåller 138 548 sökbara poster.

ArkivDigitals födelseregister finns till för att göra det enklare för dig att hitta födelsenotiser för dina förfäder och släktingar. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna gör du bara en snabb sökning i registret. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan. I originalkällan kan du hitta ytterligare uppgifter, till exempel om vilka personer som var faddrar till barnet.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 6,6 miljoner poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda 1800–1840 i Kalmar län

Skrevs den 20 februari, 2020 av ArkivDigital — Kommentera

Det har blivit dags för en ny uppdatering av registret Födda, delar av Sverige. I dag har vi uppdaterat med information om personer som föddes i Kalmar län 1800–1840. Dessa personer kan du nu hitta genom en enkel sökning i ArkivDigitals register. Den här uppdateringen innehåller 199 956 sökbara poster.

Vårt födelseregister gör det enklare att hitta den person du letar efter. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna räcker det med en snabb sökning. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 2,9 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda 1800 – 1840 i Västernorrlands län

Skrevs den 21 november, 2019 av ArkivDigital — Kommentera

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. Om du letar efter släktingar och förfäder som föddes i Västernorrland åren 1800 – 1840 så kan du nu enkelt hitta dem genom en sökning i ArkivDigitals register.

Uppdateringen innehåller drygt 85 000 sökbara poster med personer som föddes i Västernorrlands län mellan åren 1800 och 1840.

Vårt födelseregister gör det mycket lättare att hitta den person du letar efter. Istället för att bläddra sida efter sida i födelseböckerna räcker det med en snabb sökning. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

Födelsedatum
Dopdatum
Barnets förnamn
Födelseplats (by, gård etc)
Födelseförsamling
Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu knappt 2,4 miljoner poster. Vi fortsätter att uppdatera med fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Smeder fick dödfödda barn samma dag

Skrevs den 2 december, 2016 av Örjan Hedenberg — Kommentera

Slumpen gör att ovanliga händelser ibland klumpar ihop sig. Jag har i ett tidigare inlägg visat ett exempel där två trillingfödslar, som i sig är mycket ovanligt, inträffade i samma socken med bara någon månads mellanrum.

Att två män med samma yrke båda får ett dödfött barn samma dag i samma socken måste också vara mycket osannolikt. Men det inträffade år 1798 i Burlöv i Skåne.

Burlöv CI:4 (1775-1816) Bild 91 / sid 92 (AID: v106310.b91.s92, NAD: SE/LLA/13050) Länk.

Den 26 januari fick smeden Bengt Andersson och hans hustru Kjerstina Nilsdotter tvillingar, varav den ena var dödfödd. Samma dag fick smeden Pär Ahlström och hans hustru Elna Bengtsdotter en dödfödd son.

Vid denna tid var antalet dödfödda barn i Sverige drygt 27 per 1000 födda. Det kan jämföras med nutidens 4 per 1000 födda. Under andra halvan av 1700-talet föddes cirka 70 000 barn per år. Antalet ökade under de första decennierna av 1800-talet så att det vid mitten av detta sekel årligen föddes lika många barn som idag, trots att befolkningen var mycket mindre. Vid den här aktuella tiden, 1798, föddes enligt den officiella statistiken, 2160 dödfödda barn i landet. Det var således inte helt ovanligt, men kombinationen ovan måste ändå betecknas som närmast unik.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Livslång livskamrat

Skrevs den 12 augusti, 2016 av Örjan Hedenberg — Kommentera

Med ökad livslängd ökar också den tid som par har levt samman, och numera är det inte ovanligt med diamantbröllop. Då har man varit gifta i 60 år. Men frågan är om inte det slås av ett par fall jag hittat där två personer följts åt bokstavligen från vaggan till graven.

Det ena fallet är från Säfsnäs i Dalarna. Där föddes år 1812 barnen Lena Stina Larsdotter och Eric Jansson. De står efter varandra som nr 59 respektive 60 i födelse-och dopboken.

Säfsnäs (W) C:3 (1801-1844) bild 71 (AID: v132067.b71, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

De två gifte sig sedan med varandra och finns med barn i följande husförhör.

Säfsnäs (W) AI:12 (1845-1854) bild 93 / sid 88 (AID: v132047.b93.s88, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

Eric tog namnet Hök efter Hökhöjden där han var född och där paret först bodde. Han dog i Mörttjärn 25 augusti 1882. Paret hade då följts åt i 70 år.

Det andra fallet är från Västland i Uppland. Där föddes 1813 barnen Maja Stina Löfgren (nr 36) och Lars Persson (nr 37).

Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 44 (AID: v127256.b44, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 45 (AID: v127256.b45, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Även detta par gifte sig med varandra. I detta husförhör har Maja Stina dock fått fel födelsemånad, augusti istället för september.

Västland (C) AI:12 (1846-1850) bild 266 / sid 249 (AID: v127235.b266.s249, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Lars tog sig namnet Wesslander (efter Västland) och blev bruksarbetare vid Västlands bruk. När han dog 16 mars 1871 hade han och hustrun följts åt i 58 år.

Kanske det finns flera liknande fall att hitta.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Skrevs den 1 juli, 2016 av ArkivDigital — Kommentera

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

Skrevs den 11 december, 2015 av Niklas Hertzman — Kommentera

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital