Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Konstverk i handlingarna

Karlskrona_rådhusrätt_och_magistrat_FIIa_143_Bild_4080Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:143 (1934-1934) Bild 4080 (AID: v495505.b4080, NAD: SE/LLA/10122) Länk.

Som släktforskare har man ju bläddrat igenom tusentals och åter tusentals sidor i de gamla handlingarna. Man hoppas så klart att man skall hitta de små pusselbitarna till den egna släkten, men ibland stannar man upp och man börjar fundera kring just det man ser för tillfället. Det kan vara ett annorlunda yrke, ett konstigt namn, prästens handstil eller något helt annat – som en fin bild.

Exemplet ovan kommer från en bouppteckning i Karlskrona 1934 och visar översta delen på en livförsäkring, tecknad hos Brand- och Lif-Försäkrings-Aktie-Bolaget SVEA.

Andra fina bilder hittar man till exempel i Träslövs kyrkoarkiv i serien HV:2 som är bilagor till lysnings- och vigselboken.

Träslöv_HV_2_Bild_362
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 362 (AID: v93549.b362, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

I detta exempel är det ett dopintyg på Johan Edward Bernhard, son till Emil Johan Johnson och Anna. Han föddes i Rumford, Rhode Island, USA, 1/5 1888 och intyget finns bevarat, för föräldrarna flyttade säkert tillbaka till Sverige och bosatte sig i Träslöv. Bilden innan är föräldrarnas vigselintyg.

Träslöv_HV_2_Bild_361
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 361 (AID: v93549.b361, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

Hittar du något spännande i de gamla handlingarna; stanna till och tänk efter. Bara en liten anteckning eller bild kan ge så många tankar kring hur de hade det förr i tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Flyttar till Blåkulla vid påsktiden 1807

Malmö Caroli HIIaa 2 (1807-1811) Bild 1050 sid 94Malmö Caroli HIIaa:2 (1807-1811) Bild 1050 / sid 94 (AID: v389216.b1050.s94, NAD: SE/MSA/00553) Länk.

När man flyttade förr i tiden var man tvungen att gå till prästen och få ett flyttbetyg. På detta skrev man vem man var, vilken kristendomskunskap man hade, när man begått nattvarden och annat som han ville skicka vidare till nästa präst. Inflyttningsattesterna finns tyvärr inte alltid bevarade, utan det var nog ganska vanligt att prästerna slängde dem när han hade skrivit in personerna i den nya kyrkoboken, dit de flyttade. Om de finns kvar kan de ge spännande uppgifter om personerna.

Hans Persson och hans hustru har lämnat in en flyttsedel till prästen i Malmö Caroli, men hade de verkligen för avsikt att flytta dit, eller hade Hartelius en räv bakom örat?

”Sammanwigda folcken, Hans Pehrsson, född i Särslöf, 27 år gammal, och dess hustru Bengta Larsdotter, född i Hagsholm af Genarps församling, äfwen 27 år gammal, flyttade wid Påsktiden detta år till Blåkulla, med det intyg att de läsa någorlunda rent i bok, utan till swagt och förstår sin Christendom enfaldigt, fört en ordentlig lefnad och bewistat de utlysta förhören. Och blefwo af den h: nattwarden wid Påsk delagtiga. Hans Pehrsson är skattskrefwen hos sin förra husbonde Hans Larsson i Särslöf, och hustrun Bengta Larsdotter, hos Pehr Hansson i Önswala. De ha bägge haft de naturliga kopporna. Dem tillönskas alt godt för tid och ewighet!

Attest af Kyrkeby d.27 Junii 1807
A. Hartelius, Nådårs Pred:kt”

Niklas Hertzman,  ArkivDigital

Sådant ogräs blev utrotat ur Herrans åker…

Transtrand-AI-8-(1825-1834)-Bild-137-sid-130

Transtrand AI:8 (1825-1834) Bild 137 / sid 130 (AID: v132306.b137.s130, NAD: SE/ULA/11574) Länk.

Ibland ser man att prästerna gör små noteringar i kyrkoböckerna. Kanske för att komma ihåg en viss person, men det prästen i Transtrand i Dalarna skriver i husförhörslängden 1826 går nog till historien.

”Tullen
Den sista Tullnär vid Hammarby grentz Tull hette Anders Östman. Stor fyllhund, stor Horhund, utan Religion och mensklighet. Hans fader var frälseinspektor. Flyttade till Stockholm i början af år 1826. Väl var det för Guds församling att sådant ogräs blef utrotat ur Herrans åker.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Resan till Lilla Bråared i Sandhem

I somras bad vi våra läsare om berättelser från sina egna släktforskarresor (länk till blogginlägget). En av dem som skrev till oss var Mattias Åbom som beskriver sin resa till Sandhem, Jönköpings län, såhär:

”Målet med resan till Sandhem var att hitta platser som min mormors farfar och hans far och farfar hade levt. Platsen för detta är Lilla Bråared i Sandhem. Vi skulle ta oss tillbaka i tiden till början på 1700-talet och fram till 1930 i Lilla Bråared.

Väl framme i Lilla Bråared så möter vi en gentleman som flyttade till Lilla Bråared redan 1936. Han berättade att idag var gården Lilla Bråared uppdelad i fyra tomter. Han visade oss där själva Lilla Bråareds by hade varit vid det laga skiftet 1855. Det visade sig att han ägde marken där backstugan Linneberg hade funnits som min mormors farfars far och mor hade levt i.

Vi träffar också familjen Olausson i byn som berättar att deras hus är sedan det laga skiftet 1855. De är även så vänliga att vi får med oss utskrifter av gamla kartor på byn.

Målet var alltså att hitta spår av min mormor Anna-Lisa Åboms anfäder. I fem generationer från 1700-talets början fram till 1931 hade de levt i Lilla Bråared. Min mormors farfars farfars morfar och mormor, Carl Andersson och Ingrid, står som brukare fram till 1758 i Lilla Bråared då han avlider 51 år gammal. Ingrid avlider 1773 60 år gammal i Lilla Bråared. Första församlingsboken är från 1759. Troligtvis har de levt där från att de bildade familj och även tidigare.”

v21665.b49.s81 Lilla Bråared
Familjen Carl Andersson i Lilla Bråared. Källa: Sandhem AI:1 (1759-1781) Bild 49 / sid 81 (AID: v21665.b49.s81, NAD: SE/VALA/03258) Länk.

Läs resten av Mattias Åboms reseskildring och släkthistoria på hans egen blogg.

Vi tackar Mattias Åbom för att han delade med sig av sin berättelse och ser fram emot att få ta del av våra läsares berättelser även i framtiden.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.