Handlingar rörande flottan – en översikt

rullor flottan v390213.b250Rullor flottan 1635-1915 Ib:70 (1810-1810) Bild 250 (AID: v390213.b250, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

ArkivDigital har fotograferat en mängd handlingar som innehåller information angående flottans anställda. Vi tänkte här ge en kort översikt över de källmaterial som finns tillgängliga i ArkivDigital.

När man ska forska om en person som varit anställd vid flottan börjar man lämpligen med att undersöka vilka rullor som finns tillgängliga i arkivbildaren Rullor flottan 1635-1915. För båtsmännen finns en egen serie, Rullor båtsmanskompanier (volymerna IV:1-79). Här återfinns olika typer av rullor rörande båtsmännen, bland annat generalmönsterrullor. Dessa är uppställda på liknande sätt som generalmönsterrullorna för soldater (länk till blogginlägg), och ger alltså en möjlighet att följa båtsmännen från antagning till avsked.

I Rullor flottan 1635-1915 hittar man också en mängd andra typer av rullor. Arkivbildaren är indelad i ett antal olika serier, till exempel Rullor Karlskrona, Stockholm och Göteborg, Underofficersrullor, Rullor skeppsgossekompanier, Rullor matroskompanier, Finska rullor, Lotsrullor samt ett stort antal olika rullor för officerare och manskap vid Stockholms station.

lotsar v398912.b113

Rullor flottan 1635-1915 XII:16 (1791-1791) Bild 113 (AID: v398912.b113, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

I Rullor flottan 1635-1915 kan man hitta information om långt mer än bara båtsmän. Ett exempel på en yrkesgrupp som i arkivbildaren har en egen serie är lotsarna. Bilden ovan är hämtad ur en lotsrulla från år 1791.

Utöver rullorna i Rullor flottan 1635-1915 återfinns i ArkivDigital även ett antal andra källtyper som berör flottan. Nedan listas de viktigaste typerna av handlingar.

Båtsmansrullor: I slutet av 1800-talet upprättades för varje båtsman en egen liten bok som ger långt mycket mer detaljerade uppgifter än generalmönsterrullorna. Dessa båtsmansrullor återfinns i de olika arkivbildarna för Karlskrona station och Stockholms station. Läs mer här. Materialet är numera komplett tillgängligt i ArkivDigital.

Skeppsmönsterrullor: Dessa rullor, som omfattar både båtsmän och befäl, är som namnet antyder uppställda fartyg för fartyg. De återfinns i arkivbildaren Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873. Läs mer här.

Meritförteckningar: Återfinns i arkivbildaren Meritförteckningar, flottan. Berör främst olika typer av officerare. Även om meritförteckningarna har vi tidigare berättat på bloggen, läs mer här.

Pensionshandlingar: I arkivbildaren för Flottans pensionskassa finns rullor över personal som fått pension (gratial). Läs mer här.

Markus Lindström, ArkivDigital

Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Arméns pensionskassas meritband

meritbandArméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:60 (1817-1821) Bild 6580 / sid 635 (AID: v779034.b6580.s635, NAD: SE/KrA/0078A004Ö) Länk.

Har du officerare eller underofficerare som tillhört armén i släkten? Eller har du ett allmän- eller militärhistoriskt intresse som gör att du är intresserad av att kunna följa sådana personers karriärer? Om svaret på någon av frågorna är ja bör serien meritband, som återfinns i arméns pensionskassas överstyrelses arkiv, kunna vara av stort intresse för dig.

Officerarna och underofficerarna skickade under hela sin yrkesverksamma tid kontinuerligt in merit- och tjänsteförteckningar till pensionskassan. De inskickade förteckningarna bands ihop till så kallade meritband. För en och samma person har i regel flera förteckningar skickats in, som kan återfinnas i olika meritband.

Meritbanden börjar år 1757 och vi kommer att fotografera dem till och med år 1860. Redan nu finns många av meritbanden tillgängliga i ArkivDigital och fotografering av de resterande pågår. Forskning i meritbanden underlättas av att det finns maskinskrivna personregister till dem. Registren återfinns i volymerna E5:198-206.

På bilden ovan visas ett exempel på en handling ur ett meritband, nämligen en tjänsteförteckning för sergeant Gust. P. von Wulfschmidt. I förteckningen får vi veta att hans militära karriär började år 1796 då han blev antagen till volontär, att han år 1801 befordrades till rustmästare och att han år 1812 blev sergeant. Det finns också uppgifter om kommenderingar, bland annat till Norge och till Göta kanal. Vi får också veta att han bevistat riksdagen i Örebro år 1810.

Förutom i meritbanden kan merithandlingar även återfinnas i arkivbildaren ”Meritförteckningar”. Denna är tillgänglig i sin helhet i ArkivDigital. Här återfinns även handlingar för tiden före år 1757, från 1600-talets början och framåt. Från och med år 1757 kompletterar arkivbildaren ”Meritförteckningar” och meritbanden i arméns pensionskassas arkiv varandra.

För flottan finns en särskild arkivbildare, ”Meritförteckningar, flottan”. Mer information om denna återfinns i blogginlägget Flottans meritförteckningar, som publicerades den 24 oktober.

Markus Lindström, ArkivDigital

Flottans meritförteckningar

Är du intresserad av personer som varit verksamma inom flottan? Det kan gälla allt från amiraler, majorer och löjtnanter till kaptener, skeppsbyggmästare och predikanter. Om svaret på frågan är ja kan arkivbildaren Meritförteckningar, flottan vara en riktig guldgruva.

De merit- och tjänsteförteckningar som återfinns i samlingen är ofta mycket detaljerade och kan vara flera sidor långa. År för år kan man här följa den militära karriären. Det kan till exempel finnas information om utbildningar, befordringar, kommenderingar samt genomförda expeditioner och andra resor.

På bilderna nedan visas en tjänste- och meritförteckning för hertigen av Östergötland, den blivande konung Oscar II. Av förteckningen framgår att prins Oscars militära karriär inleddes redan vid 10 års ålder då han som extra kadett bevistade en kadettexpedition i Östersjön. Efter att ha tjänstgjort som kadett på flera olika fartyg tog han den 19 juni 1845 sjöofficersexamen i Stockholm. I förteckningen kan man sedan år för år fram till år 1863 följa prinsens karriär inom flottan.

v750504a.b5160
Meritförteckningar, flottan F1:21 (0-9999) Bild 5160 (AID: v750504a.b5160, NAD: SE/KrA/0509) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Mycket nytt material i bildarkivet

ProduktkatalogNyligen gjordes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Många nya volymer finns nu tillgängliga i ArkivDigital online. Utöver vad som nämns nedan har som vanligt även mycket annat material tillkommit.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt. Vi har, med undantag av ett mindre antal volymer, haft möjlighet att fotografera Jämtlands läns bouppteckningar för perioden 1901-1940, och det materialet är nu tillgängligt online. Det har även tillkommit många bouppteckningar från perioden 1901-1910 från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Även bouppteckningar från Blekinge län för perioden 1911-1920 har nu börjat läggas ut.

Mantalslängder
När det gäller landskontorens mantalslängder till och med år 1820 blev Södermanlands län komplett tillgängligt i och med uppdateringen. Vi har även börjat lägga ut mantalslängder från Uppsala läns landskontor.

Högsta domstolens protokoll
På Riksarkivet har vi börjat att fotografera Högsta domstolens protokoll. De ingår i arkivbildaren ”Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen” och blev vid uppdateringen tillgängliga för perioden 1694-1705.

Meritförteckningar
Från Krigsarkivet har serien ”Meritförteckningar, flottan” blivit komplett tillgänglig. Vi har även börjat lägga ut handlingar från serien ”Meritförteckningar”. I den serien återfinns handlingar från både indelta och värvade regementen.

Läs mer om ArkivDigitals senast tillagda volymer. (Sidan kan ta lite tid att ladda.)

ArkivDigital 

Skeppsmönsterrullor

För den som är intresserad av båtsmän eller andra personer som tjänstgjort i flottan kan serien Skeppsmönsterrullor ge intressanta upplysningar. Skeppsmönsterrullorna, som vi har fotograferat på Krigsarkivet, börjar år 1689 och slutar år 1873. Fartyg för fartyg redovisas i dessa, såväl båtsmän som befäl.
AID v743669.b2230

Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 B:68 (1808-1808) Bild 2230 (AID: v743669.b2230, NAD: SE/KrA/0503035) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en skeppsmönsterrulla från år 1808 och avser besättningen på skeppet Dristigheten. På bilden återfinns båtsmän från Södra Möre andra (påbörjat på föregående uppslag) och tredje båtsmanskompanier. Kolumen längst till höger, ”Annotationer öfver afgången”, är särskilt intressant. Där kan till exempel stå antecknat att en båtsman avgått till att annat fartyg, att han blivit sjuk eller att han avlidit.

I ArkivDigital online återfinns skeppsmönsterrullorna i arkivbildaren ”Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873”.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital online

För en tid sedan gjordes återigen en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns därmed tillgängligt i ArkivDigital online.

Vårt arbete med att fotografera av bouppteckningarna från 1900-talets början (se blogginlägget ”Bouppteckningar 1901-1940, publicerat den 18 juli) pågår för fullt. Nu är samtliga bouppteckningar från Kristianstads och Malmöhus län för åren 1901-1910 tillgängliga i ArkivDigital online. Vi har även börjat lägga ut bouppteckningar från Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län för samma period. Även från Norrlandslänen har vissa bouppteckningar från 1900-talets början tillkommit.

Från Krigsarkivet är nu samtliga skeppsmönsterrullor ur arkivbildaren med det långa namnet ”Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873” online. Vi fotograferar för närvarande flottans meritförteckningar och de första volymerna finns tillgängliga i arkivbildaren ”Meritförteckningar, flottan”. (Du hittar dokumenten om du skriver ”flottans arkiv” eller ”meritförteckningar” i sökrutan inne i ArkivDigital online.)

Vi vill också omnämna att Göta hovrätts renoverade domböcker till och med år 1730 nu är kompletta i ArkivDigital online.

Utöver detta har även mycket annat material tillkommit. På sidan www.arkivdigital.se/volymer/senaste redogörs i detalj för vilka volymer som tillkommit i respektive län och arkivbildare.

Markus Lindström