Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskarkryssning x 2

Nu till våren arrangeras två kryssningar för släktforskare. Spännande med nya initiativ (även om det gjordes en kryssning i fjol).

Den 6-7 mars är det tidningen Släkthistoria som arrangerar kryssningen till Åland.
Läs mer: http://historiskareseklubben.se/slaktforskarkryssning-2016/

Släkthistoria-båt

Den 17-18 april är det DIS-Filbyter som arrangerar kryssningen till Åbo
Läs mer här: http://www.dis-filbyter.se/resor/2016/Kryssning2016.pdf och http://www.tallinksilja.se/slaktforskarkryssning

DIS-Filbyter-båten

På båda dessa kryssningar kommer representanter från ArkivDigital att vara med, visa och berätta om ArkivDigital och det nya programmet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Handlingar från C-byrån tillgängliga i ArkivDigital

hemligFör den som är intresserad av Sverige under andra världskriget vill vi gärna tipsa om att vi för närvarande fotograferar handlingar från C-byråns arkiv.

C-byrån uppsattes under senhösten 1939. Dess uppgift var att bedriva hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser och byrån kallades till en början därför G-byrån (Gränsbyrån). I oktober 1941 fick den istället namnet C-byrån, efter begynnelsebokstaven i dess chefs Carl Peterséns förnamn. C-byrån avvecklades 1946.

I C-byråns arkiv ingår bland annat ett stort antal insända rapporter från olika länder. Som ett litet exempel på vad man kan hitta visar vi nedan första sidan ur en text med titeln ”Iakttagelser från Nordfinland”. I texten ger en ”från Murmanskfronten just återvänd tillfällig rapportör” en bild av livet vid fronten. (Klicka på bilden för att förstora.)

v811073.b1940 (1) v811073.b1940 (2)

Försvarsstaben: C-byrån BI:11 (1943-1943) Bild 1940 (AID: v811073.b1940, NAD: SE/KrA/0202015H) Länk.

C-byråns arkiv består av ett 60-tal volymer. I nuläget är drygt 20 av dem tillgängliga i ArkivDigital. Fotografering pågår och resterande volymer kommer att bli tillgängliga under hösten.

Markus Lindström, ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum
– 3 nummer för 99 kr

I år figurerar ArkivDigital med en artikelserie i tidningen Släkthistoriskt Forum. I februarinumret, som har temat Släktforskning i Norden, hittar du förutom artiklar om hur du släktforskar på anfäder från Finland, Norge och Danmark bland annat en artikel om det breda Ålands-material som finns i ArkivDigital.

Just nu kan du köpa tre nummer av Släkthistoriskt Forum för endast 99 kr (ordinarie pris 150 kr). Lägger du din beställning direkt kommer din första tidning hem omkring den 20 februari.

Beställ här.

ArkivDigital

Skeppare och skeppsfolk i Åhus 1748

v230815.b280.s22Som vi tidigare sett i ett annat inlägg här i bloggen, kan man hitta spännande saker bland domstolens inneliggande handlingar. Vi fortsätter att titta i Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar till domböckerna.

Under mitten av 1700-talet finns det inskickade listor på skeppare och skeppsfolk som åkt och kommit till hamnen i Åhus. Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto svårare är det ju att hitta uppgifter om var och när en person föddes. I dessa listor finns det antecknat om födelseort.

”Förteckning ock Underrättelse öfver Afgående och Återkommande Fartyg med deras Skieppare och Skieps Folk, vid Siötulls Cammaren och Lastagie Platsen Åhus under Staden Christianstad för fierde Qvartalet Octobris, Novembris, Decembris månader Åhr 1750.”

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 151 (1751-1751) Bild 280 sid 22Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:151 (1751-1751) Bild 280 / sid 22 (AID: v230815.b280.s22, NAD: SE/LLA/10140)

”Skieppet eller Galliotten S:te Johannes, hemma härstädes, bygd af Eek på Cravel, stor 72 swåra Läster, kommen ifrån Amsterdam.
Datum: d.5 october 1750.
Skiepparens namn: Rasmus Nilsson, 41 år gammal, gift, född i Åhus och bor i Åhus.
Styrmannens namn: Lars Biörnsson, 43 år gammal, gift, född i Onsala och bor i Onsala.
Skeppsfolkets namn:
Båtsman Arvid Nyman, 40 år gammal, gift, född i Finland och bor i Åhus.
Matros Jöns Hulte, 44 år gammal, gift, född i Maglehem och bor i Åhus.
Matros Måns Tölle, 34 år gammal, gift, född i Ravlunda och bor i Ravlunda.
Matros Anders Persson, 26 år gammal, gift, född i Vannberga och bor i Vannberga.
Matros Jöns Larsson, 24 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Matros Nils Åström, 20 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Lars Vram, 25 år gammal ogift, Född i Everöd och bor i Everöd.
Gossen Niclas Malmberg, 15 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Nils Vesterdal, 17 år gammal, ogift, född i Vram och bor i Vram.”

Noter:

  • Enligt Wikipedia är en svår läst det samma som en skeppsläst, som är ett mått på ett fartygs lastförmåga. Från 1726 motsvarar en svensk skeppsläst 2448 kg. 72 svåra läster blir då strax över 176 ton.
  • Enligt Wikipedia är Kravell en teknik för båtbyggande, där bordläggningsplankorna anbringas mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. Med kravellbygda skrov får man en slät in- och utsida.

Niklas Hertzman

Justitiekanslerns fånglistor

Justitiekanslerns fånglistorDe flesta som släktforskar brukar förr eller senare upptäcka någon släkting som suttit häktad eller som blivit dömd till fängelse. Det finns då en chans att i olika fängelsehandlingar hitta mer information angående var, när och varför personen i fråga suttit inne.

Sedan en tid tillbaka fotograferar ArkivDigital fånglistorna från Justitiekanslerns arkiv, som förvaras på Riksarkivet i Stockholm. Serien fånglistor börjar år 1750 och omfattar hela det dåvarande Sverige. Man kan därför även hitta fånglistor från Finland bland detta material.

Vi har hittills lagt ut fånglistorna från perioden 1750-1784 i ArkivDigital Online. Fånglistor för perioden 1785-1800 kommer att bli online under de kommande månaderna.

Fånglistorna hittar du i arkivbildaren Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet.

Det finns handlingar angående fångar i olika arkivbildare. Vi har inte bestämt exakt när vi kommer att avsluta fotograferingen av justitiekanslerns fånglistor, men vi kommer antagligen fotografera dem en bit in på 1800-talet.

Ett annat viktigt material när det gäller fångar är de fångrullor och fängelsekyrkoböcker som förvaras i respektive fängelses arkiv (på landsarkiven). Dessa började i regel att föras under 1800-talets första hälft. Vi har hittills fotograferat detta material för vissa fängelser. Det lättaste sättet att få en överblick över vad som hittills är fotograferat är att i ArkivDigital Online under Avancerade sökalternativ, Arkivtyp välja Fängelsearkiv.

Markus Lindström, ArkivDigital

Sökning JustitiekanslernBildkällor: AID: v567650.b650 samt sökning ”Justitiekanslern”.