En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Malmö länsfängelse; Fånge önskade få kvarstanna

Bland de första som fotograferades i mitten av 1800-talet var fångar. Det finns ganska många bilder på de så kallade frigivna fångarna från 1876, men något enstaka album finns på tidigare. I Malmö länsfängelse finns en volym som heter DIIIi:1 som innehåller bilder från 1859-1861.

Bland de roligaste (eller tragiska) är bilden på Nils Hansson.
Malmö-länsfängelse-DIIIi-1-(1859-1861)-Bild-116Malmö länsfängelse DIIIi:1 (1859-1861) Bild 116 (AID: v97419.b116, NAD: SE/LLA/10272) Länk.

Förutom en svag bild på Nils har man skrivit följande text om honom:
”War bysatt uti 8 månaders tid samt önskade att fått qvarstadna ännu längre för att slippa att få pisk af sin hustru, hvarmed hon i hemmet dagligen tracterade honom.”

Har du kanske också gjort några annorlunda fynd i fängelse-materialet i ArkivDigital?
Sänd gärna dina upptäckter till vår bloggredaktion: blogg@arkivdigital.se.

Niklas Hertzman, ArkivDigital