”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En gammal pappa

Hörup CI 1 (1684-1803) Bild 161 sid 189
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 161 / sid 189 (AID: v110641.b161.s189, NAD: SE/LLA/13184) Länk.

Som släktforskare skall man vara källkritisk och alltid ställa sig fråga ”kan detta stämma?” Det kan vara att två personer på 1700-talet gifter sig och de är från olika delar av landet. Visst, det kan förekomma, men det kan ju även vara så att det finns en plats i närheten som heter likadant. Det kan vara att en kvinna uppges bli mamma när hon är 65 år gammal och så vidare. Med detta i tankarna måste man så klart ställa sig frågan om notisen på bilden ovan stämmer.

I Hörups födelsebok den 1797 skriver prästen att pappan är i sitt 84:de år.

d.29 Martii föddes uti Hörups husen et drengebarn. Fadren afskedade Ryttaren Knut Grönborg i sit 84:de år, modren Kjerstina Matsdotter, blef döpt d.31 wid Passions Gudstjensten. Des namn Lars.

Knut och Kjerstina gifter sig 1791 och då står det inget om hans ålder. Knut dör 1806 och då uppges han vara 99 år gammal. Båda dessa åldersuppgifter ger ju ungefärliga födelseår, men det skiljer ju en del. Kan man kanske hitta honom i de militära rullorna och få ytterligare en ålder där?

Berätta gärna om era fynd i kommentarsfältet nedan.

Övriga källor:
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 40 / sid 31 (AID: v110641.b40.s31, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Hörup CI:3 (1804-1856) Bild 145 (AID: v110643.b145, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Ingelstads häradsrätt FIIa:18 (1807-1808) Bild 2380 / sid 42 (AID: v158016.b2380.s42, NAD: SE/LLA/10032) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

1002 och 1006 år gamla krutgummor

I ett tidigare inlägg här i bloggen (länk till inlägget) såg vi Anders Mattsson som hade en ålder på 663 år gammal i dödboken. Det kom en del förslag på hur åldern skulle tolkas, men vad som är rätt eller fel är svårt att säga. Om man däremot skall tro på vad man ser i kyrkoböckerna så var Anders bara barnet om man jämför med krutgummorna Anna och Ingebor.

Leksand-F-1-(1668-1691)-Bild 82-sid-77Leksand F:1 (1668-1691) Bild 82 / sid 77 (AID: v130836.b82.s77, NAD: SE/ULA/10826) Länk.

Ås-CI-2-(1711-1772)-Bild-179-sid-173

Ås CI:2 (1711-1772) Bild 179 / sid 173 (AID: v94015.b179.s173, NAD: SE/LLA/13495) Länk.

”1689 Anna Persdotter i Yttermoo gl. giänta om 1002 åhr.”
och
”1719 d.30 Marti Begrofs een gammal hustru Ingebor Anders dotter i Vråen dees lägerställe Wäster kiörkian, ålderen 1006 åhr. Fadren Anders Olsson Moderen Ingebor Andersdatter.”

Här är det nog lättare att förstå vad prästen menar, 102 och 106 år gamla. Ändå aktningsvärda åldrar vid den tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital