Moderskapserkännanden i Maria Magdalena församling

De allra flesta släktforskare har nog vid något tillfälle med stor spänning öppnat en födelsebok, för att kort därefter besviket mötas av anteckningen ”fader: okänd”. Om dessutom modern antecknas vara okänd blir besvikelsen förstås än större. Bara för att föräldrarna anges vara okända behöver dock hoppet inte alltid vara helt ute. För den som stött på okända mödrar i Maria Magdalena församling i Stockholm vill vi tipsa om fyra stycken volymer med moderskapserkännanden, som sedan en tid tillbaka finns tillgängliga i ArkivDigital.

De fyra aktuella volymerna heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. Volymerna innehåller kuvert, som i de allra flesta fall tills nyligen varit förseglade. Stockholms stadsarkiv har nu sprättat upp de förseglade kuverten, och givit oss möjlighet att fotografera innehållet.

Maria Magdalena 1Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 980 (AID: v826540.b980, NAD: SE/SSA/0012)

På bilden ovan ser vi framsidan av ett konvolut, avseende Alma Maria född den 23 juli 1897.

Maria Magdalena 2Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 990 (AID: v826540.b990, NAD: SE/SSA/0012)

I det nyligen sprättade kuvertet finns ett blad med denna text:

Undertecknad boende härstädes Bellmansgatan 16, 1 tr opp. erkänner sig härmed vara moder till flickebarnet Alma Maria född den 23 Juli 1897 och döpt den 27 Julis. år. intygas Stockholm den 27 Juli 1897 Mathilda Alma Sandberg född den 20 Juli 1871.

I detta moderskapserkännande får vi som synes reda på moderns namn och födelsedatum. I andra erkännanden förekommer även uppgifter om moderns födelseförsamling. Det är heller inte helt ovanligt att även faderns namn står med i erkännandet. Det stora flertalet av de fotograferade kuverten har som sagt sprättats upp av Stockholms stadsarkiv alldeles nyligen. Vissa av dem har dock varit sprättade sedan lång tid tillbaka. I de fallen finns de ofta bifogat dokumentation kring när och på vems begäran kuvertet öppnats.

Markus Lindström, ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Beställningsfotografering av domböcker

25786_385940042191_2729875_nVi har nu gått in i september och mysbelysningens tid nalkas; tiden då vi återigen finner oss framför datorn med en varm kopp te i handen. Mörkret utanför fönstren om kvällarna påminner om svunna tider. Det är släktforskningens högtid som är på väg…

För dig som är intresserad av olika typer av rättegångsprotokoll vill vi gärna tipsa om vår tjänst Beställningsfotografering Domböcker.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

Acr1992687029672-14689

Du beställer, vi fotograferar

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, och det kommer att ta många år innan arbetet är klart. Du vill förstås läsa de domböcker som intresserar dig nu, inte i en avlägsen framtid.

Tjänsten Beställningsfotografering ger dig chansen att bestämma ArkivDigitals prioriteringsordning. Nu kan du få just de domböcker som du är intresserad av tillgängliga i ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Ny tjänst: Beställningsfotografering domböcker

Acr1992687029672-14689Du beställer, vi fotograferar!

Det finns gigantiska mängder med spännande källor på olika arkiv. Så vad ska digitaliseras just nu? Den frågan har företaget ArkivDigital brottats med. Svaret blev vår nya tjänst beställningsfotografering. Du betalar en slant för en volym och har den snart tillgänglig direkt i din dator via ArkivDigital.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, som kommer att ta många år att fotografera. Och som forskare vill du säkert läsa de domböcker du är intresserad av nu och inte i en avlägsen framtid. Därför har ArkivDigital utvecklat en särskild tjänst – beställningsfotografering – som gör det möjligt för dig att få vilka domböcker som helst tillgängliga i ArkivDigitals abonnemangstjänst.

Priset är 195 kronor per volym. Inom 45 dagar från din betalning, blir de beställda volymerna tillgängliga hos ArkivDigital; inte bara för dig, utan för alla våra användare.

Tjänsten kan på sikt komma att omfatta också andra källtyper än domböcker.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Text & bild: Håkan Skogsjö

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.