Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Malmö Sankt Petri CI 1 Bild 2060  sid 409Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA 72 Bild 3470 sid 223
Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Lägrat henne i avsikt att bli skild

Billeberga CI 4 (1800-1839) Bild 11 sid 13Billeberga CI:4 (1800-1839) Bild 11 / sid 13 (AID: v113708.b11.s13, NAD: SE/LLA/13023) Länk.

Oftast räcker det med ett par ord eller en mening så kommer en hel historia upp i huvudet om hur de hade det förr i tiden.

”År 1804 Februar: 4 föddes och d:6 döptes pigan Hanna Kristofersdotters oägta barn i Billeberga och blef kalat Jöns (modr: 36 år). Barnfadren gifta husmannen från Wadensjö Jeppe Jönsson som lägrat henne i den afsigt at bli endtledigat från sin lagliga hustru. Smeden Örgrens hustru höll det. Faddrar woro Rasmus Olsson och dess hustru i Billeberga.”

Tänk, snacket måste ha gått på byn…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ta hand om mitt barn

Kävlinge CI 1 (1734-1831) Bild 115 sid 213
Kävlinge CI:1 (1734-1831) Bild 115 / sid 213 (AID: v110959.b115.s213, NAD: SE/LLA/13232)

”1822 April 6. Vid pass kl 11 om natten bultades på dörren hos Husar Rasch, då han upsteg och vid öpnandet tiltalades af en okänd Karl klädd i blå Tigoscho(?) om han ville emottaga hans våtsäck till sin återkomst från Lund. Dess begäran bifölls och Rasch lade sig, men efter en kort stund hördes ett barn skrik. Både man och hustru uppstego och vid våtsäckens öpnande fants deruti ett nyl. född osvagit gosse barn, hvilken döptes d.8de och kallades Vilhelm And. Husar Sander höll barnet. Faddrar voro: Husarerna Leijon Rasch och Daun. Detta barn afhämtades af en okänd karl natten emellan d:10 och 11 april.”

Man vill ju så gärna veta hela historien om varför mannen inte kunde ta med sig barnet när han skulle till Lund. Vad tror du?

Niklas Hertzman