Du har väl sett rättningsfunktionen?

Har du hittat en felaktig uppgift i något av våra register? I så fall kan du klicka på knappen ”Rätta”, som sedan en tid tillbaka finns tillgänglig i alla våra olika register.

Du hittar knappen ”Rätta” högt upp i varje post mellan knapparna ”Skriv ut” och ”Genväg”.

RättningsknappNär du klickat på knappen ”Rätta” öppnas rättningsformuläret. Här kan du ändra de förifyllda värden som är felaktiga.

RättningssidaSudda ut den uppgiften som är felaktig och skriv in det rätta värdet. I detta exempel är det efternamnet som är felaktigt.

Rättningssida bild 2När rättningen är gjord klickar du på ”Skicka in”.

Vi granskar alla rättningar innan de publiceras i registren. I de flesta fall är granskningen gjord inom tre arbetsdagar, men i vissa fall kan det ta lite längre tid.

ArkivDigital

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fler militära pensionshandlingar i ArkivDigital

pensionshandlingar del 2 AID v812124.b1350.s138

Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån D2:7 (1902-1904) Bild 1350 / sid 138 (AID: v812124.b1350.s138, NAD: SE/KrA/0065b) Länk.

Tidigare i höstas berättade vi i ett blogginlägg (länk till blogginlägget) om de militära pensionshandlingarna i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret. Vi framhöll där de så kallade underhållsprojekten som extra intressanta. Krigskollegium Krigsmanshuskontoret innehåller emellertid bara underhållsprojekt till och med år 1863. Vi har nu även fotograferat fortsättningen av materialet, som ingår i två olika arkivbildare:

  • Åren 1864-1880, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, kassaavdelningen, pensions- och fondförvaltningskontoret. 
  • Åren 1881-1904, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån.

För båda arkivbildarna, använd sökord: ”arméförvaltningen”.

Förutom orsaken till avskedet får man även i dessa mera sentida underhållsprojekt en bra översikt över respektive gratialists militära karriär, vilket framgår av nedanstående exempel från år 1904 (se bilden ovan).

Dist. korpralen Johan Daniel Grimberg /Pettersson/ född den 10 Apr. 1855, tjent utm. väl sedan den 21 Februari 1873, vid gen. mönstring den 16 September 1903 för sjuklighet ställd på 6 månaders förbättring, afsked den 5 April 1904; v. korpr. 4 maj 1883, korpal d. 20 febr. 1895, dist. korpr. i regem. 14 Juni 1902. Svärdsmedalj 1904.


Markus Lindström, ArkivDigital

Konstverk i handlingarna

Karlskrona_rådhusrätt_och_magistrat_FIIa_143_Bild_4080Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:143 (1934-1934) Bild 4080 (AID: v495505.b4080, NAD: SE/LLA/10122) Länk.

Som släktforskare har man ju bläddrat igenom tusentals och åter tusentals sidor i de gamla handlingarna. Man hoppas så klart att man skall hitta de små pusselbitarna till den egna släkten, men ibland stannar man upp och man börjar fundera kring just det man ser för tillfället. Det kan vara ett annorlunda yrke, ett konstigt namn, prästens handstil eller något helt annat – som en fin bild.

Exemplet ovan kommer från en bouppteckning i Karlskrona 1934 och visar översta delen på en livförsäkring, tecknad hos Brand- och Lif-Försäkrings-Aktie-Bolaget SVEA.

Andra fina bilder hittar man till exempel i Träslövs kyrkoarkiv i serien HV:2 som är bilagor till lysnings- och vigselboken.

Träslöv_HV_2_Bild_362
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 362 (AID: v93549.b362, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

I detta exempel är det ett dopintyg på Johan Edward Bernhard, son till Emil Johan Johnson och Anna. Han föddes i Rumford, Rhode Island, USA, 1/5 1888 och intyget finns bevarat, för föräldrarna flyttade säkert tillbaka till Sverige och bosatte sig i Träslöv. Bilden innan är föräldrarnas vigselintyg.

Träslöv_HV_2_Bild_361
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 361 (AID: v93549.b361, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

Hittar du något spännande i de gamla handlingarna; stanna till och tänk efter. Bara en liten anteckning eller bild kan ge så många tankar kring hur de hade det förr i tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Pensionshandlingar för soldater – Gratialisten Olof Ceder

Pensionshandlingar för soldater - Gratialisten Olof CederKrigskollegium Krigsmanshuskontoret D:37 (1845-1848) Bild 2270 / sid 193 (AID: v777326.b2270.s193, NAD: SE/KrA/0014) Länk.

När man forskar om soldater upptäcker man ofta att dessa på äldre dagar börjar tituleras gratialister. Det innebär att de fått pension (gratial) från Vadstena krigsmanshuskassa. I arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret återfinns rullor och annat material rörande gratialisterna. Särskilt intressanta är en serie volymer kallade Underhållsprojekt. I dessa finns oftast en motivering till varför soldaten ifråga skulle få underhåll (det vill säga gratial).

Följande kan vi läsa om gratialisten Olof Ceder (bilden ovan).

Soldaten Olof Ceder, om hvilken läkarebetyg af den sista December 1847 innehåller: att han som 1843 erhöll afsked för svagt bröst och andtäppa, är i så hög grad beswärad af nämnde åkomma, som äfven förenat sig med giktvärk i lederna, att han deraf hindras att gå längre väg; hans hörsel- och synförmåga äro äfven i hög grad försvagade, hvarigenom han är urståndsatt att genom kroppsarbete förtjena sitt uppehälle. Med Juni månad år 1845 slutade hans expectancetid, hvadan han till underhåll är berättigad från den 1sta Juli 1845. Afskedad vid Generalmönstring den 28de Juni 1843.

Ovanstående exempel är hämtat ur 1848 års underhållsprojekt för Hälsinge regemente. Av siffrorna i kolumnerna får vi också veta att Olof var 48 år och 8 månader gammal, att han tjänstgjort i 28 år och att hans årliga pension skulle uppgå till 8 riksdaler.

Markus Lindström, ArkivDigital

Samma namn, samma födelsedatum, samma plats

Östra Ingelstad AI 9 (1878-1884) Bild 249 Sida 242Östra Ingelstad AI:9 (1878-1884) Bild 249 / Sida 241 (AID: v104949.b249.s241, NAD: SE/LLA/13519) Länk.

När man börjar släktforska lär man sig ganska snabbt att man skall vara noggrann; man skall anteckna allt man hittar med bra källor så att man kan gå tillbaka och kolla och man skall vara källkritisk och fundera om det man hittar verkligen stämmer. Men även om man gör sitt bästa för att det skall bli rätt, finns det personer som kan röra ihop det. Titta bara på exemplet ovan.

På samma gård i Östra Ingelstads församling i Skåne bor två som heter Jöns Persson, de är dessutom födda samma datum (1812 3/9) och i samma församling (Onslunda). Här är nog risken ganska stor för sammanblandning.

Frågan man ställer sig är ju så klart om det stämmer, fanns det två personer med samma namn som föddes samma datum i samma församling eller har prästerna blandat ihop dem under deras liv och de har fått samma födelseuppgifter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svensk Slägtkalender

Svensk Slägtkalender AID v773686.b47.s79Svensk Slägtkalender 13 (1905-1905) Bild 47 / sid 79 (AID: v773686.b47.s79, NAD: SE/SSK/13013) Länk.

Vi vill gärna tipsa om att Svensk Slägtkalender sedan en tid tillbaka finns tillgänglig i ArkivDigital. I de 14 volymer som verket omfattar behandlas cirka 1400 ofrälse släkter, vilket gör bokserien till något av ett standardverk inom svensk borgerlig genealogi.

Ska man vara noggrann är det bara de fyra första delarna, utgivna 1885-1888, som har titeln Svensk Slägtkalender. De följande delarna, utgivna 1889-1908, kallas istället Svenska ättartal. Bokverket gavs ut av arkivarien Victor Örnberg (1839-1908) och populärt kallas därför verkat ofta Örnbergs ättartal eller helt enkelt bara Örnberg.

Bokverket återfinns i ArkivDigital i arkivbildaren ”Svensk Slägtkalender”, volymerna 1-14. Volym 15 innehåller personregister till alla de 14 delarna.

På bilden ovan visas ett exempel ur den trettonde volymen, föreställandes första uppslaget för släkten Carlström.

Markus Lindström, ArkivDigital