Hitta information om emigranter i Korsbaneret

Vi har nyligen fotograferat kalendern Korsbaneret som publicerades mellan 1880 och 1950 av Augustanasynoden i USA. De här årligen utgivna böckerna innehåller många olika artiklar, bland annat nyheter från kyrkor och församlingar, dödsrunor för personer inom kyrkan och deras makar/makor, artiklar om kyrkomöten, skolor, religion och poesi.

Vi har fotograferat Korsbaneret för åren 1880 till och med 1932 samt 1934. Du hittar böckerna på följande sätt:

  • Logga in i app.arkivdigital.se
  • Välj Arkivsökning
  • Under Arkivtyp väljer du Tryckt litteratur
  • Under Land väljer du USA
  • I listan till höger klickar du på Tryckta skrifter, USA
  • I listan med arkivvolymer hittar du de olika utgåvorna av Korsbaneret

I slutet av Korsbaneret 1929 finns ett register över innehållet i kalendrarna för 1880–1929. Det finns register för olika kategorier, så som allmänna nyheter, dödsrunor, bilder av kyrkor och porträtt på olika personer.

Låt oss ta en titt på dödsrunan, eller levnadsteckningen som det kallas här, för pastorsfrun Wilhelmina Lundquist i Beaver, Illinois. Titta i Korsbaneret 1929 för att hitta registret som börjar på sidan 311. På sidan 330 finns registret för Levnadsteckningar. Bläddra till sidan 338 där du hittar Lundquist, Wilhelmina och noteringen 21 och 275. Det innebär att det finns information om henne på sidan 275 i 1921 års kalender.

Korsbaneret
Tryckta skrifter, USA Korsbaneret:1929 (1929) Bild 171 / sid 339 (AID: v965044.b171.s339)

Gå till volymen för Korsbaneret 1921, öppna den, bläddra till sidan 275 och du kommer att se bilden nedan.

Tryckta skrifter, USA Korsbaneret:1921 (1921) Bild 141 / sid 275 (AID: v965036.b141.s275)

I dödsrunan får vi bland annat reda på Wilhelminas födelsedatum, var i Sverige hon föddes och vilket datum hon emigrerade. Vi får även veta vem hon gifte sig med och när hon dog.

Fru Wilhelmina Lundquist, född Johnson, föddes i Fryeled (Fryele) församling, Jönköpings län, Sverige, den 14 februari 1857 och ankom till Amerika och Beaver, Illinois. år 1870. Hon konfirmerades i den svenska ev. lutherska kyrkan i Beaver 1871 och förenades i äktenskap med pastor L. J. Lundquist den 26 juni 1878. Hon fick i tron på sin dyre Frälsare sluta sin jordevandring och ingå i den boning, som Kristus beredt åt de sina, den 5 januari 1919 i en ålder af 61 år, 11 månader och 21 dagar.

Korsbaneret är en intressant källa för dig som forskar om personer som emigrerade till USA. Förutom dessa böcker kan du hos ArkivDigital bland annat även bläddra i svenskamerikanska kyrkböcker samt söka information om personer som emigrerat och söka efter svenskar som bodde i USA 1940.

ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital