”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svårartad ohyra

Kiaby FI 1 (1861-1879) Bild 4 sid 3
Kiaby FI:1 (1861-1879) Bild 4 / sid 3 (AID: v99958.b4.s3, NAD: SE/LLA/13205) Länk.

Oftast skriver prästerna in en dödsorsak i dödboken, men vi måste komma ihåg att prästerna inte var medicinskt utbildade. Oftast är det symptomen som anges som dödsorsak.

När änkan Nilla Månsdotter dör 77 år gammal i Kiaby står det ingen dödsorsak i kolumnen, men väl ute i fältet för ”Särskilda anteckningar” har prästen skrivit något som man kan fundera på vad det innebär: Behäftad med svårarta ohyra i magen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En lite annorlunda dödsorsak 1877

Fränninge FI 2 Bild 840 sid 81Fränninge FI:2 (1862-1894) Bild 840 / sid 81 (AID: v109380a.b840.s81, NAD: SE/LLA/13095) Länk.

Förutom alla namn och datum man hittar som släktforskare får man ganska bra kunskap om olika dödsorsaker. Ju närmare nutiden man kommer desto bättre blir nog anteckningarna om dödsorsak i dödböckerna. Tidigare var det kanske prästen eller de anhöriga som berättade vad personen dog av och då var det säkert lika mycket symptomen som angavs som dödsorsak.

Åbon Per Jönsson i Starraps Ora i Fränninge, Skåne hade en dotter Johanna. När hon dör 7 månader och 20 dagar gammal anges dödsorsaken som hicka (se bilden ovan).

I Guinness rekordbok 2010 kan man läsa att amerikanen Charles Osborne faktiskt hickade under nästan hela sitt liv. Han började hicka 1922 och ska inte ha slutat förrän 68 år senare, ett år innan han dog. De första åren hickade han ungefär 40 gånger i minuten, men mot slutet blev det ”bara” hälften så ofta. Det uppskattas att han hickade 430 miljoner gånger. (Källor: http://kpwebben.se/Lasa/Allt-annat/Sju-knasiga-rekord-om-kroppenhttps://en.wikipedia.org/wiki/Hiccup)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

När dör Måns Tinvall?

I Finja bor en (eller två) Måns Tinvall. Prästen verkar inte själv veta, om man skall tro på vad som står i dödboken 1826.
Finja EI 1 (1818-1841) Bild 22 sid 33
Finja EI:1 (1818-1841) Bild 22 / sid 33 (AID: v98308.b22.s33, NAD: SE/LLA/13083)

”1826 Juni 24 dog och 28 Begrofs åboen Måns Tinvall från Drakelia efter en lefnad af 62 åhr. Död af tvinsiuka.

1826 Aug: 1 dog och 13 Begrofs åboen Måns Tinvall från Drakelia efter en lefnad af 62 åhr. Död af långvarig sjukdom.”

Vilken notis är den rätta?

Niklas Hertzman