Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Malmö Sankt Petri CI 1 Bild 2060  sid 409Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA 72 Bild 3470 sid 223
Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

George Washington föddes i Nederkalix (Roliga namn förr)

0099 Roliga och udda namn i kyrkböckernaNederkalix AI:10c (1879-1890) Bild 196 / sid 638 (AID: v138260.b196.s638, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

De flesta av oss släktforskare stöter förr eller senare på udda namn i antingen vår egen forskning, eller bara när vi bläddrar oss fram i böckerna för att hitta den uppgift vi söker. Fantasin vid namngivning var stor då, precis som den är idag.

I Nederkalix församling (BD) föddes den 6 mars 1880 gossen George Washington. Födelsenotis visas ovan.

George Washington var son till inspektören Axel Brattberg och hans hustru Maria Kant. Syskonen till George Washington hade inte ovanliga namn som sin bror och varför denne son fick sitt namn efter den första presidenten i USA kan man bara spekulera i.
Nederkalix CI:8 (1877-1894) Bild 61 / sid 58 (AID: v138293.b61.s58, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

När barnaskaran blev stor tröt ibland namninspirationen och barnet fick helt enkelt namn efter vilket barn i ordningen det var. I Sköns församling föddes år 1900 gossen Erik Elvor och tre år senare föddes lillebror Eitel Eugen Tolfinus. Dessa finns på rad 20 respektive 18 i denna husförhörslängd:
Timrå AIIa:5 (1906-1915) Bild 80 / sid 803 (AID: v122662.b80.s803, NAD: SE/HLA/1010206) Länk.

Fler udda namn (fetmarkerade):

Baltzar Johannes Charodotes (nr 215) Söderhamn CI:6 (1878-1887) Bild 93 (AID: v136898.b93, NAD: SE/HLA/1010202) Länk.

Fiken (nr 2) Lerdala C:2 (1824-1880) Bild 73 / sid 135 (AID: v31144.b73.s135, NAD: SE/GLA/13326) Länk.

Murthley Margareta Dorotea (nr 8) Kvänum C:2 (1895-1921) Bild 41 / sid 35 (AID: v48365.b41.s35, NAD: SE/GLA/13298) Länk.

Vilka udda eller roliga namn har du stött på under din forskning i ArkivDigital?

Cici Löfgren, ArkivDigital

Barnen som heter Mormor och Husar

Majoren Nils Kjellman och hans fru Sofia Vihlborg i Ystad döper i början av 1800-talet sina barn till lite annorlunda namn.

Den 19/12 1812 föds Mormor Kristina Sofia och den 11/12 1815 Johan Blycher Husar.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 17 sid 16Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 17 / sid 16 (AID: v112007.b17.s16, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 43 sid 42Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 43 / sid 42 (AID: v112007.b43.s42, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barn med sin avlidna hustrus syster – ”Ett sådant lägersmåhl”…

Löddeköpinge CI 2 (1772-1827) Bild 14 sid 11
Löddeköpinge CI:2 (1772-1827) Bild 14 / sid 11 (AID: v111112.b14.s11, NAD: SE/LLA/13261) Länk.

Man kan fråga sig vem som var mest bedrövad över händelserna; de inblandade parterna – eller prästen som noterade dem…

”1774 Fredagen d:11 Nov: Föddes ett oäckta barn, döptes hemma, nomine Nils. Änkemannen Hans Andersson, som till hustru haft, barnets moders syster, blef vid Tinget i Kieflinge d:18 Jan: 1775 utlagd till Barnfader, af Ingar, åboens Meusters dotter. Ett sådant lägersmåhl med sin afledna hustrus syster, har aldrig här hänt. Händelsen war bedröfvelig, blef ej uptäckt förän 14 dagar för barnets födelse. Gud ware ärad, att barne mord blef förkommit ! Mitt bekymmer var ganska stort; ty samma dag ransakningen om pigan Ingars tillstånd anstaltes, rymde hon af sin faders huus; men blef igenfunnen.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital