”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En lite annorlunda dödsorsak 1877

Fränninge FI 2 Bild 840 sid 81Fränninge FI:2 (1862-1894) Bild 840 / sid 81 (AID: v109380a.b840.s81, NAD: SE/LLA/13095) Länk.

Förutom alla namn och datum man hittar som släktforskare får man ganska bra kunskap om olika dödsorsaker. Ju närmare nutiden man kommer desto bättre blir nog anteckningarna om dödsorsak i dödböckerna. Tidigare var det kanske prästen eller de anhöriga som berättade vad personen dog av och då var det säkert lika mycket symptomen som angavs som dödsorsak.

Åbon Per Jönsson i Starraps Ora i Fränninge, Skåne hade en dotter Johanna. När hon dör 7 månader och 20 dagar gammal anges dödsorsaken som hicka (se bilden ovan).

I Guinness rekordbok 2010 kan man läsa att amerikanen Charles Osborne faktiskt hickade under nästan hela sitt liv. Han började hicka 1922 och ska inte ha slutat förrän 68 år senare, ett år innan han dog. De första åren hickade han ungefär 40 gånger i minuten, men mot slutet blev det ”bara” hälften så ofta. Det uppskattas att han hickade 430 miljoner gånger. (Källor: http://kpwebben.se/Lasa/Allt-annat/Sju-knasiga-rekord-om-kroppenhttps://en.wikipedia.org/wiki/Hiccup)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En midsommarstång

Undenäs-C-1-(1689-1711)-Bild-94-sid-88

Undenäs C:1 (1689-1711) Bild 94 / sid 88 (AID: v16209.b94.s88, NAD: SE/GLA/13601) Länk till bilden i ArkivDigital.

I dödböckerna brukar det ibland stå dödsorsak. Det kan vara ålderdomssvaghet, okänd sjukdom eller något på latin. Denna dödsorsak har jag inte sett tidigare. Men samtidigt är det ju intressant att se att firandet av midsommar har en lång tradition i vårt land.

”1694. Lars i Skallebo ihiälslagen af en Missommar stångh d.16 Augusti och begrofs på kyrkog: d.26 ejusdem.”

Vi på ArkivDigital önskar er en glad midsommar, där ingen på något vis skadas av någon midsommarstång!

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Döda av svält i Ransäter

Ransäter 1 AID v8109.b93.s177Ransäter F:1 (1796-1860) Bild 93 / sid 177 (AID: v8109.b93.s177, NAD: SE/VA/13426) Länk.

Dagens blogginlägg kommer från ArkivDigital-användaren Tony Pellikka. Han hörde av sig till oss med ett tips om denna mycket tänkvärda notis i Ransäters dödbok från 1813 (bilden ovan).

”OBS att tvenne personer fått dö av svält i detta tidevarv mitt i ett folkbebott hemman m.m. är till outplånlig skam för hemmanet, för församlingen, för dess präst, dess fattigvård och hela orten!!!”

Ett kraftfullt ställningstagande som vi låter tala för sig självt.

Tack Tony för tipset!

Bloggredaktionen, ArkivDigital