NYTT! Födda, vigda och döda i Värmland

I september skrev vi här i bloggen om att vi förvärvat ett kyrkboksregister som skapats av Värmlands Släktforskarförening. Nu är arbetet klart med att koppla samman registerposterna med kyrkböckerna och vi har idag publicerat det värmländska registret i ArkivDigital.

Nu blir det alltså enklare att hitta personer som föddes, vigdes eller dog i Värmland. Istället för att bläddra sida upp och sida ner i böckerna behöver du bara göra en snabb sökning. När du hittat rätt person klickar du dig enkelt vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften.

Värmland födda vigda döda

Dagens uppdatering innehåller totalt 1 280 966 registerposter från Värmland, fördelade på följande sätt:

  • Födda: 604 559 poster
  • Vigda: 230 591 poster
  • Döda: 445 816 poster

Uppgifterna om födda, vigda och döda i Värmland har lagts till i våra befintliga register, Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige och Döda, delar av Sverige. Som tidigare nämnts har de här nya uppgifterna registrerats av Värmlands Släktforskarförening.

Sedan tidigare finns födda i Värmland 1800–1840 tillgängligt i ArkivDigital, detta register har vi skapat i egen regi.

Registret över födda, vigda och döda i Värmland är inte 100 % komplett och vilka årtal som registrerats varierar mellan de olika församlingarna. För vissa församlingar finns inte alla tre typerna av register och några få församlingar saknas helt. På följande tre länkar kan du se exakt vad som ingår i uppdateringen (scrolla ner tills du hittar Värmland i listan på respektive sida):

Födda, delar av Sverige.
Vigda, delar av Sverige.
Döda, delar av Sverige.

Efter uppdatering innehåller vårt födelseregister nu 4,1 miljoner poster, vårt vigselregister innehåller nästan 677 000 poster och vårt register över döda innehåller drygt 1,7 miljoner poster. Vi kommer fortsätta uppdatera med fler registerposter framöver, så håll koll här i bloggen och i våra sociala medier så du inte missar något.

För att öppna registren över födda, vigda eller döda loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige eller Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda, vigda och döda i Nederluleå

Det har blivit dags för en ny uppdatering av våra register Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige och Döda, delar av Sverige. Idag har vi fyllt på med uppgifter om födda, vigda och döda i Nederluleå.

Uppdateringen omfattar följande årtal och antal poster:

  • Födda: 21 727 poster för åren 1861–1924
  • Vigda: 5 484 poster för åren 1861–1936
  • Döda: 14 308 poster för åren 1861–1930

Dessutom ingår uppgifter om födda, vigda och döda för åren 1888–1889 för det lilla kyrkoarkivet Luleå-Ofotens järnväg.

Dessa uppgifter om födda, vigda och döda är skapade i samarbete med Lulebygdens forskarförening.

Födda vigda döda nederluleå
Bild från DigitaltMuseum

Vi publicerar dessa registerposter för att göra det enklare för dig som kund att snabbt hitta den person du söker. Med en enkel sökning kan du nu hitta när dina förfäder och släktingar föddes, gifte sig och avled. När du hittat rätt person klickar du dig enkelt vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften där.

Sedan tidigare är uppgifter om födda, vigda och döda i Nederluleå fram till år 1860 sökbara i våra register.

Genom att klicka på nedanstående länkar kan du se vilka församlingar och årtal som ingår i dessa register efter uppdateringen.

För att öppna något av dessa tre register loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige eller Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Döda i Roslagen

Nu har vi uppdaterat vårt register Döda, delar av Sverige. Uppdateringen innehåller 78 698 uppgifter om döda personer från olika församlingar i Roslagen. De här uppgifterna kan du nu enkelt hitta genom en snabb sökning i ArkivDigitals register. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i dödboken.

Döda Roslagen

Bild från DigitaltMuseum

Följande uppgifter är sökbara i registret över döda:

  • Förnamn och efternamn
  • Dödsdatum och dödsår
  • Dödsort, dödsförsamling och dödslän
  • Begravningsdatum och begravningsår
  • Anhöriga (förnamn och efternamn)

Följande församlingar och årtal ingår i uppdateringen av döda:  

  • Björkö-Arholma 1921-1943
  • Edebo 1800-1849
  • Edsbro 1850-1944
  • Estuna 1800-1943
  • Fasterna 1800-1849
  • Frötuna 1800-1943
  • Gottröra 1800-1849
  • Husby-Sjuhundra 1800-1943
  • Häverö 1800-1849
  • Lohärad 1800-1943
  • Länna 1800-1899 och 1909-1943
  • Malsta 1800-1943
  • Norrtälje 1800-1945
  • Närtuna 1800-1849
  • Riala 1800-1943
  • Rimbo 1800-1943
  • Roslags-Bro 1800-1943
  • Rådmansö 1800-1943
  • Rö 1800-1943
  • Singö 1850-1923
  • Skederid 1800-1943
  • Söderby-Karl 1800-1943
  • Ununge 1800-1944
  • Väddö 1800-1943
  • Vätö 1850-1899 och 1914-1926

Uppgifterna från Roslagen publiceras i samarbete med Norrtälje släktforskarförening.

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu knappt 1,3 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödsregistret efter uppdateringen.

För att öppna registret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYHET! Uppdatering med uppgifter om avlidna i Stockholm

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Döda, delar av Sverige. I den här uppdateringen tillkommer 184 294 sökbara poster med personer som avlidit i olika Stockholmsförsamlingar.

Avlidna Stockholm

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1893
  • Göta livgardes församling 1840 – 1861
  • Hedvig Eleonora 1710 – 1868
  • Jakob och Johannes 1736 – 1884
  • Klara 1748 – 1860
  • Kungsholmen 1688 – 1862
  • Riddarholmen 1738 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1725 – 1874

Registret med information om avlidna förenklar betydligt när du försöker hitta en persons dödsdatum. Du behöver inte längre bläddra sida efter sida i dödböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgifterna i dödboken.

Följande uppgifter är sökbara i registret över avlidna personer:

  • Förnamn
  • Efternamn
  • Dödsförsamling
  • Döds- och/eller begravningsdatum
  • Titel

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu nästan 1,2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler uppgifter framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödregistret efter uppdateringen.

För att öppna Döda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Kvävda barn

En relativt vanlig dödsorsak bland späda barn är ”förqfavd af modren i sömnen”. Det förekommer som dödsorsak fram till slutet av 1800-talet. Man ser regionala skillnader, det var vanligare i västra och södra Sverige. Forskare har tolkat uppgifterna lite olika. En del menar att fattiga som hade ont om mat medvetet dödade sitt barn. Andra menar att det rör sig om det vi idag kallar plötslig spädbarnsdöd. Länk.

I Ramsåsa socken i Skåne tycks prästen ha fattat misstankar då åbon Ola Nilsson och hans hustru Hanna Mårtensdotter den 20 mars 1828 miste sitt tredje späda barn. I dödboken har han noterat:

”NB. Här torde böra anmärkas att detta ägta par icke af 3ne friska och efter utseende lyteslösa födda barn fått behålla något öfver 3 à 4 veckor. De 2ne sista buro tydliga tecken deraf att de voro qväfde _ det första blef icke synadt. Jag har anfört detta på det man må vidtaga nödiga mått och steg om en dylik cassus åter inträffar.”

RamsåsaRamsåsa (L, M) CI:2 (1762-1842) Bild 1910 / sid 383 (AID: v100837a.b1910.s383, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Det verkar dock inte som om prästen behövde vidta några åtgärder, för paret fick efter några år en son Nils som överlevde. Detta framgår av husförhörslängden för åren 1832-1840:

Ramsåsa AI 3Ramsåsa (L, M) AI:3 (1832-1840) Bild 720 / sid 28 (AID: v100826a.b720.s28, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Denne Nils blev så småningom åbo i Ramsåsa nr 17 och fick flera barn.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Förqvafd af modren

Ibland ser man notiser i de gamla kyrkoböckerna som gör att man stannar upp och tänker. Man försöker sätta sig in i hur det var att leva vid den aktuella tiden och framför allt hur man kände om man t.ex. förlorade ett par små barn i tät följd. Sedan finns det andra typer av notiser som är ännu mer tragiska.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 37 sid 61Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 37 / sid 61 (AID: v4798a.b37.s61, NAD: SE/VA/13011) Länk.

Exemplet här ovan kommer från Arvika stadsförsamling 1811 där mjölnaren Nils Mattsson och hans hustru Lena Åsberg får en dotter Anna Lena den 25/9. Men prästen har strukit över Anna Lenas namn och under skrivit ”förqvafd vådl. af modren 17/12 1811”. Även i dödboken står det nämnt.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 134 sid 255Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 134 / sid 255 (AID: v4798a.b134.s255, NAD: SE/VA/13011) Länk.

17/12 dog och den 22/12 begrovs. Gateqvarn. Flickan Anna Lena Nilsdotter, f.1811 21/9. Föräldrar: Mölnaren Nils Matsson och hustru Lena Åsberg. Vådeligen af modren förqvafd i sömnen.

Vad som är orsaken till detta kan vi aldrig veta. Men det är troligen så att det kan vara många olika orsaker till att det lilla barnet dör. En annan fråga är hur vi skall tolka vådeligen. Är det en olycka eller ligger det något annat bakom tolkningen av det ordet?

Det finns faktiskt en volym för tiden 1625-1650 från Östra och Västra Göinge i norra Skåne som kallas absolutionslängd. I denna har prosten skrivit in de som absolverades (prästen ger någon syndernas förlåtelse) och många av notiserna gäller fall där som barn har dött. Det som är extra spännande är att vi i denna bok får namnen både på mannen och kvinnan. Annars är det ovanligt att kvinnorna är kända till namnet vid denna tid.

Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV 1 (1625-1650) bild 13Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV:1 (1625-1650) bild 13 (AID: v103010.b13, NAD: SE/LLA/13583) Länk.

Den översta notisen 1632 den 22 juni, Kongens (det var alltså kungen som ägde gården de bodde på).

Söffren Jepsön i Önnestad
Karine Nielsdatter. Pige 9 Ugier.
til fattige 10 mk

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Trillingar

Tvillingar förekommer lite då och då. Enligt Nationalencyklopedin är 1 av 85 födslar en tvillingfödsel. Trillingar är betydligt ovanligare, 1 av 70 000 födslar. Därför är det ganska uppseendeväckande att träffa på två trillingfödslar i samma socken med bara 3,5 månads mellanrum. Det hände i samma by i Mjällby socken i Blekinge åren 1731 och 1732.

Den 9 november 1731 fick Ingemar Larsson och Sissa Åkesdotter i Istaby barnen Sissa, Åke och Lars.

Trillingar bild 31 s 53Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 31 / sid 53 (AID: v96434.b31.s53, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Den 27 februari 1732 fick Bengt Olsson och Anna Svensdotter i Istaby barnen Karna, Kiersta och Berta.

Trillingar bild 32 s 55Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 32 / sid 55 (AID: v96434.b32.s55, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Dödboken har en lucka från augusti 1731 till april 1732, så det är svårt att se om alla barnen överlevde. Trillingar föds ju oftast för tidigt och är mindre än vanliga barn, och vid denna tid hade de dålig prognos. Dessa trillingar blev dock döpta i vanlig ordning, det står inget om att de skulle ha nöd döpts.

Det troliga är att de avled inom någon månad. Jag har inte återfunnit någon av dem i senare kyrkböcker från Mjällby. Om någon av dem har hittats så skriv gärna några rader om det.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

1002 och 1006 år gamla krutgummor

I ett tidigare inlägg här i bloggen (länk till inlägget) såg vi Anders Mattsson som hade en ålder på 663 år gammal i dödboken. Det kom en del förslag på hur åldern skulle tolkas, men vad som är rätt eller fel är svårt att säga. Om man däremot skall tro på vad man ser i kyrkoböckerna så var Anders bara barnet om man jämför med krutgummorna Anna och Ingebor.

Leksand-F-1-(1668-1691)-Bild 82-sid-77Leksand F:1 (1668-1691) Bild 82 / sid 77 (AID: v130836.b82.s77, NAD: SE/ULA/10826) Länk.

Ås-CI-2-(1711-1772)-Bild-179-sid-173

Ås CI:2 (1711-1772) Bild 179 / sid 173 (AID: v94015.b179.s173, NAD: SE/LLA/13495) Länk.

”1689 Anna Persdotter i Yttermoo gl. giänta om 1002 åhr.”
och
”1719 d.30 Marti Begrofs een gammal hustru Ingebor Anders dotter i Vråen dees lägerställe Wäster kiörkian, ålderen 1006 åhr. Fadren Anders Olsson Moderen Ingebor Andersdatter.”

Här är det nog lättare att förstå vad prästen menar, 102 och 106 år gamla. Ändå aktningsvärda åldrar vid den tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital