Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Kvävda barn

En relativt vanlig dödsorsak bland späda barn är ”förqfavd af modren i sömnen”. Det förekommer som dödsorsak fram till slutet av 1800-talet. Man ser regionala skillnader, det var vanligare i västra och södra Sverige. Forskare har tolkat uppgifterna lite olika. En del menar att fattiga som hade ont om mat medvetet dödade sitt barn. Andra menar att det rör sig om det vi idag kallar plötslig spädbarnsdöd. Länk.

I Ramsåsa socken i Skåne tycks prästen ha fattat misstankar då åbon Ola Nilsson och hans hustru Hanna Mårtensdotter den 20 mars 1828 miste sitt tredje späda barn. I dödboken har han noterat:

”NB. Här torde böra anmärkas att detta ägta par icke af 3ne friska och efter utseende lyteslösa födda barn fått behålla något öfver 3 à 4 veckor. De 2ne sista buro tydliga tecken deraf att de voro qväfde _ det första blef icke synadt. Jag har anfört detta på det man må vidtaga nödiga mått och steg om en dylik cassus åter inträffar.”

RamsåsaRamsåsa (L, M) CI:2 (1762-1842) Bild 1910 / sid 383 (AID: v100837a.b1910.s383, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Det verkar dock inte som om prästen behövde vidta några åtgärder, för paret fick efter några år en son Nils som överlevde. Detta framgår av husförhörslängden för åren 1832-1840:

Ramsåsa AI 3Ramsåsa (L, M) AI:3 (1832-1840) Bild 720 / sid 28 (AID: v100826a.b720.s28, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Denne Nils blev så småningom åbo i Ramsåsa nr 17 och fick flera barn.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Förqvafd af modren

Ibland ser man notiser i de gamla kyrkoböckerna som gör att man stannar upp och tänker. Man försöker sätta sig in i hur det var att leva vid den aktuella tiden och framför allt hur man kände om man t.ex. förlorade ett par små barn i tät följd. Sedan finns det andra typer av notiser som är ännu mer tragiska.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 37 sid 61Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 37 / sid 61 (AID: v4798a.b37.s61, NAD: SE/VA/13011) Länk.

Exemplet här ovan kommer från Arvika stadsförsamling 1811 där mjölnaren Nils Mattsson och hans hustru Lena Åsberg får en dotter Anna Lena den 25/9. Men prästen har strukit över Anna Lenas namn och under skrivit ”förqvafd vådl. af modren 17/12 1811”. Även i dödboken står det nämnt.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 134 sid 255Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 134 / sid 255 (AID: v4798a.b134.s255, NAD: SE/VA/13011) Länk.

17/12 dog och den 22/12 begrovs. Gateqvarn. Flickan Anna Lena Nilsdotter, f.1811 21/9. Föräldrar: Mölnaren Nils Matsson och hustru Lena Åsberg. Vådeligen af modren förqvafd i sömnen.

Vad som är orsaken till detta kan vi aldrig veta. Men det är troligen så att det kan vara många olika orsaker till att det lilla barnet dör. En annan fråga är hur vi skall tolka vådeligen. Är det en olycka eller ligger det något annat bakom tolkningen av det ordet?

Det finns faktiskt en volym för tiden 1625-1650 från Östra och Västra Göinge i norra Skåne som kallas absolutionslängd. I denna har prosten skrivit in de som absolverades (prästen ger någon syndernas förlåtelse) och många av notiserna gäller fall där som barn har dött. Det som är extra spännande är att vi i denna bok får namnen både på mannen och kvinnan. Annars är det ovanligt att kvinnorna är kända till namnet vid denna tid.

Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV 1 (1625-1650) bild 13Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV:1 (1625-1650) bild 13 (AID: v103010.b13, NAD: SE/LLA/13583) Länk.

Den översta notisen 1632 den 22 juni, Kongens (det var alltså kungen som ägde gården de bodde på).

Söffren Jepsön i Önnestad
Karine Nielsdatter. Pige 9 Ugier.
til fattige 10 mk

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Trillingar

Tvillingar förekommer lite då och då. Enligt Nationalencyklopedin är 1 av 85 födslar en tvillingfödsel. Trillingar är betydligt ovanligare, 1 av 70 000 födslar. Därför är det ganska uppseendeväckande att träffa på två trillingfödslar i samma socken med bara 3,5 månads mellanrum. Det hände i samma by i Mjällby socken i Blekinge åren 1731 och 1732.

Den 9 november 1731 fick Ingemar Larsson och Sissa Åkesdotter i Istaby barnen Sissa, Åke och Lars.

Trillingar bild 31 s 53Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 31 / sid 53 (AID: v96434.b31.s53, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Den 27 februari 1732 fick Bengt Olsson och Anna Svensdotter i Istaby barnen Karna, Kiersta och Berta.

Trillingar bild 32 s 55Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 32 / sid 55 (AID: v96434.b32.s55, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Dödboken har en lucka från augusti 1731 till april 1732, så det är svårt att se om alla barnen överlevde. Trillingar föds ju oftast för tidigt och är mindre än vanliga barn, och vid denna tid hade de dålig prognos. Dessa trillingar blev dock döpta i vanlig ordning, det står inget om att de skulle ha nöd döpts.

Det troliga är att de avled inom någon månad. Jag har inte återfunnit någon av dem i senare kyrkböcker från Mjällby. Om någon av dem har hittats så skriv gärna några rader om det.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

1002 och 1006 år gamla krutgummor

I ett tidigare inlägg här i bloggen (länk till inlägget) såg vi Anders Mattsson som hade en ålder på 663 år gammal i dödboken. Det kom en del förslag på hur åldern skulle tolkas, men vad som är rätt eller fel är svårt att säga. Om man däremot skall tro på vad man ser i kyrkoböckerna så var Anders bara barnet om man jämför med krutgummorna Anna och Ingebor.

Leksand-F-1-(1668-1691)-Bild 82-sid-77Leksand F:1 (1668-1691) Bild 82 / sid 77 (AID: v130836.b82.s77, NAD: SE/ULA/10826) Länk.

Ås-CI-2-(1711-1772)-Bild-179-sid-173

Ås CI:2 (1711-1772) Bild 179 / sid 173 (AID: v94015.b179.s173, NAD: SE/LLA/13495) Länk.

”1689 Anna Persdotter i Yttermoo gl. giänta om 1002 åhr.”
och
”1719 d.30 Marti Begrofs een gammal hustru Ingebor Anders dotter i Vråen dees lägerställe Wäster kiörkian, ålderen 1006 åhr. Fadren Anders Olsson Moderen Ingebor Andersdatter.”

Här är det nog lättare att förstå vad prästen menar, 102 och 106 år gamla. Ändå aktningsvärda åldrar vid den tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ulrika Eleonora församling i London

Ulrika Eleonora församling (London) FI 1 Bild 170 sid 25Ulrika Eleonora församling (London) FI:1 (1798-1895) Bild 170 / sid 25 (AID: v787772.b170.s25, NAD: AD/LONDON/0001) Länk.

Ulrika Eleonora församling i London är en av de utlandsförsamlingar som finns inom Svenska kyrkan. Nu har ArkivDigital fotograferat av de kyrkoböcker som finns för församlingen.

Församlingen bildades 1710 och är en av de tidigaste svenska utlandsförsamlingarna. Husförhörslängderna börjar 1834, födelse- och dopboken 1724, vigselboken 1730 och dödboken 1724. Dessutom finns det en del andra handlingar i kyrkoarkivet.

I dödboken 1810 (bilden ovan) kan vi läsa om Jonas Dryander.

”Jonas Dryander, Professor i Botaniken och v. President i Linnæiska Societeten i London, samt förste Amanuens vid Vetenskaps Academiens och Sir Joseph Banks Biblioteqve, dog d.19de October och blef begrafven i St. Annas kyrka, qvarteret Soho d.27 ejusdem i sitt 63:dje ålders år. I honom förlorade Litterati Svenske resande en dråpelig vän, och af dessa Lands Lärde saknas han ganska mycket”.

Extern länk till Wikipedia om Jonas Dryander.

Söktips: Skriv ”Ulrika Eleonora” i sökfältet i ArkivDigital.

Har ni någon som flyttat till London eller kanske en sjöman i släkten? Kika och se om du hittar något spännande. Om vi får tillgång till andra utlandsförsamlingar så fotograferar vi även dessa.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Död av solstrålarnas nedfallande på huvudet

Malmö Sankt Petri FI 4 (1835-1861) Bild 92 sid 147Malmö Sankt Petri FI:4 (1835-1861) Bild 92 / sid 147 (AID: v104095.b92.s147, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Johannes Jansson låg på jordvallarna runt Malmö 1845, då något ovanligt inträffade. Prästen skriver så här i dödboken:

”1845 Maij 24 dog och 28 begrofs i fattigjord från Arbetshuset Drängen Johannes Jansson. Död af Solstrålarnas nedfallande på Hufwudet då han låg på glacinen, efter att hafwa en längre tid varit sjuklig.”

Vad var det egentligen han dog av?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

När dör Måns Tinvall?

I Finja bor en (eller två) Måns Tinvall. Prästen verkar inte själv veta, om man skall tro på vad som står i dödboken 1826.
Finja EI 1 (1818-1841) Bild 22 sid 33
Finja EI:1 (1818-1841) Bild 22 / sid 33 (AID: v98308.b22.s33, NAD: SE/LLA/13083)

”1826 Juni 24 dog och 28 Begrofs åboen Måns Tinvall från Drakelia efter en lefnad af 62 åhr. Död af tvinsiuka.

1826 Aug: 1 dog och 13 Begrofs åboen Måns Tinvall från Drakelia efter en lefnad af 62 åhr. Död af långvarig sjukdom.”

Vilken notis är den rätta?

Niklas Hertzman

Dog av spöke i källaren

I december 1626 skedde något mycket olyckligt och högst märkligt i Skedevi församling, Östergötland. I den sista notisen i dödboken för 1626 (december) kan man läsa följande:

”Månses hustru i Torstorp som wådegl: uthaff itt spöke i Källaren.”
(wådegl: utläses här som wådeligen, med betydelsen ungefär hemskt, förfärligt.)
alternativt: ”Månses hustru i Torstorp som brådog uthaff itt spöke i Källaren.” (bråddog)

Spöke i källaren Skedevi 1626 AID v40179.b55.s97
Skedevi C:1 (1616-1701) Bild 55 / sid 97 (AID: v40179.b55.s97, NAD: SE/VALA/00332)

Tron på andliga väsen av olika slag var mycket stor förr; länge trodde man på troll, spöken och häxkonster. Att någon ansågs ha dött av att se ett spöke i sin källare var kanske därför inte så konstigt. Det var dock inte bara förr som man trodde på andar, utan många gör det ju än idag. Tror du på spöken?

*

Idén till denna annorlunda notis kommer från vår användare Kaj Eriksson i Nyköping. Tack för tipset! Har du också tips på spök-notiser som återfinns i ArkivDigitals avfotograferade dokument? Skicka då ett mail till blogg@arkivdigital.se och beskriv det du hittat. Glöm inte att ange källan.

Vill du läsa fler handlingar från Skedevi församling?
Sök på ”Skedevi” inne i ArkivDigital online eller gå direkt till volyminformation för Skedevi.

Malin Nyberg