NYTT! Födda, vigda och döda i Värmland

I september skrev vi här i bloggen om att vi förvärvat ett kyrkboksregister som skapats av Värmlands Släktforskarförening. Nu är arbetet klart med att koppla samman registerposterna med kyrkböckerna och vi har idag publicerat det värmländska registret i ArkivDigital.

Nu blir det alltså enklare att hitta personer som föddes, vigdes eller dog i Värmland. Istället för att bläddra sida upp och sida ner i böckerna behöver du bara göra en snabb sökning. När du hittat rätt person klickar du dig enkelt vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften.

Värmland födda vigda döda

Dagens uppdatering innehåller totalt 1 280 966 registerposter från Värmland, fördelade på följande sätt:

  • Födda: 604 559 poster
  • Vigda: 230 591 poster
  • Döda: 445 816 poster

Uppgifterna om födda, vigda och döda i Värmland har lagts till i våra befintliga register, Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige och Döda, delar av Sverige. Som tidigare nämnts har de här nya uppgifterna registrerats av Värmlands Släktforskarförening.

Sedan tidigare finns födda i Värmland 1800–1840 tillgängligt i ArkivDigital, detta register har vi skapat i egen regi.

Registret över födda, vigda och döda i Värmland är inte 100 % komplett och vilka årtal som registrerats varierar mellan de olika församlingarna. För vissa församlingar finns inte alla tre typerna av register och några få församlingar saknas helt. På följande tre länkar kan du se exakt vad som ingår i uppdateringen (scrolla ner tills du hittar Värmland i listan på respektive sida):

Födda, delar av Sverige.
Vigda, delar av Sverige.
Döda, delar av Sverige.

Efter uppdatering innehåller vårt födelseregister nu 4,1 miljoner poster, vårt vigselregister innehåller nästan 677 000 poster och vårt register över döda innehåller drygt 1,7 miljoner poster. Vi kommer fortsätta uppdatera med fler registerposter framöver, så håll koll här i bloggen och i våra sociala medier så du inte missar något.

För att öppna registren över födda, vigda eller döda loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige eller Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda, vigda och döda i Nederluleå

Det har blivit dags för en ny uppdatering av våra register Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige och Döda, delar av Sverige. Idag har vi fyllt på med uppgifter om födda, vigda och döda i Nederluleå.

Uppdateringen omfattar följande årtal och antal poster:

  • Födda: 21 727 poster för åren 1861–1924
  • Vigda: 5 484 poster för åren 1861–1936
  • Döda: 14 308 poster för åren 1861–1930

Dessutom ingår uppgifter om födda, vigda och döda för åren 1888–1889 för det lilla kyrkoarkivet Luleå-Ofotens järnväg.

Dessa uppgifter om födda, vigda och döda är skapade i samarbete med Lulebygdens forskarförening.

Födda vigda döda nederluleå
Bild från DigitaltMuseum

Vi publicerar dessa registerposter för att göra det enklare för dig som kund att snabbt hitta den person du söker. Med en enkel sökning kan du nu hitta när dina förfäder och släktingar föddes, gifte sig och avled. När du hittat rätt person klickar du dig enkelt vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften där.

Sedan tidigare är uppgifter om födda, vigda och döda i Nederluleå fram till år 1860 sökbara i våra register.

Genom att klicka på nedanstående länkar kan du se vilka församlingar och årtal som ingår i dessa register efter uppdateringen.

För att öppna något av dessa tre register loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige, Vigda, delar av Sverige eller Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Döda i Roslagen

Nu har vi uppdaterat vårt register Döda, delar av Sverige. Uppdateringen innehåller 78 698 uppgifter om döda personer från olika församlingar i Roslagen. De här uppgifterna kan du nu enkelt hitta genom en snabb sökning i ArkivDigitals register. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i dödboken.

Döda Roslagen

Bild från DigitaltMuseum

Följande uppgifter är sökbara i registret över döda:

  • Förnamn och efternamn
  • Dödsdatum och dödsår
  • Dödsort, dödsförsamling och dödslän
  • Begravningsdatum och begravningsår
  • Anhöriga (förnamn och efternamn)

Följande församlingar och årtal ingår i uppdateringen av döda:  

  • Björkö-Arholma 1921-1943
  • Edebo 1800-1849
  • Edsbro 1850-1944
  • Estuna 1800-1943
  • Fasterna 1800-1849
  • Frötuna 1800-1943
  • Gottröra 1800-1849
  • Husby-Sjuhundra 1800-1943
  • Häverö 1800-1849
  • Lohärad 1800-1943
  • Länna 1800-1899 och 1909-1943
  • Malsta 1800-1943
  • Norrtälje 1800-1945
  • Närtuna 1800-1849
  • Riala 1800-1943
  • Rimbo 1800-1943
  • Roslags-Bro 1800-1943
  • Rådmansö 1800-1943
  • Rö 1800-1943
  • Singö 1850-1923
  • Skederid 1800-1943
  • Söderby-Karl 1800-1943
  • Ununge 1800-1944
  • Väddö 1800-1943
  • Vätö 1850-1899 och 1914-1926

Uppgifterna från Roslagen publiceras i samarbete med Norrtälje släktforskarförening.

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu knappt 1,3 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med ännu fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödsregistret efter uppdateringen.

För att öppna registret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYHET! Uppdatering med uppgifter om avlidna i Stockholm

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Döda, delar av Sverige. I den här uppdateringen tillkommer 184 294 sökbara poster med personer som avlidit i olika Stockholmsförsamlingar.

Avlidna Stockholm

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1893
  • Göta livgardes församling 1840 – 1861
  • Hedvig Eleonora 1710 – 1868
  • Jakob och Johannes 1736 – 1884
  • Klara 1748 – 1860
  • Kungsholmen 1688 – 1862
  • Riddarholmen 1738 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1725 – 1874

Registret med information om avlidna förenklar betydligt när du försöker hitta en persons dödsdatum. Du behöver inte längre bläddra sida efter sida i dödböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgifterna i dödboken.

Följande uppgifter är sökbara i registret över avlidna personer:

  • Förnamn
  • Efternamn
  • Dödsförsamling
  • Döds- och/eller begravningsdatum
  • Titel

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu nästan 1,2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler uppgifter framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödregistret efter uppdateringen.

För att öppna Döda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Elfva-Bengtan i Skårby

Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.