ArkivDigital fortsätter att växa

Bloggbild2016 blev ytterligare ett bra år för ArkivDigital. Det visar den nyligen sammanställda årsredovisningen.

Nettoomsättningen ökade med 18 procent jämfört med 2015 och uppgick till 29 miljoner kronor. Bilddatabasen tillfördes över 8 miljoner nya bilder under året, vilket är rekord i företagets historia, samt mer än 50 miljoner registerposter. Antalet abonnenter ökade med ett knappt hundratal till nästan 26 000. Och resultatet förbättrades med närmare 3 miljoner kronor och blev 5,9 miljoner.

Den förstärkta ekonomin kunde tämligen omgående användas för nya satsningar. I slutet av 2016 förvärvades flera miljoner flygbilder av främst hus och gårdar runt om i Sverige, merparten tagna från 1950-talet fram till början av 2000-talet.

-Det känns roligt och mycket meningsfullt att få vara med och göra ett så fascinerande bildmaterial tillgängligt för många samtidigt som det räddas åt eftervärlden. Själv är jag övertygad om att våra abonnenter ska tycka detsamma. Men materialet är ganska tidsödande att digitalisera, så det dröjer innan alla bilder är tillgängliga i tjänsten i bra kvalitet, skriver VD Mikael Karlsson i årsredovisningen.

Fokus ligger nu på att ytterligare förbättra ArkivDigital. Mikael Karlsson sammanfattar inriktningen i ett antal punkter:

  • Fortsätta digitalisering av arkivhandlingar.
  • Digitalisering av annan typ av material, exempelvis äldre fotografier.
  • Fler personregister, exempelvis utökas Befolkningen i Sverige 1880-1920 till 1860-1930.
  • Index som gör det enklare att hitta i arkivhandlingarna.
  • Instruktioner och hjälptexter direkt i programvaran för att underlätta forskningen, särskilt för nybörjare.
  • Smidigare betallösningar.
  • Utökad interaktivitet mellan ArkivDigital och forskarna men också direkt mellan forskarna.

Bolagsstämman hålls den 19 maj på huvudkontoret i Lyrestad.

Gå till vår hemsida för att läsa hela årsredovisningen.

ArkivDigital

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ledig tjänst i Lyrestad

Vi behöver personal till vår arbetsplats i Lyrestad för digitalisering utav porträttfotografier samt negativ med hjälp av modern teknik.

Arbetet går ut på att digitalisera olika typer utav material i en produktionsverkstad tillsammans med våra andra medarbetare.

Vi arbetar vid löpande band och du blir en del av en produktionskedja på ca fem personer.

Din arbetstid kommer vara förlagd till dagtid och tjänsten är på heltid. Tjänsten tillsätts i september och är en visstidsanställning som varar fram till årsskiftet 2016/2017 med chans till förlängning.

För att klara av tjänsten behöver du som söker vara en lagspelare med energi, driv och noggrannhet, arbetet är enformigt. Du behöver ha viss datavana och förstå vikten av din roll i en produktionskedja.

Är du intresserad?
Skicka din ansökan via e-post:
ansokan@arkivdigital.se

Ansökan ska vara oss tillhanda senast 2016-07-31

IMG_4585

ArkivDigital

Konkursakter Gotland

v642826a.b50Redan under 1700- och 1800-talen var konkurser betydligt vanligare än man kan tro. Handlingarna från respektive konkurs samlades i en så kallad konkursakt.

ArkivDigital håller för närvarande på att digitalisera konkursakterna från Gotlands län. Den äldsta konkursakten i Visby rådhusrätt är från år 1754 och vi har hittills lagt ut samtliga Visbys konkursakter till och med år 1933 i ArkivDigital online. Vi arbetar för närvarande vidare med att digitalisera konkursakterna från både Visby rådhusrätt samt från Gotlands häradsrätter till och med år 1940.

En konkursakt kan omfatta allt från några få sidor till hundratals sidor. Exakt vilka handlingar som återfinns varierar från konkurs till konkurs. Exempel på handlingar som kan återfinnas är den bouppteckning som upprättades i samband med konkursen, protokoll där det bland annat framgår vilka fordringsägare som inkommit med bevakningshandlingar samt även själva bevakningshandlingarna. I konkursakterna kan även skrivelser från personen som gått i konkurs, domboksutdrag etc. återfinnas.

På bilderna nedan visas en bevakningshandling med bifogad debetsedel från handlanden J. T. Lundins konkursakt. På debetsedeln finns specificerat vilka kommunalutgifter till Visby stad som drätselkammaren anmäler ska bevakas.

v642826a.b2200

v642826a.b2210

Markus Lindström

Bildkällor: AID v642826a.b50, v642826a.b2200 och v642826a.b2210.