Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Prosten C A Landbergs dagbok

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-8Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 8 (AID: v3586.b8, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

Vi som släktforskare är ju vana vid att bläddra runt i kyrkoböcker, bouppteckningar och andra handlingar som ger kunskap om personerna, våra förfäder och släktingar. När man har släktforskat ett tag vill man veta lite mer. Det kan vara hur det var i bygden där de levde. Man åker till platserna, besöker kyrkogårdar och letar upp torpgrunder ute i skogen. En annan rolig och intressant sak är ju så klart om det finns brev bevarade. Har man extra tur kanske en av förfäderna skrev dagbok och i den berättade lite om det dagliga livet, om väder och vind.

Prosten Carl August Landberg föddes 1802 i Uddevalla och dog 1871 i Naverstad i Bohuslän. Han studerade i Lund, blev magister 1829 och prästvigdes samma år. Han tjänstgjorde som lärare vid Gustafsbergs barnhus till 1841 då han blev kyrkoherde i Naverstad och Mo. Under åren 1817 till 1845 för han dagboksanteckningar och dagboken finns bevarad på Landsarkivet i Göteborg. ArkivDigital har fotograferat av denna oansenliga bok, men trots att den är liten innehåller den mycket spännande om prästens liv.

Han har gjort lite specialtecken, så att han snabbt och enkelt kan sammanfatta dagens väder och sinnesstämning. När det gäller väder finns det tecknen för: snö, snö med yra, blåst, åska, regn i myckenhet, regnaktigt, mulet, frost, vackert klart väder, dito med värme, dito med köld samt månsken. Det finns tecken för: särdeles märkvärdig händelse, glada underrättelser, ledsamma underrättelser, glatt lynne, dåligt lynne, opasslig och sjuk. Även en del tecken som är kopplade till hans arbete. (Se vänster sida i bilden ovan.)

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-39
Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 39 (AID: v3586.b39, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

På högra sidan är det år 1834, Onsdagen den 17/12. Vackert klart väder och frost. Marschalk på bröloppet till Mattilda Lignell och Schultz – circa 40 personer – Björklund war min Embetsbroder – kl 2 på natten slut – låg hos Björklund. Convivium (= fest)

Dagen efter fortsätter han: Torsd d.18/12 vackert klart väder och frost. Frukost hos Lignell – drack Champagne hos Ahlboms – Malm från Nygård m.fl. – Löjtnant Kafle (brorskål) middag hos Hasselgren – afton stort kalas hos Schultz hem kl 1 på natten. Convivium

Niklas Hertzman, ArkivDigital