Sveriges befolkning 1940

Nu finns Sveriges befolkning 1940 sökbar hos ArkivDigital! Med några enkla knapptryckningar finns möjlighet att hitta uppgifter om drygt 6,3 miljoner svenskar, som levde den 31 december nämnda år.

Källmaterialet till Sveriges befolkning 1940 utgörs av de utdrag som skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1940 års folkräkning. Merparten av utdragen bär titeln ”Utdrag ur församlingsbok den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”. I Stockholms stad fördes dock inga församlingsböcker vid denna tid. Istället gjordes ett utdrag ur stadens civila folkregister och blanketterna kallades ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”.


Exempel 1, utdrag från Stockholms stad (Sankt Görans församling).

Exempel 2, utdrag från övriga landet (Söderby-Karls församling).

I Sveriges befolkning 1940 är följande uppgifter sökbara:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Bostadsort (fastighet/by/kvarter, församling, i vissa fall del av församling,län)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Bildmontage: Sökning i personregistret Sveriges befolkning 1940

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke som en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var. Just uppgiften om arbetsgivare är lite extra intressant, eftersom det normalt sett inte finns med i kyrkobokföringen.

Sveriges befolkning 1940 kompletterar våra tidigare befolkningsdatabaser: Sveriges befolkning 1950, 1960, 1975 och 1985 samt Befolkningen i Sverige 1860-1947 (i fortsättningen förkortad BiS 1860-1947). Det kan anmärkas att Sveriges befolkning 1940 och BiS 1860-1947 överlappar varandra, men i praktiken kompletterar registren varandra på ett bra sätt. Sveriges befolkning 1940 ger en ögonblicksbild av befolkningen ett visst datum (31/12 1940), medan BiS 1860-1947, genom att bygga på församlingsböckerna i original, ger möjlighet att följa en viss person kontinuerligt, år för år.

Sveriges befolkning 1940 har fördelen, gentemot BiS 1860-1947, att innehålla hela Sveriges befolkning år 1940. I BiS 1860-1947, ska istället 1947 uppfattas som ett slutår. I många församlingar upphör registren redan på 1930-talet (i enstaka fall ännu tidigare) eftersom det ännu inte finns någon sekretessbefriad församlingsbok med senare slutår. Dessutom saknas Stockholm stad helt efter år 1877. I Sveriges befolkning 1940 finns även Stockholmarna med.

För att kunna ta del av Sveriges befolkning 1940 krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/ För att hitta registret, välj ”Registersökning” och därefter, i listan för registerkälla ”Sveriges befolkning 1940”.

ArkivDigital

Trillingar

Tvillingar förekommer lite då och då. Enligt Nationalencyklopedin är 1 av 85 födslar en tvillingfödsel. Trillingar är betydligt ovanligare, 1 av 70 000 födslar. Därför är det ganska uppseendeväckande att träffa på två trillingfödslar i samma socken med bara 3,5 månads mellanrum. Det hände i samma by i Mjällby socken i Blekinge åren 1731 och 1732.

Den 9 november 1731 fick Ingemar Larsson och Sissa Åkesdotter i Istaby barnen Sissa, Åke och Lars.

Trillingar bild 31 s 53Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 31 / sid 53 (AID: v96434.b31.s53, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Den 27 februari 1732 fick Bengt Olsson och Anna Svensdotter i Istaby barnen Karna, Kiersta och Berta.

Trillingar bild 32 s 55Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 32 / sid 55 (AID: v96434.b32.s55, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Dödboken har en lucka från augusti 1731 till april 1732, så det är svårt att se om alla barnen överlevde. Trillingar föds ju oftast för tidigt och är mindre än vanliga barn, och vid denna tid hade de dålig prognos. Dessa trillingar blev dock döpta i vanlig ordning, det står inget om att de skulle ha nöd döpts.

Det troliga är att de avled inom någon månad. Jag har inte återfunnit någon av dem i senare kyrkböcker från Mjällby. Om någon av dem har hittats så skriv gärna några rader om det.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

86 år äldre än sin hustru

I Skepparslövs födelsebok finns en husförhörslängd inbunden för året 1753. I Skepparslövs by bor en familj där det är ganska stor åldersskillnad på makarna.

Skepparslöv CI 2 (1751-1809) Bild 139 sid 186
Skepparslöv CI:2 (1751-1809) Bild 139 / sid 186 (AID: v101148.b139.s186, NAD: SE/LLA/13345)

”R: Trued Lundman, född (1)617 i Gringelstad.
hust: Karna Olasdotter, född (1)703 i Köpinge S:n
s. Nils, född (1)746 i Skepparslöv.”

Så klart en felskrivning, men när är han född?

Niklas Hertzman