Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brevdiarier – förteckningar över inkomna och skickade brev

Som släktforskare blir man alltid glad när man hittar någon form av genväg eller sökingång till handlingarna. En sådan sökingång som upprättades samtidigt som man skrev handlingarna är de olika diarierna som finns hos diverse arkivbildare. Brevdiarier är förteckningar över inkomna och skickade brev.

ArkivDigital har fotograferat av Länsstyrelsernas ingående och utgående brevdiarier som finns bevarade för Skåne, Blekinge och Halland från äldsta tid till 1800.

Efter freden i Roskilde 1658 fram till 1693 var hela Skåne ett Generalguvernement. 1693-1718 kallades det för Guvernement och från 1719 blev det Malmöhus och Kristianstads län. Så, lite beroende på när det är tidsmässigt får man leta i olika arkivbildare.

Länsstyrelserna är sedan uppdelade i landskansli och landskontor. Man kan kortfattat säga att landskontoren hade hand om pengar och landskansliet om allt annat. Är det alltså ett ärende som handlar om pengar är det landskontoret som handlägger det.

I början av varje volym brukar det finns en innehållsförteckning så att man snabbt kan hoppa till rätt sida. Tittar man i dessa, ser man att det finns många, både myndigheter och privatpersoner, som skriver brev till landshövdingen i olika ärenden. Om man skall nämna något är breven från Hovrätterna spännande; där kommer utslag och annat som hovrätterna behandlat. I skrivelser från regementena kan det finnas efterlysningar från folk som har rymt. Från kronobefallningsmännen kan det komma information om fångar, skatter och en massa annat.
Malmöhus läns landskansli BIa 53 (1777-1777) Bild 900 sid 80Malmöhus läns landskansli BIa:53 (1777-1777) Bild 900 / sid 80 (AID: v443434.b900.s80, NAD: SE/LLA/10898) Länk.

På bilden ser vi en förteckning på de brev Hospitalföreståndare Möller och Kronobefallningsman Krok skrev till Malmöhus läns landskansli 1777. Vi släktforskare är ju nyfikna och ibland kan man hitta spännande saker där man minst anar det. Mitt tips är att bläddra igenom och se vad man hittar. Tänk dock på att detta bara är ett diarium (register). Själva handlingarna finns så klart också, men dessa får man än så länge läsa på respektive arkiv. ArkivDigital har inte hunnit fotografera dessa ännu.

I ArkivDigital hittar du dessa diarier under arkivbildarna:
Skånska generalguvernementskansliet
Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet
Skånska guvernementskansliet
Skånska guvernementskontoret
Hallands läns landskansli t o m ca 1900
Hallands läns landskontor
Blekinge läns landskansli
Blekinge läns landskontor
Malmöhus läns landskontor (del 1)
Malmöhus läns landskontor (del 2)
Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900
Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900

Sökord:
Brevdiarie, Landskontor, Landskansli, Skåne, Blekinge, Halland, Generalguvernement, Guvernement.

Niklas Hertzman, ArkivDigital