Gotländska vigselregister

Vigselregister Gotland AID v403531.b20Vigselregister Gotland VigselReg:12 (0-1860) Bild 20 (AID: v403531.b20, NAD: SE/ViLA/99999) Länk.

I ArkivDigital finns en hel del avfotograferade personregister. Mest kända är nog bouppteckningsregistren, men vi har också fotograferat en hel del andra personregister. Ett exempel på ett sådant register är vigselregistret för Gotland.

Vigselregistret återfinns i arkivbildaren ”Vigselregister Gotland”. Registret, som upprättats av landsarkivet i Visby, består av tolv volymer för perioden från vigselböckernas början till år 1860 samt sex volymer för åren 1861-1894.

Registret är lite annorlunda uppställt eftersom det är sorterat efter både efternamn och gårdsnamn, vilket framgår på bilden ovan (Tajnungs var en gård i Hangvars socken). Man får därmed chansen att återfinna en person både på sitt efternamn och på gårdens namn.

Vigselregistret omfattar hela Gotland med undantag av Visby. För Visby kan personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder återfinnas i Visby stadsförsamlings arkivbildare (sökord: ”Visby stadsförsamling”).

Markus Lindström, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Adelns bouppteckningar

AID v181331.b238.s30

Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar EXIBA:147 (1830-1830) Bild 238 / sid 30 (AID: v181331.b238.s30, NAD: SE/VALA/0382501)

Bouppteckningar återfinns normalt i häradsrätternas och rådhusrätternas arkivbildare. Om man söker efter en adlig persons bouppteckning är det dock viktigt att känna till att adeln till och med år 1916 inlämnade sina bouppteckningar till hovrätten.

För den som söker efter adliga bouppteckningar får vi därför hänvisa till de två arkivbildarna ”Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar” och ”Svea Hovrätt – Adelns bouppteckningar”. I båda arkivbildarna finns bouppteckningsregister.

Till och med år 1821 var Svea och Göta hovrätt de enda hovrätterna som fanns i Sverige. Detta år inrättades emellertid Hovrätten över Skåne och Blekinge, vars bouppteckningar vi tyvärr ej har haft möjlighet att fotografera. Det innebär att 1820 är slutår för Skånes och Blekinges bouppteckningar i ArkivDigital online, medan resterande delen av Sverige är komplett till och med år 1916.

På exempelbilden ovan visas första sidan av Baltzar von Platens bouppteckning. Han tituleras i bouppteckningen ”Ståthållaren i Konunga Riket Norrige, Hans Excellence Grefve Baltzar Bogislaus von Platen”, men är för eftervärlden mest känd som Göta kanals grundläggare.

Markus Lindström

Sökning adelns bouppteckningar

Sökning ”adelns bouppteckningar”.