Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

ArkivDigital förvärvar miljontals flygbilder

aerobilderArkivDigital har förvärvat flera miljoner flygfoton från Svenska Aero-Bilder AB. Dessa kommer nu att digitaliseras och läggas in i tjänsten som ett komplement till de redan existerande arkiven med kyrkböcker, bouppteckningar, militärt material och domböcker som redan i dag återfinns i ArkivDigital.

Vår ambition är att hela tiden addera nytt material och utveckla nya tjänster till våra kunder för att underlätta deras egen forskning. Dessa bilder kommer att komplettera våra övriga arkiv med bilder av kyrkböcker och annat arkivmaterial på ett intressant sätt.

Genom detta förvärv kommer vi att ha miljontals flygfoton från 1950-talet till nutid på gårdar, torp, villor, bensinmackar m.m från hela Sverige.” säger företagets Vd Mikael Karlsson.

ASA 6167-43pressBjörnänge ca 5 km sydost om Åre 1960

Det har blivit ett otroligt intresse kring gamla bilder. Massor av människor letar i det förflutna och bilderna har blivit en kulturskatt. Flera av de husen är fotograferade kanske fem gånger i cykler om tio år.

Det känns oerhört roligt att veta att alla dessa bilder nu kommer att digitaliseras och bevaras för framtida generationer som får en möjlighet att få tillgång till detta unika material digitalt via nätet” säger Pereric Öberg, vd och ägare till Svenska Aero-Bilder.

ArkivDigital

Prova ArkivDigital gratis i helgen!

Skärmavbild 2014-11-25 kl. 23.00.33I morgon, lördag den 12 november är det Arkivens dag, vilket uppmärksammas på många håll i Norden. I samband med detta öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på ArkivDigital – Allt-i-ett under hela helgen, 12-13 november.

Förutom alla fotograferade arkivhandlingar såsom kyrkoböcker, bouppteckningar, domböcker mm, får man tillgång till registren Befolkningen i Sverige 1880-1920, Svenskar i USA 1940, Sveriges befolkning 1950 och 1960. Materialet finns tillgängligt i vår senaste programversion ArkivDigital 2.0-beta.

Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

cropped-cropped-cropped-Acr1992687029672-1468911.jpgArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Bouppteckningar från Gotland nu tillgängliga till och med 1979

Den senaste tiden har bouppteckningar från Gotland från 1960- och 1970-talen tillkommit i ArkivDigital. Om du söker efter släktingar eller andra på Sveriges största ö kan du nu ta del av bouppteckningar ända till år 1979 i ArkivDigital. De nytillkomna bouppteckningarna återfinns dels i arkivbildaren Gotlands domsaga (till och med år 1970), dels i arkivbildaren Gotlands tingsrätt (från och med år 1971).

Bouppteckning GotlandGotlands domsaga (I) FIIa:46 (1964-1964) bild 1130 (AID: v480865.b1130, NAD: SE/ViLA/20022) Länk

Ett uppslag ur en bouppteckning från år 1964. Många av bouppteckningarna var fortfarande vid denna tid relativt detaljerade och på detta uppslag får man en god bild av vilka möbler som fanns i det aktuella hushållet. Mest värdefull var TV-apparaten (400 kronor), följd av ”Ett köksbord i kombination med elektrisk symaskin” (150 kronor).

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningsregister i volymer med bouppteckningar

Det finns ofta separata bouppteckningsregister som är framtagna av arkiven och som då är egna volymer. När dessa register finns så fotograferar vi dem. I de fall det finns bouppteckningsregister är ett råd att läsa i början av volymen för att se vad eventuella förkortningar betyder och hur registret är upplagt.

Det förekommer också att det finns personregister i själva volymen för bouppteckningar. Så är fallet med Orust och Tjörns häradsrätt FII:18. I denna volym finns det ett antal personregister i volymen och det är register för respektive ting som volymen omfattar.

I volymen FII:19 för samma häradsrätt finns det ett personregister för alla ting som den volymen omfattar. Det står på sidan 1, ”Register öfver bouppteckningar, som inregistrerats vid Orusts och Tjörns häradsrätt under åren 1854-1856 efter följande aflidna personer”.

I registret är det sedan antecknat namn på de personer som bouppteckningar avser tillsammans med ett löpnummer.

Personregister bildOrusts och Tjörns häradsrätt (O) FII:19 (1854-1856) bild 4 / sid 1 (AID: v13494.b4.s1, NAD: SE/GLA/11080)

I båda dessa exempel har vi lagt in information om detta i informationsrutan som finns ovanför listan med alla volymer.

PersonregisterVi tackar Lisbeth Zachs som tipsade oss om personregistren i bouppteckningsvolymerna för Orust och Tjörns häradsrätt.

Vi tar tacksamt emot tips liknande detta för att lägga in i informationsrutan om en volym. Det blir då till hjälp för alla som använder ArkivDigital.

Cici Löfgren, ArkivDigital

En lyckad helg på Norrqvarn

Strax innan jul bjöd vi in till en fördjupningskurs i släktforskning och ArkivDigital. Den blev snabbt fullbokad och helgen som gick träffades vi alla på Norrqvarn Hotell & Konferens i Lyrestad. I härlig miljö och med god mat blev det ganska mycket tid till att lära och prata släktforskning. Första dagen blev det en genomgång av grundmaterialet, det vill säga kyrkoböckerna och sedan föredrag och diskussioner kring källkritik, bouppteckningar och domböcker. På eftermiddagen åkte vi alla i samlad trupp till ArkivDigitals huvudkontor i Lyrestad där VD Mikael Karlsson mötte upp och visade runt i lokalerna. På kvällen åt vi en mycket god middag på Norrqvarn.

Middag

Söndagen började tidigt och vi pratade om fängelsehandlingar, militära handlingar och Niklas gav tips om andra handlingar man kan hitta i ArkivDigital som kan ge spännande ledtrådar i jakten på släkten. Det blev även en liten genomgång om DNA och släktforskning. Hoppas att många blev nyfikna och topsar sig. Efter lunch fanns det tid till egen forskning med tips och stöd. Vi lyckades knäcka ett par problem och ju mer vi lärde känna varandra, desto djupare blev släktforskarproblemen som diskuterades, allt från oäkta barn till militärer till tjuvar och emigranter.
Vi kommer säkert att genomföra fler liknande kurser i framtiden och kanske på andra håll i landet. Så håll utkik här på bloggen så hoppas vi att vi ses på ett annat ställe. Det är alltid lika kul och intressant att träffa och prata med andra släktforskare.
Tack alla deltagare för en trevlig helg.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Döttrarnas hemgift

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1328 sid 2643

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1328 / sid 2643 (AID: v13493.b1328.s2643, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Från Lisbeth Zachs kom ytterligare ett litet tips om intressanta saker i en bouppteckning. Denna gång är det att man i en bouppteckning från 1853 räknat upp vad varje dotter fått i hemgift.

Bouppteckningen är upprättad den 5/2 1853 efter avlidna änkan Börta Andersdotter. Enligt bouppteckningsingressen efterlämnade hon sonen Bengt Svensson 20 år och döttrarna Chatarina gift med E. Nilsson, Helena gift med Anders Olsson, Anna Britta som är gift med Rutger Olsson, samt Regina Svensdotter som är ogift.

Gifta Döttrarnas hemgifter:
Dottern Anna Britta har fått bland annat 1 ko, 2 får, 1 bolster och 1 stolpesäng. Kon och bolstret är högst värderat.

Dottern Chatarina har fått lika utom stolpesängen och kistan, däremot har hon fått en kittel…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Har du också stött på intressanta detaljer i din forskning, som du vill tipsa oss om? Sänd ett mail till bloggredaktionen på blogg@arkivdigital.se.