Hitta rätt bland bouppteckningarna hos ArkivDigital

För några veckor sedan skrev vi om vårt nyligen uppdaterade bouppteckningsregister. Med hjälp av bouppteckningsregistret är det lättare än någonsin att snabbt hitta den bouppteckning du letar efter. Då registret fortfarande är under uppbyggnad så behöver man ibland även söka efter bouppteckningarna manuellt.

Här förklarar vi både hur du söker bouppteckningar i registret och hur du letar efter dem manuellt.

Sök bouppteckningar

Sök i bouppteckningsregistret

För att söka bouppteckningar med hjälp av vårt register gör du på följande sätt:

  • Börja med att klicka på den blå knappen Registersökning
  • I listan under Registerkälla väljer du Bouppteckningsregister
  • Skriv sedan in den person du vill söka efter, antingen skriver du uppgifterna i rutan för Enkel sök eller öppnar upp Avancerad sök och fyller i uppgifterna där. När det gäller bouppteckningsår är det klokt att söka på ett år extra då bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som en person dog.
  • Läs igenom sökresultatet och se om du hittar den person du letar efter.
  • Klicka på personens namn för att få upp ytterligare information. Där finns också en länk som du kan klicka på och den länken tar dig direkt till den inskannade bouppteckningen.
Sök bouppteckningar

den här länken kan du se vilka härads-och rådhusrätter som hittills är sökbara i bouppteckningsregistret.

Hitta bouppteckningar manuellt

Om du inte kan hitta bouppteckningen i vårt sökbara bouppteckningsregister behöver du leta efter den manuellt. Då gör du på följande sätt:

  • Börja med att klicka på den blå knappen Arkivsökning uppe till vänster.
  • Skriv in namnet på den församling som personen bodde i vid dödsfallet.
  • Klicka på församlingsnamnet och bläddra neråt i listan med volymer. Ganska långt ned, efter generalmönsterrullor, hittar du bouppteckningar.
  • Dubbelklicka på raden för den häradsrätt/rådhusrätt som är aktuell för årtalet då dödsfallet skedde (se ett exempel på bilden nedan).
Sök bouppteckningsregister
  • Nu visas en lista med volymer. Börja med att titta om det finns något bouppteckningsregister. Om det finns ett sådant för den aktuella häradsrätten/rådhusrätten har vi fotograferat det.
  • Ett tips är att använda filtreringsfunktionen som finns högst upp ovanför listan med volymer.
  • Om det finns ett bouppteckningsregister är det bra att bläddra framåt i boken och läsa hur registret är uppbyggt. Därefter letar du reda på personen du söker i bouppteckningsregistret. Du får då en hänvisning till volym (årtal) och en sida/bouppteckningsnummer. Se bilden nedan.
Bouppteckningsregister
  • Öppna aktuell volym och gå till rätt sida.
  • Om det inte finns något bouppteckningsregister som ger dig rätt volym och sida får du bläddra igenom den volym som innehåller bouppteckningarna för det aktuella året. Leta efter namnet på den person du söker efter.
  • Tänk på att om personen dog under årets sista månader kan bouppteckningen finnas i nästkommande års volym/volymer.
  • I sällsynta fall kan bouppteckningen vara gjord flera år efter att personen dog.
  • En bouppteckning kan även vara gjord innan en person avlidit i de fall man gjort bouppteckning för båda makarna vid den första maken/makans dödsfall.

Här kan du läsa mer om bouppteckningar.

ArkivDigital

Påfyllning av bouppteckningsregistret för flera län

När du släktforskar är bouppteckningarna ett viktigt källmaterial. Här kan du bland annat hitta uppgifter om släktskap eftersom det finns information om den avlidnes arvingar. Du får också reda på den avlidnes tillgångar och skulder och ofta finns det en lista på den avlidnes ägodelar.

Vårt register gör det mycket enklare att hitta rätt bouppteckning, något som i vanliga fall kan vara tidskrävande då bouppteckningarna inte ligger i någon exakt ordning. För drygt tre år sedan lanserade vi vårt sökbara bouppteckningsregister och vi har sedan dess fyllt på det med mer material vid flera tillfällen.

Idag är det dags för en ny uppdatering. Den här gången har vi lagt till nya sökbara poster gällande bouppteckningar från Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Uppsala, Västerbottens och Västernorrlands län. För samtliga dessa län finns sökbara poster tillgängliga sedan tidigare men vi fyller nu på med ytterligare sökbart material.

Totalt innehåller dagens uppdatering 258 982 nya sökbara registerposter. Efter uppdateringen innehåller bouppteckningsregistret totalt 1 864 795 poster.

Klicka här för att öppna en PDF-fil där du kan se vad dagens uppdatering innehåller. I listan visas de län och arkivbildare som ingår i uppdateringen. Du kan även se vilka årtal som det sökbara materialet täcker, både totalt och det som ingår i dagens uppdatering.

I bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde. När du söker på årtal är det bra att komma ihåg att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök därför gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden.  

Sedan tidigare innehåller bouppteckningsregistret sökbara uppgifter om bouppteckningar från följande län: Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg och Östergötland. Vi kommer att fortsätta fylla på registret framöver så håll utkik här i bloggen samt på Facebook och Instagram så att du inte missar något.

På den här länken kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Bouppteckningsregister för Södermanland och Västmanland

Det är ganska så exakt tre år sedan vi lanserade vårt sökbara bouppteckningsregister som sedan dess har fyllts på med mer material vid flera tillfällen.

Nu är det dags för en ny uppdatering. Den här gången har vi lagt till sökbara poster gällande bouppteckningar från Södermanlands och Västmanlands häradsrätter och rådhusrätter.

Totalt innehåller dagens uppdatering 188 688 nya sökbara registerposter. Efter uppdateringen innehåller bouppteckningsregistret totalt drygt 1,6 miljoner poster.

Bouppteckningsregister

När du släktforskar är bouppteckningarna ett viktigt källmaterial. Här kan du bland annat hitta uppgifter om släktskap då det finns information om den avlidnes arvingar. Du får också reda på den avlidnes tillgångar och skulder och ofta finns det även en lista på den avlidnes ägodelar.

Vårt register gör det mycket enklare att hitta rätt bouppteckning, något som i vanliga fall kan vara tidskrävande då bouppteckningarna inte ligger i någon exakt ordning.

I bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde. När du söker på årtal är det bra att komma ihåg att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök därför gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden. Om du vill söka på namnet på det län där bouppteckningen gjordes ska du skriva till exempel ”Södermanlands län”. Det räcker alltså inte att bara skriva ”Södermanland”.

Dagens uppdatering innehåller sökbara poster från följande arkivbildare och årtal:

Södermanlands län
Daga häradsrätt, 1746-1915  
Eskilstuna rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Hölebo häradsrätt, 1737-1914
Jönåkers häradsrätt, 1704-1910
Mariefreds rådhusrätt och magistrat, 1685-1900
Nyköpings rådhusrätt och magistrat, 1694-1900
Oppunda häradsrätt, 1678-1904
Rekarne tingslags häradsrätt, 1880-1901
Rönö häradsrätt, 1665-1910
Selebo häradsrätt, 1748-1880
Strängnäs rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Torshälla rådhusrätt och magistrat, 1639-1922
Trosa rådhusrätt och magistrat, 1734-1917
Villåttinge häradsrätt, 1694-1908
Västerrekarne häradsrätt, 1738-1880
Åker och Selebo tingslags häradsrätt, 1881-1900
Åkers häradsrätt, 1719-1880
Österrekarne häradsrätt, 1735-1880

Västmanlands län
Arboga rådhusrätt och magistrat, 1652-1903
Gamla Norbergs bergslags häradsrätt, 1738-1899
Köpings rådhusrätt och magistrat, 1652-1900
Norrbo häradsrätt, 1714-1928
Siende häradsrätt, 1699-1893
Simtuna häradsrätt, 1727-1887
Skinnskattebergs bergslags häradsrätt, 1746-1906
Snevringe häradsrätt, 1629-1900
Torstuna häradsrätt, 1736-1887
Tuhundra häradsrätt, 1707-1893
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslags häradsrätt, 1894-1900
Vagnsbro häradsrätt, 1770-1899
Våla häradsrätt, 1746-1867, 1869-1887
Västmanlands östra domsagas häradsrätt, 1888-1900
Yttertjurbo häradsrätt, 1744-1893
Åkerbo häradsrätt, 1670-1906
Övertjurbo häradsrätt, 1739-1887

Sedan tidigare innehåller registret sökbara uppgifter om bouppteckningar från följande län: Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Älvsborg och Östergötland. Vi kommer att fortsätta fylla på registret framöver så håll utkik här i bloggen samt på Facebook och Instagram så att du inte missar något.

På den här länken kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Nu finns bouppteckningsregister för Skaraborgs län

Bouppteckningar är bland det viktigaste källmaterialet för släktforskare. Här kan man hitta information om släktskap tack vare uppgifterna om den avlidnes arvingar. Man får också reda på tillgångar och skulder samt i många fall vilka ägodelar den avlidne personen hade.

Det kan ta lite tid att hitta rätt bland bouppteckningarna då de inte ligger i någon exakt ordning. För att göra det enklare att hitta arbetar vi på ArkivDigital med att skapa sökbara register till bouppteckningarna.

Idag har vi uppdaterat bouppteckningsregistret med nästan 200 000 poster från Skaraborgs län. Har du förfäder och släkt som avled i Skaraborg blir det alltså nu mycket enklare att hitta deras bouppteckning.

Bouppteckningsregister Skaraborg

Bouppteckningar från följande år och härads-/rådhusrätter i Skaraborg är sökbara:
Barne häradsrätt 1743-1859
Binnebergs häradsrätt 1737-1860
Dimbo häradsrätt 1743-1838
Falköpings rådhusrätt och magistrat 1807-1852
Gudhems häradsrätt 1737-1860
Hasslerörs häradsrätt 1719-1870
Hjo rådhusrätt och magistrat 1719-1944
Hova häradsrätt 1738-1862
Kinne häradsrätt 1740-1862
Kinnefjärdings häradsrätt 1737-1859
Kåkinds häradsrätt 1736-1860
Kållands häradsrätt 1736-1862
Laske häradsrätt 1732-1862
Leaby häradsrätt 1748-1858
Lidköpings rådhusrätt och magistrat 1661-1862
Mariestads rådhusrätt och magistrat 1840-1898
Skara rådhusrätt och magistrat 1714-1943
Skånings häradsrätt 1733-1860
Skövde rådhusrätt och magistrat 1711-1870
Slättängs häradsrätt 1743-1838
Vilske häradsrätt 1727-1859
Viste häradsrätt 1734-1812
Åse häradsrätt 1748-1812
Åse och Viste häradsrätt 1812-1859

När du använder bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde.

När du söker på årtal, tänk då på att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden.  

Sedan tidigare innehåller registret bouppteckningar från Gotlands, Gävleborgs, Göteborgs och Bohus, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Stockholms, Uppsala, Värmlands, Västerbotten, Västernorrlands, Älvsborgs och Östergötlands län.

På den här länken, kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

Bouppteckningsregistret för Skaraborgs län är skapat i samarbete med Centrala Soldatregistret.

ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Bouppteckningar från Gotland nu tillgängliga till och med 1979

Den senaste tiden har bouppteckningar från Gotland från 1960- och 1970-talen tillkommit i ArkivDigital. Om du söker efter släktingar eller andra på Sveriges största ö kan du nu ta del av bouppteckningar ända till år 1979 i ArkivDigital. De nytillkomna bouppteckningarna återfinns dels i arkivbildaren Gotlands domsaga (till och med år 1970), dels i arkivbildaren Gotlands tingsrätt (från och med år 1971).

Bouppteckning GotlandGotlands domsaga (I) FIIa:46 (1964-1964) bild 1130 (AID: v480865.b1130, NAD: SE/ViLA/20022) Länk

Ett uppslag ur en bouppteckning från år 1964. Många av bouppteckningarna var fortfarande vid denna tid relativt detaljerade och på detta uppslag får man en god bild av vilka möbler som fanns i det aktuella hushållet. Mest värdefull var TV-apparaten (400 kronor), följd av ”Ett köksbord i kombination med elektrisk symaskin” (150 kronor).

Markus Lindström, ArkivDigital