Sveriges befolkning 1940

Nu finns Sveriges befolkning 1940 sökbar hos ArkivDigital! Med några enkla knapptryckningar finns möjlighet att hitta uppgifter om drygt 6,3 miljoner svenskar, som levde den 31 december nämnda år.

Källmaterialet till Sveriges befolkning 1940 utgörs av de utdrag som skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1940 års folkräkning. Merparten av utdragen bär titeln ”Utdrag ur församlingsbok den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”. I Stockholms stad fördes dock inga församlingsböcker vid denna tid. Istället gjordes ett utdrag ur stadens civila folkregister och blanketterna kallades ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”.


Exempel 1, utdrag från Stockholms stad (Sankt Görans församling).

Exempel 2, utdrag från övriga landet (Söderby-Karls församling).

I Sveriges befolkning 1940 är följande uppgifter sökbara:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Bostadsort (fastighet/by/kvarter, församling, i vissa fall del av församling,län)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Bildmontage: Sökning i personregistret Sveriges befolkning 1940

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke som en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var. Just uppgiften om arbetsgivare är lite extra intressant, eftersom det normalt sett inte finns med i kyrkobokföringen.

Sveriges befolkning 1940 kompletterar våra tidigare befolkningsdatabaser: Sveriges befolkning 1950, 1960, 1975 och 1985 samt Befolkningen i Sverige 1860-1947 (i fortsättningen förkortad BiS 1860-1947). Det kan anmärkas att Sveriges befolkning 1940 och BiS 1860-1947 överlappar varandra, men i praktiken kompletterar registren varandra på ett bra sätt. Sveriges befolkning 1940 ger en ögonblicksbild av befolkningen ett visst datum (31/12 1940), medan BiS 1860-1947, genom att bygga på församlingsböckerna i original, ger möjlighet att följa en viss person kontinuerligt, år för år.

Sveriges befolkning 1940 har fördelen, gentemot BiS 1860-1947, att innehålla hela Sveriges befolkning år 1940. I BiS 1860-1947, ska istället 1947 uppfattas som ett slutår. I många församlingar upphör registren redan på 1930-talet (i enstaka fall ännu tidigare) eftersom det ännu inte finns någon sekretessbefriad församlingsbok med senare slutår. Dessutom saknas Stockholm stad helt efter år 1877. I Sveriges befolkning 1940 finns även Stockholmarna med.

För att kunna ta del av Sveriges befolkning 1940 krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/ För att hitta registret, välj ”Registersökning” och därefter, i listan för registerkälla ”Sveriges befolkning 1940”.

ArkivDigital

Dopvittnen kan ge ledtrådar

I mitt förra inlägg tog jag upp fallet med Anna Sofia, ett utomäktenskapligt barn utan angivna föräldrar. Födelsenotisen väckte många frågor, framför allt: vem var modern? Se tidigare inlägg.

Tittar man i gamla kyrkböcker står alltid dopvittnen tydligt angivna. Ibland är det t.o.m. så att de står noggrannare noterade än föräldrarna. I exempelvis Dunkers första födelsebok (C:1) nämns inte föräldrarna alls, bara barnets namn och patronymikon, medan dopvittnena är ordentligt uppräknade med namn och bostadsort.

Dunker C 1 Bild 6 - Sida 1

Dunker (D) C:1 (1666-1705) bild 6 / sid 1 (AID: v54734.b6.s1, NAD: SE/ULA/10184)

Ett annat exempel är Karlskogas första födelsebok, där födelsenotiserna förutom dopvittnena bara innehåller moderns namn och bostadsort och barnets patronymikon.

Anledningen till detta var att dopvittnena hade en viktig funktion. Det var inte ovanligt att barnet blev föräldralöst i unga år och då var det dopvittnenas uppgift att ta hand om barnet. Eller som Nordisk familjebok från 1907 uttrycker det: dopvittnena skulle ”å barnets vägnar aflägga trosbekännelse och ikläda sig förbindelse att i nödfall draga försorg om dess kristliga uppfostran”. Mer att läsa om dopvittnen finns i Populär Historia http://www.popularhistoria.se/artiklar/andliga-foraldrar/.

Dopvittnen valdes ofta bland släktingar, men det kunde också vara andra personer som föräldrarna hade sociala band till, exempelvis personer inom samma hantverksskrå som fadern. Låt oss alltså titta på vittnena vid Anna Sofias dop och se om de kan ge någon ledtråd till hennes mor.

I dopnotisen finns dessa dopvittnen: Gesällen Anders Lund i nr 212 och gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk i staden; smedslärlingen Johan Gustaf Lund i nr 176 och pigan Emilia Josefina Lindberg vid Torpunga, Torpa sn.

Anders Lund finner man i följande husförhörslängd.

Eskilstuna Kloster och Fors AIc 19

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:19 (1855-1859) bild 207 / sid 199 (AID: v54813.b207.s199, NAD: SE/ULA/10226)

På samma sida finns gesällen Jonas Gustaf Lund. En kontroll med födelseböckerna där de uppges vara födda visar att de inte är släkt utan söner till två olika soldater Lund. Anders Lund är emellertid gift med Catharina Mörk, som är syster till Johanna Björklund, född Mörk.

Pigan Emilia Josefina Lindberg återfinns i Torpas husförhörslängd, på samma ställe där barnet Anna Sofia uppges vara fött.

Torpa AI 11

Torpa AI:11 (1853-1856) bild 180 / sid 169 (AID: v74439.b180.s169, NAD:SE/ULA/11559)

Där hittar man hennes födelsedata. Av Eskilstunas födelsebok framgår att hon är utomäktenskaplig dotter till Johanna Mörk.

Eskilstuna Kloster och Fors C 7

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:7 (1824-1834) bild 207 / sid 403 (AID:v54895.b207.s403, NAD: SE/ULA/10226)

Dopvittnena hör alltså huvudsakligen till släkten Mörk: det är Johanna, som tar hand om barnet tills det adopteras bort, Johannas svåger Anders Lund och hennes oäkta dotter Emilia Josefina. Kan det vara så att Anna Sofia är dotter till Emilia Josefina? Jag lutar åt det. Visserligen brukade inte mödrarna vara med vid ett barns dop eftersom de inte var kyrktagna, men i detta fall ville man säkert dölja vem modern var. Att inte Johanna fick vårdnaden om sin förmodade dotterdotter kan bero på att hon inte ansågs lämplig. Jag återkommer om detta.

Efter att Anna Sofia tagits om hand av fosterföräldrar tycks ingen av de inblandade ha haft kontakt med henne. Emilia Josefina flyttade till Stockholm och gifte sig med en snickare i Ed. Ed (AB) AI:23 (1866-1869) bild 980 / sid 92 (AID: v94381.b980.s92, NAD: SE/SSA/1497) Länk

Anna Sofia dog 1905 i Stockholm Katarina. Hon dog ogift på ålderdomshemmet i Uppsala 22/4 1942 och kallades då Anna Sofia Bark.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital