All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Slektsforskerdagen i Oslo

0223 bildFör norska släktforskare är den sista lördagen i oktober en viktig dag. Sedan mitten av 1990-talet infaller nämligen den så kallade Slektsforskerdagen vid denna tidpunkt. På cirka 40 olika platser i Norge går då större och mindre arrangemang med anknytning till släktforskning av stapeln. 

Ett av de större årligen återkommande arrangemangen äger rum på Riksarkivet i Oslo. I år lockades cirka 500 besökare till dess lokaler, där det både fanns möjlighet att ta del av olika föredrag samt att besöka omkring trettio olika utställare. Det har blivit något av en tradition att en av dessa utställare är ArkivDigital. I år var undertecknad företagets representant på plats i Oslo.

Jag fick under dagen träffa ett stort antal norrmän på jakt efter sina svenska förfäder. Rörligheten över svensk-norska gränsen har historiskt varit stor. Många är de människor, särskilt från gränstrakter som Bohuslän, Dalsland och Värmland, som har valt att lämna Sverige för att istället pröva lyckan i Norge.

Bland dem som besökte vår monter hade vissa aldrig provat på att forska i svenska källor, andra var sedan tidigare kunder hos oss. Även om Sverige och Norge är två länder med stora likheter finns det betydande skillnader när det gäller vilka källmaterial som finns tillgängliga. I Norge finns exempelvis inga husförhörslängder, så en återkommande uppgift blev att förklara hur dessa fungerar. 

Efter en dag med många intressanta möten blev det till slut dags för undertecknad att plocka ihop utrustningen och bege sig hem till Sverige igen. Det stora besökstrycket och de många positiva kommentarerna från besökarna borgar för att vi med största sannolikhet kommer finnas på plats nästa år igen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Prosten C A Landbergs dagbok

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-8Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 8 (AID: v3586.b8, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

Vi som släktforskare är ju vana vid att bläddra runt i kyrkoböcker, bouppteckningar och andra handlingar som ger kunskap om personerna, våra förfäder och släktingar. När man har släktforskat ett tag vill man veta lite mer. Det kan vara hur det var i bygden där de levde. Man åker till platserna, besöker kyrkogårdar och letar upp torpgrunder ute i skogen. En annan rolig och intressant sak är ju så klart om det finns brev bevarade. Har man extra tur kanske en av förfäderna skrev dagbok och i den berättade lite om det dagliga livet, om väder och vind.

Prosten Carl August Landberg föddes 1802 i Uddevalla och dog 1871 i Naverstad i Bohuslän. Han studerade i Lund, blev magister 1829 och prästvigdes samma år. Han tjänstgjorde som lärare vid Gustafsbergs barnhus till 1841 då han blev kyrkoherde i Naverstad och Mo. Under åren 1817 till 1845 för han dagboksanteckningar och dagboken finns bevarad på Landsarkivet i Göteborg. ArkivDigital har fotograferat av denna oansenliga bok, men trots att den är liten innehåller den mycket spännande om prästens liv.

Han har gjort lite specialtecken, så att han snabbt och enkelt kan sammanfatta dagens väder och sinnesstämning. När det gäller väder finns det tecknen för: snö, snö med yra, blåst, åska, regn i myckenhet, regnaktigt, mulet, frost, vackert klart väder, dito med värme, dito med köld samt månsken. Det finns tecken för: särdeles märkvärdig händelse, glada underrättelser, ledsamma underrättelser, glatt lynne, dåligt lynne, opasslig och sjuk. Även en del tecken som är kopplade till hans arbete. (Se vänster sida i bilden ovan.)

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-39
Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 39 (AID: v3586.b39, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

På högra sidan är det år 1834, Onsdagen den 17/12. Vackert klart väder och frost. Marschalk på bröloppet till Mattilda Lignell och Schultz – circa 40 personer – Björklund war min Embetsbroder – kl 2 på natten slut – låg hos Björklund. Convivium (= fest)

Dagen efter fortsätter han: Torsd d.18/12 vackert klart väder och frost. Frukost hos Lignell – drack Champagne hos Ahlboms – Malm från Nygård m.fl. – Löjtnant Kafle (brorskål) middag hos Hasselgren – afton stort kalas hos Schultz hem kl 1 på natten. Convivium

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Båtsmansrullor – ett unikt material

AID v33634.b128För den som forskar om båtsmän i slutet av 1800-talet kan de så kallade båtsmansrullorna vara en riktig guldgruva. Båtsmansrullorna är speciella genom att varje båtsman getts en egen liten bok i vilken man på ett enkelt sätt kan följa båtsmannens tjänstgöring.

Som exempel på vad som går att finna i en båtsmansrulla ska vi titta på rullan för Gustaf Johansson Blå, båtsman nr 189 vid Bohus första båtsmanskompani. I rullan återfinns till en början en del grundläggande uppgifter, som födelsedatum och -ort samt antagnings- och avskedsdatum. För varje båtsman ges dessutom ett signalement. Vi får i detta fall veta att Gustaf var 169 centimeter lång, hade gråblå ögon, ljust lingult hår, mörka ögonbryn och gul skäggväxt. Dessutom ges uppgifter om ett par ärr.

I båtsmansrullorna finns noggranna anteckningar över när och var båtsmännen tjänstgjort, både på land och till sjöss. I Gustafs fall finns 15 olika tjänstgöringar antecknade. Man får till exempel veta att karriären inleddes med rekrytkurs på exercisskolan från den 23 september 1884 till och med den 13 april 1885 och att han från den 17 oktober 1887 till och med 13 juni 1888 tjänstgjorde som eldare på korvetten Balder.
AID v33634.b129

På sista sidan i båtsmansrullan finns bestraffningar antecknade. I Gustafs fall finns två anteckningar. Den 21 juli 1886 dömdes han till fyra dagars vaktarrest för oanständigt uppförande och den 31 augusti 1888 blev han dömd av krigsrätten till två månaders fängelse. Orsaken till fängelsestraffet var vägran att fullgöra förmans i tjänsten given befallning samt vanvördnad emot överordnad.
AID v33634.b132
För närvarande finns båtsmansrullorna från Bohusläns första och andra båtsmanskompanier tillgängliga i ArkivDigital online. De återfinns i arkivbildarna ”Karlskrona station: Bohus 1. båtsmanskompani” respektive ”Stockholms station: Bohus 2. båtsmanskompani”. Fotografering pågår och båtsmansrullorna från övriga båtsmanskompanier kommer finnas online inom 1-2 månader.

Markus Lindström

Bildkällor i kronologisk ordning: AID v33634.b128 (anteckningar och signalement), v33634.b129 (tjänstgöringar) och v33634.b132 (bestraffningar).