Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Forska i Stockholms stad 1878-1926

0151 Forska i Stockholms Stad
En av de frågor som brukar komma till vår kundtjänst är varför det inte finns några husförhörslängder för församlingarna i Stockholms stad i slutet av 1800-talet?
Svaret är helt enkelt att det inte finns några.

Att släktforska i städerna är lite annorlunda och extra speciellt är det i Stockholm. Där använder man inte de vanliga husförhörslängderna och församlingsböckerna för åren 1878-1926. I stället finns det ett folkbokföringsregister i Stockholm som kallas rotemansarkivet. Stockholm växte kraftigt under andra hälften av 1800-talet och det var vanligt att man flyttade mycket. För att kunna upprätthålla en bra folkbokföring införde man en ny kommunal organisation som kallades rotemansinstitutionen. Stockholm delades in ett antal rotar eller distrikt och en roteman höll i folkbokföringen. Alla som bodde i en fastighet registrerades i speciella häften.

Stockholms stadsarkiv håller på med ett stort digitaliseringsprojekt där man gör detta material sökbart. Allt är inte registrerat ännu och som alltid skall man komma ihåg att detta är ett register och där förekommer fel.

De andra kyrkoböckerna såsom födda, vigda och döda finns som vanligt i Stockholm stad och dessa finns tillgängliga i ArkivDigital. Flyttlängderna för Stockholms församlingar är också en bra källa då dessa oftast innehåller mer information än de flyttlängder som finns för ”landsbygden”.

Precis som i andra städer finns det många församlingar i Stockholm och alla har inte Stockholm i sitt namn. Därför kan det vara lite klurigt att hitta vilka församlingar som finns tillgängliga. Men om man i ArkivDigital klickar på knappen ”Avancerade sökalternativ >>” och sedan väljer Län: Stockholms stad samt Arkivtyp: Församling/Socken visas bara de församlingar som finns för Stockholms stad.

Läs mer och sök i rotemansarkivet, klicka här.

Tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund har man även gjort materialet tillgängligt på en DVD och denna kan man köpa via Rötter-bokhandeln, klicka här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Läroverksmatriklar

Karolinska skolan D2A 1 (1615-1821) Bild 110 sid 205Karolinska skolan i Örebro, Karolinska skolan D2A:1 (1615-1821) Bild 110 / sid 205 (AID: v199609.b110.s205, NAD: SE/OSA/1000) Länk.

ArkivDigital har fotograferat ett antal (långt ifrån alla) läroverksmatriklar och andra handlingar från skolor. Innan det blev obligatoriskt att gå i skolan var det oftast bara söner till präster och lite högre ståndspersoner som gjorde det. Men det finns även bondsöner som hade lite ”läshuvud” som fick möjlighet.

Läroverken fanns i städerna och i dessa matriklar kan man få en liten inblick i livet de levde. Har man tur hittar man uppgifter om varifrån studenten kommer. Det kan till exempel finnas uppgifter om vem pappan var och var han bodde.

I ArkivDigital finns i dag läroverksmatriklar från Skåne, Blekinge, Halland och Örebro. Ett tips är att du i ArkivDigital söker på orden ”skola” eller ”läroverk”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Har du vandrat i dina förfäders fotspår i sommar?

Sommaren öppnar för många möjligheter för släktforskare som vill resa – inte bara i tiden, utan även i rummet. Kanske har du äntligen fått besöka platser där dina förfäder föddes, gifte sig, fick barn och levde sina liv. Såg gården ut som du föreställt dig? Hittade du gravstenen som du letade efter? Fick du nya ledtrådar till din forskning?

Om du vill dela med dig av dina släktforskarresor och kanske få din berättelse publicerad här på ArkivDigital-bloggen, kan du skicka den i ett mail till blogg@arkivdigital.se. Vi på bloggredaktionen gör ett utval av de texter vi får in och publicerar några utav dem här på bloggen.

Vi önskar att du i din text hänvisar till en eller flera källor i ArkivDigital online som är kopplade till platsen/platserna du besökt (AID-kod räcker). Till exempel om du på Fårö besökt gården Landsnäsa, så visar du husförhörslängden där du hittade att dina förfäder bodde på just den gården.
Landsnäsa, Fårö AID v60685.b610.s99
Fårö AI:3 (1816-1839) Bild 610 / sid 99 (AID: v60685.b610.s99, NAD: SE/ViLA/23035)

Det räcker om din text är mellan en halvsida och en helsida lång (A4). Utöver en källhänvisning till ArkivDigital online kan du, om du vill, även skicka med en bild som du har tagit på din resa – kanske en bild på gården, församlingens kyrka eller din släktings gravsten.

Vi ser fram emot att läsa era reseberättelser.

Bloggredaktionen, ArkivDigital