Tyska släktforskardagarna – 67. Deutscher Genealogentag in Gotha

Orangeriet_i_GothaFöreningen Die Arbeitsgemeinschaft Genealogie Thüringen e.V. arrangerade i helgen som gick de tyska släktforskardagarna i Gotha – för 67:e gången; och årets temaland var Sverige. Ett antal svenska föredragshållare var inbjudna och föredrag hölls på tyska, engelska och svenska.

När man säger släktforskardagar tänker man så klart på de som hålls i Sverige, men de i Tyskland är i en mycket mindre skala. Egentligen borde det ju vara tvärtom med tanke på hur många som bor i Tyskland jämfört med Sverige. Man räknade med omkring 500 besökare under de båda dagarna.

Utstallning_i_Gotha

Utvecklingen går framåt för släktforskningen även i Tyskland, men jag skulle nog tro att man minst är 10-15 år efter var vi i Sverige är i dag. Utställarna hade mest böcker och tidningar. Några enstaka CD-skivor fanns till försäljning, men digitalisering och olika abonnemangstjänster har man bara snuddat vid än så länge (det börjar komma ett par projekt med digitalisering och abonnemang). Skall man släktforska får man leta fram sina gamla kunskaper om hur man laddar en mikrofilmsläsare, för de kopior som finns är på mikrofilm.

Problemet är att det inte finns någon samlad instans att prata med, inget gemensamt riksarkiv, utan varje delstat har sina egna lagar och regler, en massa olika arkiv och fortfarande ligger många av kyrkoböckerna kvar ute på församlingarna. Av egen erfarenhet av att forska i Tyskland vet man i en del fall inte ens att man har kyrkoböcker.

Niklas_foredrag_i_Gotha

Precis som i Sverige hade man på släktforskardagarna ett par parallella föredragsserier och en utställning. Jag höll föredrag om ArkivDigital och visade och berättade om vår verksamhet. Efter föredraget kom ett par personer fram och gratulerade till vad vi höll på med och önskade att motsvarande kunde finnas i Tyskland.

På mässor och sammankomster stöter man på både gamla och nya ansikten och kontakter knyts, det är det som gör sådana här dagar så trevliga och lärorika.

Kulturhaus_i_Gotha

Bilden föreställer Gothaer Kulturhaus – Gothas kulturhus.

På vägen tillbaka till Sverige passade jag på att stanna till vid Landeskirchenarchiv i Eisenach som har mikrofilmade kyrkoböcker för en del av Tyskland där jag har en av mina släktgrenar. Lite nya fynd blev det.

För att sammanfatta dagarna är det alltid kul att träffas, prata och byta erfarenheter kring släktforskning. De tyska släktforskardagarna har dock lång väg kvar till dagarna i Sverige och så är det även med digital tillgång till de gamla, spännande handlingarna.

Mer information om 67. Deutscher Genealogentag in Gotha. (Texterna är mestadels på tyska.)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Härlige Melodier i Nya Psalmboken 1699

Stora Tuna LIc:1 (1678-1684) Bild 36 / sid 77 (AID: v129339.b36.s77, NAD: SE/ULA/12218) Länk.

Vi är ju vana att leta efter och hitta personer i kyrkoböckerna. Men kyrkoarkivens handlingar innehåller så mycket mera. Bland kyrkans räkenskaper kan man hitta personer som betalar en liten slant till kyrkan när man döper ett barn eller firar någon annan högtidsdag. I Stora Tuna kyrkoarkiv finns en serie som heter LIc: och dessa böcker innehåller Räkenskaper för kyrkan – kladdar enligt arkivförteckningen.

Användaren Rolf Hedlund har uppmärksammat oss på att det i Stora Tuna LIc:1 även finns lite noter nedskrivna från 1699. Sådana här udda saker vill vi gärna lyfta fram och uppmärksamma.

På sidorna 68-80 hittar vi: Härlige Melodier i Nyia Psalmboken från Nother till Tablatur verterade A:o 1699 af Andreas Törn, organist i Tuna.

Finns det någon musikalisk som kan avgöra om det går att spela efter dessa noter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Att hitta information i pastorat med flera församlingar

AID v12684.b1Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Det innebär att kyrkoherden ofta hade hand om flera församlingar samtidigt. Inom pastoratet fanns oftast en huvudförsamling, även kallad moderförsamling, samt en eller flera underordnade annexförsamlingar.

På många håll i Sverige var det vanligt med annexförsamlingar och det kan vara svårt att hitta rätt i kyrkoböckerna även om man följer det som prästen har skrivit. Det kan t.ex. stå att en person eller familj har flyttat till en församling, men sedan finns inte familjen i den angivna församlingens inflyttningslängd. Det kan då löna sig att kontrollera om den angivna församlingen är en moder- eller annexförsamling.

I informationsrutan uppe till vänster på söksidan i programmet ArkivDigital online finns information om moder- och annexförsamlingar. Den flyttinformation som söks kan i så fall hittas i någon av de andra angivna församlingarna istället. Eftersom kyrkoherden hade hand om böckerna för flera församlingar samtidigt, kan förväxlingar ha skett och uppgifter ha hamnat i fel bok.

Exempel:
Anders Ström med familj flyttar från Holltorp Blankgården i Naums församling och prästen har i kolumnen för utflyttning skrivit Vara och årtalet 1881. (Källa: Naum AI:11 (1874-1884) Bild 39 / sid 33 (AID: v14291.b39.s33, NAD: SE/GLA/13385))

Vid en genomgång av inflyttade i inflyttningslängden för Vara församling år 1881 återfinns inte familjen bland de inflyttade. Frågan man då bör ställa sig är: Finns det andra församlingar i pastoratet?

Genom att titta i informationsrutan för Vara församling ser vi att före år 1920 var Vara annexförsamling i Skarstads, Hällums, Vara och Önums pastorat.

0059 Bild som visar information om moder- och annexförsamling

Det är värt ett försök att titta i inflyttningslängderna även för dessa församlingar. I just detta fall fördes inflyttningslängden för alla dessa församlingar, inklusive Vara, i samma volym. Ofta hade de olika församlingarna inom pastoratet sina egna volymer.

Genom att söka i de andra församlingarna (i samma volym) hittas familjen som inflyttade år 1881 med årsnummer 20-26 under Skarstads moderförsamling. Det framgår där att familjen har flyttat till Råckagården. Detta kan sedan bekräftas genom att titta i Skarstads husförhörslängd, där året 1881 innefattas; familjen finns på sidan 53 under Råckagården. (Källa: Skarstad AI:8 (1880-1894) Bild 59 / sid 53 (AID: v12668.b59.s53, NAD: SE/GLA/13473))

0059 Inflyttningslängd Skarstad Anders Ström

Skarstad B:3 (1860-1889) Bild 37 / sid 70 (AID: v12684.b37.s70, NAD: SE/GLA/13473)

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Porträtt av sina förfäder

Porträtt av sina förfäderNär man börjar släktforska, letar man sig bakåt så fort som möjligt. Man vill hitta många nya släktingar och anor. När man har forskat ett tag blir man mer nyfiken på individerna och börjar följa dem genom hela deras liv. Man kollar i varje kyrkobok för att se om de fick något barn man inte sett tidigare. Kan det stå någon konstig anteckning om ett brott eller något annat intressant och skoj?

I jakten på mer information om mina egna förfäder följde jag en familj, Jakob Larsson (1723-) och hans hustru Ingierd Andersdotter (1724-) som bodde i Ävjebo, Hånger i Småland. Hångers husförhörslängder är ett antal år förda tillsammans med Kärda. De hade samma präst och han tyckte väl att det var bäst att skriva hela sitt pastorat i samma bok. I ArkivDigital online ser man lätt att man kan hitta uppgifter i andra böcker eller arkivbildare. Det är bara att klicka så hoppar man rätt.
Länk till annan volym
I längden 1758-1771 hittar jag familjen, men det finns även ett tecknat porträtt på två personer. Fantasin skenar iväg. Är detta mina förfäder, Jakob och Ingierd som prästen har ritat av? Eller varför har han ritat dessa på samma sida som mina släktingar nämns? Svaren på dessa frågor kan jag nog aldrig få, men håll med om att det är spännande att hitta lite annorlunda saker om sina förfäder och släktingar.Kärda AI 2 (1758-1771) Bild 114 sid 213Kärda AI:2 (1758-1771) Bild 114 / sid 213 (AID: v20705.b114.s213, NAD: SE/VALA/00207)

Niklas Hertzman