Publiceringen av kyrkoböcker från Kansas komplett

Under hösten och vintern har vi successivt gjort fler och fler av volymerna från svenskförsamlingarna i Kansas kyrkoarkiv tillgängliga online. Vi är nu klara med publiceringen av detta material, som vi fotograferat på plats i Kansas under sommaren och hösten. Vi har berättat om vår fotografering i Kansas vid ett flertal tillfällen här på bloggen. En översiktlig presentation av materialet finner ni här, (länk till blogginlägget)

Sammanlagt har vi publicerat omkring 75000 bilder ur över 1000 volymer från omkring 90 olika församlingar. Den absoluta merparten av materialet härrör från Kansas men vi har även lagt ut ett mindre antal volymer från Missouri. Vår förhoppning är att materialet, som ger en möjlighet att hitta uppgifter om såväl de invandrade som deras ättlingar, ska komma till nytta för våra svenska som amerikanske användare.

0038-0016

Falun Lutheran Church, Kansas, USA (KS) Vol:1 (1887-1913) bild 38 / sid 16 (AID: v812504.b38.s16) Länk

Många av de svenskamerikanska församlingarnas kyrkoböcker är påfallande lika de svenska. På bilden visas ett uppslag ur ett ”Church Register”, innehållandes ungefär samma uppgifter som en svensk församlingsbok.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Handlingar från de åländska sjömanshusen nu tillgängliga i ArkivDigital

v817573b.b250.s21
Mönstring av besättningen på segelfartyget Nils, med hemort Vårdö, år 1926. Vårdö sjömanshus Vol:3 (1925-1937) Bild 250 / sid 21 (AID: v817573b.b250.s21) Länk.

 

Sedan ett flertal år tillbaka har en stor mängd åländska källmaterial av olika slag varit tillgängliga i ArkivDigital. En bra översikt över materialet finns i blogginlägget Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!. I inlägget konstateras att det åländska källmaterialet till och med är mer komplett digitaliserat av ArkivDigital än det svenska källmaterialet.

Ett åländskt källmaterial som emellertid har saknats i ArkivDigital är sjömanshusens handlingar. Denna lucka har vi nu täppt igen, genom vår fotografering av handlingar från Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. I exempelvis påmönstrings-, avmönstrings- och sjömansrullor finns det nu möjlighet att få information om även de åländska sjömännen och fartygen. Merparten av det fotograferade materialet härrör från slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet.

Sjömanshusens handlingar förvaras på Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn, medan det övriga åländska materialet finns i Ålands landskapsarkiv.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Elfva-Bengtan i Skårby

Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital

Glädjebesked: Snart fler moderna kyrkböcker!

Pressrelease moderna kyrkböcker jan 2016

ArkivDigital kommer inom kort att börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den sjuttioåriga sekretessgränsen (i dag 1945). Det har blivit möjligt tack vare att Riksarkivet har omprövat ett tidigare beslut, som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935.

– Mycket glädjande! Vi kommer omedelbart att styra om våra fotograferingsresurser, så att vi snarast möjligt kan göra det moderna kyrkboksmaterialet tillgängligt för våra kunder, säger ArkivDigitals VD Mikael Karlsson.

De kyrkböcker som kommer att fotograferas är i första hand församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel och dödböcker från framför allt 1930- och 1940-talen.

Gå till vår pressrelease.

ArkivDigital

58 miljoner bilder!

58 miljoner bilderNyligen passerade vi 58 miljoner bilder! Det motsvarar ungefär 116 miljoner sidor avfotograferat källmaterial för din forskning!

För knappt 1,5 år sedan, den 29 september 2014, berättade vi att vi redan uppnått milstolpen på 50 miljoner bilder (länk till blogginlägget). Sedan dess har vi fortsatt vår fotografering i samma höga takt: ca 600 000 nya bilder varje månad!

Vartefter vår bildbank växer, växer även dina möjligheter att hitta dina släktingar, din hembygds historia, fascinerande krigsberättelser och levnadsöden – och mycket mycket mer!

Nu är nästa stora milstolpe i sikte: 60 miljoner bilder. Snart är vi där!

Läs vår pressrelease.

ArkivDigital

All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital