Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Lilla Tull- eller Accisrätten

Accisrätten i Malmö A1 4 Bild 1440Accisrätten i Malmö A1:4 (1743-1751) Bild 1440 (AID: v442713.b1440, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Domböcker ger många nya och spännande ingångar till vår släktforskning. De vanliga domstolshandlingarna hittar man i rådhusrätten och kämnärsrätten inne i städerna. På landsbygden heter arkivbildaren häradsrätt. När man närmar sig nutiden byter de namn till domsaga och tingsrätt och sedan finns alla de domstolar man kan överklaga till. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur och var man skall leta.

Det finns även något man skulle kunna kalla för ”specialdomstolar”. Bland dessa finns t.ex. Accisrätten i Malmö, som har domböcker bevarade 1691-1811. Accisen, eller Lilla Tullen som den även kallades, var den landtull som man var tvungen att passera och betala till när man förde in varor till en stad.

1622 års svenska riksdag beslutade att alla inhemska ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor som fördes till torg eller marknad skulle beläggas med tull. Senare utökade man detta så att alla varor som fördes in från landsbygden till en stad skulle betala denna avgift. I Accisrättens domböcker hittar man alltså händelser och mål som rör detta. Vad man stöter på kan variera mycket, men något som förekommer mycket är brott mot brännvinsförbuden (bild ovan).

Renskrift:
[Åhr 1750 d:23 Nowembr:…]
§1. På ansökning af Besökarna Thomas Ohlsson och Nills Brock war till i dag instämt gjästgifwaren Staffan Albrect, att sig förklara huru wida han kan hafwa frihet att distillera Brännewin eller ej.

Parterna inställte sig, då Staffan Albrect förklarade, att han icke kan neka det han i sitt hus låter distillera Brännewin för främmande och resande Personer, hwartill han förmenar sig så mycket mera wara berättigad som han erlägger till kronan behörig Accis för minuteringen efter skiedd taxation. Och som han kjöper sitt Brännewin hos Bryggarna i Staden, hwilket han sedermera igenom distillering nobiliterar och minutwid till gjäster försälljer, så tilltror Staffan Albrect sig icke hafwa begådt någon fehlacktighet i detta måhl.

Hur det slutar avslöjar jag inte, utan det kan man läsa i domboken.

Låt oss titta på ett till exempel. Bland handlingarna i 1803 års dombok finns ett värderingsintyg på anhållna varor som hemmansbrukaren i Marks härad och Älvsborgs län, Bengt Håkansson från Byslätt och Anders Andersson från Ekarebo Öfvergård i Istorps socken, hade med sig till Lomma gästgivaregård.

Accisrätten i Malmö A1 9 Bild 1960
Accisrätten i Malmö A1:9 (1800-1811) Bild 1960 (AID: v442718.b1960, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Här kan vi se att bland det beslagna finns bland annat kanel, kryddpeppar, russin, oberedda gåspennor, sockertopp och 4 stycken gamla bastmattor.

Accisrätter fanns på flera ställen i landet. I ArkivDigital finns i dagsläget följande tre arkivbildare:
– Accisrätten i Malmö
– Borås accisrätt
– Falkenbergs accisrätt
För att finna dem, skriv in ”accis” eller ”accisrätt” i sökrutan inne i ArkivDigital.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Blekingska båtsmanskontrakt

AID v421733.b820Blekinge läns landskontor GIe:3 (1823-1829) Bild 820 (AID: v421733.b820, NAD: SE/LLA/10891) Länk.

Den som forskar i Blekinge märker snart att det i detta landskap fanns mängder av båtsmän. Ett intressant källmaterial där man kan finna information om dessa är de båtsmanskontrakt som upprättades innan de skulle påbörja sina tjänstgöringar.

På bilden ovan visas ett exempel på ett båtsmanskontrakt. I Boa i Jämshögs socken har båtsman Udd överenskommit med smedgesällen Johan Gabriel Söderberg att denna ska bli ny båtsman för roten, vilket de tre rotehållarna Jöns Pehrsson, Nils Bengtsson och Bengt Carlsson förklarar sig nöjda med.

Av kontraktet framgår att den nya båtsmannen skulle få lön enligt 1685 års indelningskontrakt. Som vi kan se var en stor del av lönen i natura istället för pengar. Vi får veta att Johan Gabriel varje år skulle få två skjortor, ett par strumpor, ett par skor, en tunna råg, en tunna korn, ett lass hö, ett lass halm samt en klädning av jacka och byxor av grått vadmal. Som bostad skulle den nye båtsmannen få ett torp med dess tillhörigheter och kåltäpp. Kontraktet gav också Johan Gabriel rätt att ha en ko på byns utmark om sommaren samt att hugga nödvändigt vedbränsle på utmarken.

Båtsmanskontrakten återfinns i Blekinge läns landskontors arkivbildare och har beteckningarna GIe:1-11. Volymerna omfattar åren 1781-1896, även om det från de första årtiondena bara finns enstaka kontrakt bevarade.

Markus Lindström, ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Flyttar till Blåkulla vid påsktiden 1807

Malmö Caroli HIIaa 2 (1807-1811) Bild 1050 sid 94Malmö Caroli HIIaa:2 (1807-1811) Bild 1050 / sid 94 (AID: v389216.b1050.s94, NAD: SE/MSA/00553) Länk.

När man flyttade förr i tiden var man tvungen att gå till prästen och få ett flyttbetyg. På detta skrev man vem man var, vilken kristendomskunskap man hade, när man begått nattvarden och annat som han ville skicka vidare till nästa präst. Inflyttningsattesterna finns tyvärr inte alltid bevarade, utan det var nog ganska vanligt att prästerna slängde dem när han hade skrivit in personerna i den nya kyrkoboken, dit de flyttade. Om de finns kvar kan de ge spännande uppgifter om personerna.

Hans Persson och hans hustru har lämnat in en flyttsedel till prästen i Malmö Caroli, men hade de verkligen för avsikt att flytta dit, eller hade Hartelius en räv bakom örat?

”Sammanwigda folcken, Hans Pehrsson, född i Särslöf, 27 år gammal, och dess hustru Bengta Larsdotter, född i Hagsholm af Genarps församling, äfwen 27 år gammal, flyttade wid Påsktiden detta år till Blåkulla, med det intyg att de läsa någorlunda rent i bok, utan till swagt och förstår sin Christendom enfaldigt, fört en ordentlig lefnad och bewistat de utlysta förhören. Och blefwo af den h: nattwarden wid Påsk delagtiga. Hans Pehrsson är skattskrefwen hos sin förra husbonde Hans Larsson i Särslöf, och hustrun Bengta Larsdotter, hos Pehr Hansson i Önswala. De ha bägge haft de naturliga kopporna. Dem tillönskas alt godt för tid och ewighet!

Attest af Kyrkeby d.27 Junii 1807
A. Hartelius, Nådårs Pred:kt”

Niklas Hertzman,  ArkivDigital

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brevdiarier – förteckningar över inkomna och skickade brev

Som släktforskare blir man alltid glad när man hittar någon form av genväg eller sökingång till handlingarna. En sådan sökingång som upprättades samtidigt som man skrev handlingarna är de olika diarierna som finns hos diverse arkivbildare. Brevdiarier är förteckningar över inkomna och skickade brev.

ArkivDigital har fotograferat av Länsstyrelsernas ingående och utgående brevdiarier som finns bevarade för Skåne, Blekinge och Halland från äldsta tid till 1800.

Efter freden i Roskilde 1658 fram till 1693 var hela Skåne ett Generalguvernement. 1693-1718 kallades det för Guvernement och från 1719 blev det Malmöhus och Kristianstads län. Så, lite beroende på när det är tidsmässigt får man leta i olika arkivbildare.

Länsstyrelserna är sedan uppdelade i landskansli och landskontor. Man kan kortfattat säga att landskontoren hade hand om pengar och landskansliet om allt annat. Är det alltså ett ärende som handlar om pengar är det landskontoret som handlägger det.

I början av varje volym brukar det finns en innehållsförteckning så att man snabbt kan hoppa till rätt sida. Tittar man i dessa, ser man att det finns många, både myndigheter och privatpersoner, som skriver brev till landshövdingen i olika ärenden. Om man skall nämna något är breven från Hovrätterna spännande; där kommer utslag och annat som hovrätterna behandlat. I skrivelser från regementena kan det finnas efterlysningar från folk som har rymt. Från kronobefallningsmännen kan det komma information om fångar, skatter och en massa annat.
Malmöhus läns landskansli BIa 53 (1777-1777) Bild 900 sid 80Malmöhus läns landskansli BIa:53 (1777-1777) Bild 900 / sid 80 (AID: v443434.b900.s80, NAD: SE/LLA/10898) Länk.

På bilden ser vi en förteckning på de brev Hospitalföreståndare Möller och Kronobefallningsman Krok skrev till Malmöhus läns landskansli 1777. Vi släktforskare är ju nyfikna och ibland kan man hitta spännande saker där man minst anar det. Mitt tips är att bläddra igenom och se vad man hittar. Tänk dock på att detta bara är ett diarium (register). Själva handlingarna finns så klart också, men dessa får man än så länge läsa på respektive arkiv. ArkivDigital har inte hunnit fotografera dessa ännu.

I ArkivDigital hittar du dessa diarier under arkivbildarna:
Skånska generalguvernementskansliet
Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet
Skånska guvernementskansliet
Skånska guvernementskontoret
Hallands läns landskansli t o m ca 1900
Hallands läns landskontor
Blekinge läns landskansli
Blekinge läns landskontor
Malmöhus läns landskontor (del 1)
Malmöhus läns landskontor (del 2)
Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900
Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900

Sökord:
Brevdiarie, Landskontor, Landskansli, Skåne, Blekinge, Halland, Generalguvernement, Guvernement.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Glöm inte bort kyrkoräkenskaperna

Ordet räkenskaper får nog många att tänka på en massa siffror sida upp och sida ned. Många av kyrkoräkenskaperna är av det slaget, men i många av dem kan det också förekomma mängder av personuppgifter. Detta kan ha ett stort värde för släktforskaren eftersom räkenskaperna i många församlingar börjar tidigare än födelse-, vigsel- och dödböckerna. I brandhärjade församlingar kan det även hända att kyrkoräkenskaperna klarat sig bättre från eldens lågor än ”de vanliga” kyrkböckerna.

Kyrkoräkenskaper v394236.b170.s11

Bilden ovan är tänkt att illustrera ett exempel på hur kyrkoräkenskaperna kan ge värdefulla upplysningar när den ordinarie kyrkobokföringen saknas. I Skellefteå landsförsamling börjar den tidigaste bevarade dödboken först år 1815. På bilden ovan, som är hämtad ur Skellefteå landsförsamling LIa:3, visas inbetalda testamentspenningar från år 1688. Eftersom det ges uppgift om vilka personer som begravts respektive datum, tjänar uppslaget som en utmärkt ersättningskälla för den saknade dödboken.

För en tid sedan blev kyrkoräkenskaperna från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län komplett tillgängliga i ArkivDigital online, från äldsta tid till och med år 1800. För övriga län finns än så länge spridda volymer tillgängliga. För närvarande pågår ingen systematisk avfotografering av kyrkoräkenskaper för något län, men räkenskaperna till och med år 1800 hör till de material som vi har för avsikt att fotografera på lite längre sikt.

Markus Lindström

Bildkälla: Skellefteå landsförsamling LIa:3 (1686-1714) Bild 170 / sid 11 (AID: v394236.b170.s11, NAD: SE/HLA/1010174)

Sensationellt fynd från Varola nu fotograferat

Varola AID v688369.b30

På en skolvind låg den länge gömd; en husförhörslängd från 1775 över Varola församling, Skaraborgs län. När den hittades av en privatperson på 1970-talet hamnade den i en kartong tillsammans med andra böcker. Efter år av dammsamlande var den ett tag nära att hamna i sopcontainern, men som tur var fick sagan ett lyckligare slut.

I höstas arrangerade hembygdsföreningen i den lilla västgötska socknen Varola en återvändardag. Till föreningen inlämnades då något mycket oväntat, nämligen husförhörslängden från 1775. Den är en kombinerad husförhörs- och kommunionlängd och omfattar perioden 1775-1780.

Händelsen fick snabbt genomslag i media, där boken beskrevs som ett ”sensationellt fynd”. Nu finns den digitalt i ArkivDigital online.

Boken har i arkivförteckningen fått signumet AI:1A. Den är ur släktforskningssynpunkt extra intressant eftersom den också är församlingens äldsta bevarade husförhörslängd. Nästa längd börjar först år 1782 (betecknas numera AI:1B).

Husförhörslängden förvaras idag på landsarkivet i Göteborg.

Läs vad som skrevs i samband med fyndet och se TV4:s reportage:
http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/941-sensationellt-fynd-i-varola
http://www.skovdenyheter.se/artikel/36605/sensationellt-fynd-i-varola
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sensationellt-fynd-i-varola-2480701

Markus Lindström & Cici Löfgren

Varola AID v688369.b150
Bildkällor: AID v688369.b30 och v688369.b150.