Etikettarkiv: beskrivning

Elfva-Bengtan i Skårby

Skrevs den av — Kommentera
Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital

Porträtt över frigivna fångar

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Ryssarna i Byringe

Skrevs den av — Kommentera

0177 karaktärsegenskaper AID v789572.b1820Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Det är måndagen den 17 augusti 1942. I Byringe, någon mil utanför Strängnäs, undertecknar kommendanten Carl Rosenblad det ”P.M. angående III. Interneringslägret” som han nu författat klart.

Rosenblad berättar i sin text att 164 ryssar under hösten 1941 internats vid lägret, som var beläget vid Rönntorp i Byringe. Förutom att ge en beskrivning av de internerades militära kvalifikationer samt deras ut- och allmänbildning ger han sig även i kast med att beskriva deras karaktärsegenskaper (se bilden ovan). Med dagens glasögon uppfattar nog de flesta denna del av texten som mycket uppseendeväckande.

”Att ge en allmän beskrivning av 164 personers karaktärsegenskaper torde höra till det omöjliga, då i detta fallet ingen är den andre lik. Ryssen verkar dock vara godhjärtad och hjälpsam. Han är som ett stort barn med barnets goda egenskaper, men han kan också, vilket många exempel givit vid handen, vara grym som ett barn. Han har även något av orientalens list och slughet.”

Den del av Rosenblads text som ur dagens perspektiv känns allra mest otidsenlig är nog ändå det sista stycket. Rosenblad kommer här bland annat in på frågor kring ”sexuell abnormitet”, till exempel ”homosexualism”. Den senaste tiden har ju de homosexuellas svåra situation i Ryssland fått mycket uppmärksamhet. Rosenblads text ger oss en påminnelse om att det inte var alltför länge sedan som den svenska synen på homosexuella liknade den som idag råder i Ryssland…

0177 lägerpsykoser AID v789572.b1820

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

0177 det andra könet AID v789572.b1830

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1830 (AID: v789572.b1830, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Om du är intresserad av att läsa hela Rosenblads PM återfinns det på bild 1800-1830 i Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29.

Markus Lindström, ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Skrevs den av — Kommentera

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital