Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uniformsskiss 1779

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 179 (1779-1779) Bild 3080 sid 303

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:179 (1779-1779) Bild 3080 / sid 303 (AID: v230843.b3080.s303, NAD: SE/LLA/10140) Länk.

Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar innehåller många godbitar. Här ser vi ett exempel på ett förslag till en uniform den 29 mars 1779.

Texten lyder så här:

”Ritning på Beklädning för Cophvaerdie- Indelnings- och Roterings Båsman, Enrollerings karlar, samt Hantwærks och Timmermans Staten, äfven för Skieppsgåssarne för så stor del som till deras beklädnad vanligen bestås. Jackan mörkblå med gult foder och stoffering i alla kanter och guhl klädes infattning i alla sömmar. Tröijan mörkblå, fodrad med wäf och gul klädes infattning i alla sömmar, Byxor mörkblå. Rund hatt kantad med Svart band, uppfäst på en sida och gult band eller ylle galon omkring kullen.
På nådigste Befallning J: Nordenanckar.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Båtsmansrullor – ett unikt material

AID v33634.b128För den som forskar om båtsmän i slutet av 1800-talet kan de så kallade båtsmansrullorna vara en riktig guldgruva. Båtsmansrullorna är speciella genom att varje båtsman getts en egen liten bok i vilken man på ett enkelt sätt kan följa båtsmannens tjänstgöring.

Som exempel på vad som går att finna i en båtsmansrulla ska vi titta på rullan för Gustaf Johansson Blå, båtsman nr 189 vid Bohus första båtsmanskompani. I rullan återfinns till en början en del grundläggande uppgifter, som födelsedatum och -ort samt antagnings- och avskedsdatum. För varje båtsman ges dessutom ett signalement. Vi får i detta fall veta att Gustaf var 169 centimeter lång, hade gråblå ögon, ljust lingult hår, mörka ögonbryn och gul skäggväxt. Dessutom ges uppgifter om ett par ärr.

I båtsmansrullorna finns noggranna anteckningar över när och var båtsmännen tjänstgjort, både på land och till sjöss. I Gustafs fall finns 15 olika tjänstgöringar antecknade. Man får till exempel veta att karriären inleddes med rekrytkurs på exercisskolan från den 23 september 1884 till och med den 13 april 1885 och att han från den 17 oktober 1887 till och med 13 juni 1888 tjänstgjorde som eldare på korvetten Balder.
AID v33634.b129

På sista sidan i båtsmansrullan finns bestraffningar antecknade. I Gustafs fall finns två anteckningar. Den 21 juli 1886 dömdes han till fyra dagars vaktarrest för oanständigt uppförande och den 31 augusti 1888 blev han dömd av krigsrätten till två månaders fängelse. Orsaken till fängelsestraffet var vägran att fullgöra förmans i tjänsten given befallning samt vanvördnad emot överordnad.
AID v33634.b132
För närvarande finns båtsmansrullorna från Bohusläns första och andra båtsmanskompanier tillgängliga i ArkivDigital online. De återfinns i arkivbildarna ”Karlskrona station: Bohus 1. båtsmanskompani” respektive ”Stockholms station: Bohus 2. båtsmanskompani”. Fotografering pågår och båtsmansrullorna från övriga båtsmanskompanier kommer finnas online inom 1-2 månader.

Markus Lindström

Bildkällor i kronologisk ordning: AID v33634.b128 (anteckningar och signalement), v33634.b129 (tjänstgöringar) och v33634.b132 (bestraffningar).