Handlingar rörande flottan – en översikt

rullor flottan v390213.b250Rullor flottan 1635-1915 Ib:70 (1810-1810) Bild 250 (AID: v390213.b250, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

ArkivDigital har fotograferat en mängd handlingar som innehåller information angående flottans anställda. Vi tänkte här ge en kort översikt över de källmaterial som finns tillgängliga i ArkivDigital.

När man ska forska om en person som varit anställd vid flottan börjar man lämpligen med att undersöka vilka rullor som finns tillgängliga i arkivbildaren Rullor flottan 1635-1915. För båtsmännen finns en egen serie, Rullor båtsmanskompanier (volymerna IV:1-79). Här återfinns olika typer av rullor rörande båtsmännen, bland annat generalmönsterrullor. Dessa är uppställda på liknande sätt som generalmönsterrullorna för soldater (länk till blogginlägg), och ger alltså en möjlighet att följa båtsmännen från antagning till avsked.

I Rullor flottan 1635-1915 hittar man också en mängd andra typer av rullor. Arkivbildaren är indelad i ett antal olika serier, till exempel Rullor Karlskrona, Stockholm och Göteborg, Underofficersrullor, Rullor skeppsgossekompanier, Rullor matroskompanier, Finska rullor, Lotsrullor samt ett stort antal olika rullor för officerare och manskap vid Stockholms station.

lotsar v398912.b113

Rullor flottan 1635-1915 XII:16 (1791-1791) Bild 113 (AID: v398912.b113, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

I Rullor flottan 1635-1915 kan man hitta information om långt mer än bara båtsmän. Ett exempel på en yrkesgrupp som i arkivbildaren har en egen serie är lotsarna. Bilden ovan är hämtad ur en lotsrulla från år 1791.

Utöver rullorna i Rullor flottan 1635-1915 återfinns i ArkivDigital även ett antal andra källtyper som berör flottan. Nedan listas de viktigaste typerna av handlingar.

Båtsmansrullor: I slutet av 1800-talet upprättades för varje båtsman en egen liten bok som ger långt mycket mer detaljerade uppgifter än generalmönsterrullorna. Dessa båtsmansrullor återfinns i de olika arkivbildarna för Karlskrona station och Stockholms station. Läs mer här. Materialet är numera komplett tillgängligt i ArkivDigital.

Skeppsmönsterrullor: Dessa rullor, som omfattar både båtsmän och befäl, är som namnet antyder uppställda fartyg för fartyg. De återfinns i arkivbildaren Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873. Läs mer här.

Meritförteckningar: Återfinns i arkivbildaren Meritförteckningar, flottan. Berör främst olika typer av officerare. Även om meritförteckningarna har vi tidigare berättat på bloggen, läs mer här.

Pensionshandlingar: I arkivbildaren för Flottans pensionskassa finns rullor över personal som fått pension (gratial). Läs mer här.

Markus Lindström, ArkivDigital

Blekingska båtsmanskontrakt

AID v421733.b820Blekinge läns landskontor GIe:3 (1823-1829) Bild 820 (AID: v421733.b820, NAD: SE/LLA/10891) Länk.

Den som forskar i Blekinge märker snart att det i detta landskap fanns mängder av båtsmän. Ett intressant källmaterial där man kan finna information om dessa är de båtsmanskontrakt som upprättades innan de skulle påbörja sina tjänstgöringar.

På bilden ovan visas ett exempel på ett båtsmanskontrakt. I Boa i Jämshögs socken har båtsman Udd överenskommit med smedgesällen Johan Gabriel Söderberg att denna ska bli ny båtsman för roten, vilket de tre rotehållarna Jöns Pehrsson, Nils Bengtsson och Bengt Carlsson förklarar sig nöjda med.

Av kontraktet framgår att den nya båtsmannen skulle få lön enligt 1685 års indelningskontrakt. Som vi kan se var en stor del av lönen i natura istället för pengar. Vi får veta att Johan Gabriel varje år skulle få två skjortor, ett par strumpor, ett par skor, en tunna råg, en tunna korn, ett lass hö, ett lass halm samt en klädning av jacka och byxor av grått vadmal. Som bostad skulle den nye båtsmannen få ett torp med dess tillhörigheter och kåltäpp. Kontraktet gav också Johan Gabriel rätt att ha en ko på byns utmark om sommaren samt att hugga nödvändigt vedbränsle på utmarken.

Båtsmanskontrakten återfinns i Blekinge läns landskontors arkivbildare och har beteckningarna GIe:1-11. Volymerna omfattar åren 1781-1896, även om det från de första årtiondena bara finns enstaka kontrakt bevarade.

Markus Lindström, ArkivDigital

Pionjärerna som byggde Göta kanal

Göta kanalbolag AID v89674.b67.s60Göta kanalbolag EII:8 (1813-1813) Bild 67 / sid 60 (AID: v89674.b67.s60, NAD: SE/VALA/02660) Länk.

Förra året berättade vi i ett blogginlägg om Göta kanalbolags arkiv (länk till blogginlägget 16 maj 2014). I blogginlägget visas en namnrulla över ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig att få återvända till fäderneslandet. De ryska pionjärerna som var med och byggde kanalen har dock satt sina spår på fler ställen i källorna. Vi tänkte här fördjupa oss lite i detta.

Under de 22 år som Göta kanal byggdes deltog omkring 60 000 man i arbetet. Det absoluta flertalet av dessa var svenska soldater från 16 olika indelta regementen samt båtsmän från två båtsmanskompanier. Ryssarna som deltog i bygget var desertörer från 1809 års krig. De var organiserade i det så kallade pionjärkompaniet.

I Göta kanalbolag EII:8, sid 58-65, återfinns en besiktningsmönsterrulla över pionjärkompaniet. Rullan är upprättad vid mönstring vid Forsviks bruk den 29 maj 1813. Uppgifterna i rullan är ganska knapphändiga, men vi får åtminstone reda på pionjärernas namn, ålder och längd. Utöver detta kan även uppgifter om kommendering och sjukdom återfinnas. Ovan visas ett uppslag ur rullan.

Även i kyrkböckerna har pionjärerna gjort avtryck. På bilden nedan visas en födelsenotis från år 1814, hämtad ur Bällefors C:5. I denna bok kan ett flertal barn med ryska fäder återfinnas.

0203 Födelsenotis Bällefors C 5 AID v28848.b32

Bällefors C:5 (1807-1852) Bild 32 (AID: v28848.b32, NAD: SE/GLA/13073) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (”Grill”)

0172 v792654.b240.s39, OBS! Roterad och beskurenTryckt litteratur Grill:2 (1856-1856) Bild 240 / sid 39 (AID: v792654.b240.s39, NAD: SE/AD/00001) Länk.

De flesta som släktforskar upptäcker förr eller senare att det funnits soldater i släkten. När man hittat en soldat i kyrkobokföringen vill man ofta ta reda på vad de militära källorna, i första hand generalmönsterrullorna, har att berätta om personen ifråga. Problemet blir då ofta att veta var man ska leta i generalmönsterrullorna, i kyrkböckerna saknas till exempel ofta uppgifter om till vilket regemente samt kompani en viss soldat hört.

För att få de ingångsuppgifter som krävs för att hitta i generalmönsterrullorna kan ofta Claes Lorentz Grills (1817-1907) verk ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” vara till stor hjälp. Bland släkt- och soldatforskare används ofta den kortare och smidigare beteckningen ”Grill” när man refererar till detta verk.

Grills statistiska sammandrag utkom i fyra delar under åren 1855-1858: ”Rusthålls-regementene” (1855), ”Rothålls-regementene” (1856), ”Båtsmans-kompanierne” (1858) samt ”Extra roteringen” (1857). Som framgår av titeln på den tredje delen är Grill alltså även till hjälp för den som söker efter båtsmän.

I ArkivDigital återfinns de fyra delarna i arkivbildaren ”Tryckt litteratur”, där de har beteckningarna Grill:1-4. Det finns även ett sockenregister till volymerna, vi har gett detta beteckningen ”GrillReg:1”. Vi har även från arkivbildarna ”Generalmönsterrullor: XX regemente” gjort länkar till aktuell del av Grill. Av texten i informationsrutan framgår på vilka sidor det aktuella regementet kan återfinnas.

Exempel på hur Grill kan användas

Låt oss anta att vi är på jakt efter en soldat som vi utifrån kyrkobokföringen vet levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Om man i sockenregistret slår upp Stora Malm, hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. Om man sedan slår upp denna sida, får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Vi har nu de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten ifråga i generalmönsterrullan. (Se exempelbilden ovan.)

Markus Lindström, ArkivDigital

Skeppsmönsterrullor

För den som är intresserad av båtsmän eller andra personer som tjänstgjort i flottan kan serien Skeppsmönsterrullor ge intressanta upplysningar. Skeppsmönsterrullorna, som vi har fotograferat på Krigsarkivet, börjar år 1689 och slutar år 1873. Fartyg för fartyg redovisas i dessa, såväl båtsmän som befäl.
AID v743669.b2230

Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 B:68 (1808-1808) Bild 2230 (AID: v743669.b2230, NAD: SE/KrA/0503035) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en skeppsmönsterrulla från år 1808 och avser besättningen på skeppet Dristigheten. På bilden återfinns båtsmän från Södra Möre andra (påbörjat på föregående uppslag) och tredje båtsmanskompanier. Kolumen längst till höger, ”Annotationer öfver afgången”, är särskilt intressant. Där kan till exempel stå antecknat att en båtsman avgått till att annat fartyg, att han blivit sjuk eller att han avlidit.

I ArkivDigital online återfinns skeppsmönsterrullorna i arkivbildaren ”Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873”.

Markus Lindström, ArkivDigital

Skeppare och skeppsfolk i Åhus 1748

v230815.b280.s22Som vi tidigare sett i ett annat inlägg här i bloggen, kan man hitta spännande saker bland domstolens inneliggande handlingar. Vi fortsätter att titta i Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar till domböckerna.

Under mitten av 1700-talet finns det inskickade listor på skeppare och skeppsfolk som åkt och kommit till hamnen i Åhus. Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto svårare är det ju att hitta uppgifter om var och när en person föddes. I dessa listor finns det antecknat om födelseort.

”Förteckning ock Underrättelse öfver Afgående och Återkommande Fartyg med deras Skieppare och Skieps Folk, vid Siötulls Cammaren och Lastagie Platsen Åhus under Staden Christianstad för fierde Qvartalet Octobris, Novembris, Decembris månader Åhr 1750.”

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 151 (1751-1751) Bild 280 sid 22Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:151 (1751-1751) Bild 280 / sid 22 (AID: v230815.b280.s22, NAD: SE/LLA/10140)

”Skieppet eller Galliotten S:te Johannes, hemma härstädes, bygd af Eek på Cravel, stor 72 swåra Läster, kommen ifrån Amsterdam.
Datum: d.5 october 1750.
Skiepparens namn: Rasmus Nilsson, 41 år gammal, gift, född i Åhus och bor i Åhus.
Styrmannens namn: Lars Biörnsson, 43 år gammal, gift, född i Onsala och bor i Onsala.
Skeppsfolkets namn:
Båtsman Arvid Nyman, 40 år gammal, gift, född i Finland och bor i Åhus.
Matros Jöns Hulte, 44 år gammal, gift, född i Maglehem och bor i Åhus.
Matros Måns Tölle, 34 år gammal, gift, född i Ravlunda och bor i Ravlunda.
Matros Anders Persson, 26 år gammal, gift, född i Vannberga och bor i Vannberga.
Matros Jöns Larsson, 24 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Matros Nils Åström, 20 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Lars Vram, 25 år gammal ogift, Född i Everöd och bor i Everöd.
Gossen Niclas Malmberg, 15 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Nils Vesterdal, 17 år gammal, ogift, född i Vram och bor i Vram.”

Noter:

  • Enligt Wikipedia är en svår läst det samma som en skeppsläst, som är ett mått på ett fartygs lastförmåga. Från 1726 motsvarar en svensk skeppsläst 2448 kg. 72 svåra läster blir då strax över 176 ton.
  • Enligt Wikipedia är Kravell en teknik för båtbyggande, där bordläggningsplankorna anbringas mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. Med kravellbygda skrov får man en slät in- och utsida.

Niklas Hertzman

”Sociala klasser” i mitten av 1700-talet

Hyby CI 3 (1759-1792) Bild 162 sid 327Hyby CI:3 (1759-1792) Bild 162 / sid 327 (AID: v109852.b162.s327, NAD: SE/LLA/13163)

Ibland när man sitter och läser i kyrkoböcker och andra gamla handlingar hittar man saker som man inte trodde fanns och ett sådant exempel hittar man i Hyby kyrkobok. Här har prästen skrivit in en Kunglig förordning över hur mycket olika personer skall betala för
stämpelpapper till sina lysningssedlar.

Det är intressant att se hur de olika kategorierna av människor delades upp i olika ”klasser” beroende på deras arbete. Nedan finns listan på vem som skulle betala hur mycket. Den ursprungliga tabellen är omsorterad för att få den i fallande ordning.

Utdrag af Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution och förordning, angående Stämplat papper, dater: d:14 Januari 1748, § 20 Lysnings sedlar till äcktenskap.
Tabell Lysnings sedlar till äcktenskap

Niklas Hertzman

Båtsmansrullor – ett unikt material

AID v33634.b128För den som forskar om båtsmän i slutet av 1800-talet kan de så kallade båtsmansrullorna vara en riktig guldgruva. Båtsmansrullorna är speciella genom att varje båtsman getts en egen liten bok i vilken man på ett enkelt sätt kan följa båtsmannens tjänstgöring.

Som exempel på vad som går att finna i en båtsmansrulla ska vi titta på rullan för Gustaf Johansson Blå, båtsman nr 189 vid Bohus första båtsmanskompani. I rullan återfinns till en början en del grundläggande uppgifter, som födelsedatum och -ort samt antagnings- och avskedsdatum. För varje båtsman ges dessutom ett signalement. Vi får i detta fall veta att Gustaf var 169 centimeter lång, hade gråblå ögon, ljust lingult hår, mörka ögonbryn och gul skäggväxt. Dessutom ges uppgifter om ett par ärr.

I båtsmansrullorna finns noggranna anteckningar över när och var båtsmännen tjänstgjort, både på land och till sjöss. I Gustafs fall finns 15 olika tjänstgöringar antecknade. Man får till exempel veta att karriären inleddes med rekrytkurs på exercisskolan från den 23 september 1884 till och med den 13 april 1885 och att han från den 17 oktober 1887 till och med 13 juni 1888 tjänstgjorde som eldare på korvetten Balder.
AID v33634.b129

På sista sidan i båtsmansrullan finns bestraffningar antecknade. I Gustafs fall finns två anteckningar. Den 21 juli 1886 dömdes han till fyra dagars vaktarrest för oanständigt uppförande och den 31 augusti 1888 blev han dömd av krigsrätten till två månaders fängelse. Orsaken till fängelsestraffet var vägran att fullgöra förmans i tjänsten given befallning samt vanvördnad emot överordnad.
AID v33634.b132
För närvarande finns båtsmansrullorna från Bohusläns första och andra båtsmanskompanier tillgängliga i ArkivDigital online. De återfinns i arkivbildarna ”Karlskrona station: Bohus 1. båtsmanskompani” respektive ”Stockholms station: Bohus 2. båtsmanskompani”. Fotografering pågår och båtsmansrullorna från övriga båtsmanskompanier kommer finnas online inom 1-2 månader.

Markus Lindström

Bildkällor i kronologisk ordning: AID v33634.b128 (anteckningar och signalement), v33634.b129 (tjänstgöringar) och v33634.b132 (bestraffningar).