Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Medlemskap i Burdick Hebron Lutheran Church var förenat med vissa plikter

Kansas v812145.b4.s1

Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 4 / sid 1 (AID: v812145.b4.s1) Länk.

Under hösten har vi i ett flertal blogginlägg berättat om vår pågående publicering av kyrkböcker från Kansas. (Skriv ”Kansas” i sökfältet till höger för att finna dem.)

En stor skillnad vid släktforskning i USA jämfört med i Sverige är att det i USA aldrig har funnits någon statskyrka. Materialet vi publicerar härrör därför från ett stort antal olika frikyrkoförsamlingar, som i de allra flesta fall har grundats av invandrade svenskar. För många orter har vi också fotograferat flera olika församlingar, eftersom det på orten kanske fanns både en baptistförsamling, en metodistförsamling och en missionsförsamling.

När en en person som utvandrat från Sverige anlänt till sin destination i USA uppstod alltså i många fall en valsituation angående vilken församling personen skulle ansluta sig till. Helt fritt var dock inte detta val; eftersom det är frågan om fria församlingar kunde de själva ställa krav på vilka som skulle få bli medlemmar och inte. I Burdick Hebron Lutheran Churchs konstitution från år 1902 återfinns bland annat regler för medlemmars upptagande. På bilderna nedan visas det knappt två sidor långa stycket, ur vilket jag har valt att citera en särskilt intressant del.

v812145.b9.s11 högersidav812145.b10.s13 vänstersida

”När däremot någon, som redan blifwit ordentligen döpt och konfirmerad, will ansluta sig som medlem till denna församling, så skall han anmäla sig hos församlingens pastor, som dels genom enskildt samtal, dels genom att rådgöra med kyrkorådet bör göra sig noga underrättad om hans kristliga sinne och wandel; ty ingen, som är känd för en okristlig och lastfull wandel eller är medlem af frimurare- eller andra hemliga sällskap eller ohrosföreningar, skall till medlem af församlingen upptagas.”

För den som lyckats bli medlem i församlingen gällde det sedan att uppfylla ett antal plikter, vilka också framgår av konstitutionen. För den som inte uppfyllde plikterna väntade först varningar och om dessa visade sig verkningslösa återstod bara uteslutning. På bilderna nedan framgår de olika plikterna.

v812145.b10.s13 högersidav812145.b11.s15 vänstersida

Bildkällor:
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 9 / sid 11 (AID: v812145.b9.s11) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 10 / sid 13 (AID: v812145.b10.s13) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 11 / sid 15 (AID: v812145.b11.s15) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital 

En gammal pappa

Hörup CI 1 (1684-1803) Bild 161 sid 189
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 161 / sid 189 (AID: v110641.b161.s189, NAD: SE/LLA/13184) Länk.

Som släktforskare skall man vara källkritisk och alltid ställa sig fråga ”kan detta stämma?” Det kan vara att två personer på 1700-talet gifter sig och de är från olika delar av landet. Visst, det kan förekomma, men det kan ju även vara så att det finns en plats i närheten som heter likadant. Det kan vara att en kvinna uppges bli mamma när hon är 65 år gammal och så vidare. Med detta i tankarna måste man så klart ställa sig frågan om notisen på bilden ovan stämmer.

I Hörups födelsebok den 1797 skriver prästen att pappan är i sitt 84:de år.

d.29 Martii föddes uti Hörups husen et drengebarn. Fadren afskedade Ryttaren Knut Grönborg i sit 84:de år, modren Kjerstina Matsdotter, blef döpt d.31 wid Passions Gudstjensten. Des namn Lars.

Knut och Kjerstina gifter sig 1791 och då står det inget om hans ålder. Knut dör 1806 och då uppges han vara 99 år gammal. Båda dessa åldersuppgifter ger ju ungefärliga födelseår, men det skiljer ju en del. Kan man kanske hitta honom i de militära rullorna och få ytterligare en ålder där?

Berätta gärna om era fynd i kommentarsfältet nedan.

Övriga källor:
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 40 / sid 31 (AID: v110641.b40.s31, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Hörup CI:3 (1804-1856) Bild 145 (AID: v110643.b145, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Ingelstads häradsrätt FIIa:18 (1807-1808) Bild 2380 / sid 42 (AID: v158016.b2380.s42, NAD: SE/LLA/10032) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital

Kansas, USAArkivDigital bedriver för tillfället inte bara fotografering i Sverige, utan även i USA. En av våra fotografer är på rundresa i Kansas för att fotografera kyrkböckerna från de olika svenskförsamlingarna som fanns, och i många fall fortfarande finns, där.

v812973.b28.s4

McPherson New Gottland Covenant Church Vol:1 (1893-1940) Bild 28 / sid 4 (AID: v812973.b28.s4) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en församlingsbok för New Gottland Covenant Church i McPherson. På uppslaget ser vi Charles och Bettie Gustafson samt deras barn. Charles var född i Karlskoga och Bettie i Leksand, medan alla barnen var födda i New Gottland. Vi får också bland annat veta när paret dels anlänt till församlingen, dels till Amerika.

Förutom grundläggande material som församlingsböcker, födelse-, vigsel- och dödböcker samt längder över nyintagna och utträdda församlingsmedlemmar har vi även fotograferat många andra typer av material, exempelvis protokoll och räkenskaper av olika slag. Till en början är böckerna vanligen skrivna på svenska, men i början av 1900-talet blir det allt vanligare att de istället är skrivna på engelska.

För många församlingar finns även små tryckta skrifter där man kan läsa om församlingens historia. I den skrift som gavs ut till New Gottlands hundraårsjubileum 1993 framgår bland annat bakgrunden till församlingens namn, som alltså inte är en felstavning av ön Gotland.

v812999.b2.s1
McPherson New Gottland Covenant Church Vol:26 (1893-1993) Bild 2 / sid 1 (AID: v812999.b2.s1) Länk.

In January, 1872, a post office was established in the community, and at the suggestion of a group of settlers it was named ”New Gottland”. The immigrants spoke among themselves of the new good land (nytt gott land) that they were so fortunate to have acquired upon their arrival here.

Vår fotografering i Kansas pågår fortfarande och än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online. Mycket mer kommer att tillkomma under hösten.

För att hitta till dokumenten från Kansas i ArkivDigital, välj Avancerade alternativ och välj sedan ”Kansas (USA)” i rullistan för län.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svensk Slägtkalender

Svensk Slägtkalender AID v773686.b47.s79Svensk Slägtkalender 13 (1905-1905) Bild 47 / sid 79 (AID: v773686.b47.s79, NAD: SE/SSK/13013) Länk.

Vi vill gärna tipsa om att Svensk Slägtkalender sedan en tid tillbaka finns tillgänglig i ArkivDigital. I de 14 volymer som verket omfattar behandlas cirka 1400 ofrälse släkter, vilket gör bokserien till något av ett standardverk inom svensk borgerlig genealogi.

Ska man vara noggrann är det bara de fyra första delarna, utgivna 1885-1888, som har titeln Svensk Slägtkalender. De följande delarna, utgivna 1889-1908, kallas istället Svenska ättartal. Bokverket gavs ut av arkivarien Victor Örnberg (1839-1908) och populärt kallas därför verkat ofta Örnbergs ättartal eller helt enkelt bara Örnberg.

Bokverket återfinns i ArkivDigital i arkivbildaren ”Svensk Slägtkalender”, volymerna 1-14. Volym 15 innehåller personregister till alla de 14 delarna.

På bilden ovan visas ett exempel ur den trettonde volymen, föreställandes första uppslaget för släkten Carlström.

Markus Lindström, ArkivDigital

305 sidor lång bouppteckning

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 220 sid 8Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 220 / sid 8 (AID: v748972.b220.s8, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

En bouppteckning upprättas när en person har dött och i den hittar man först i ingressen en förteckning på arvingarna och därefter kommer vad som fanns i dödsboet. Ibland kan de vara mycket summariskt förda och ibland mycket välskrivna och innehållsrika. Vi som släktforskare vill ju dels få släktskapen i början av bouppteckningarna, men även genom att läsa igenom vad de efterlämnade sakerna var, kan vi få en bild av hur man hade det förr i tiden.

Ett exempel på en mycket omfattande bouppteckning är från 1909 och gjordes efter grosshandlaren Adolf Ferdinand Hagström från Svarthäll i Kung Karls socken. Den är på hela 305 sidor.

I Kung Karls dödbok ser vi att Adolf Ferdinand Hagström dog 55 år gammal på Sofiahemmet i Stockholm. Bara en dryg månad tidigare dör hans hustru. En månad efter hans död börjar man det omfattande arbetet med att upprätta hans bouppteckning (bilden ovan). Detta håller man på med i två veckor. Det finns inga barn i äktenskapet och de som ärver är hans mamma och syskon.

Man kan rum för rum se vad som fanns i husen. Det är nästan som att man beger sig drygt 100 år tillbaka i tiden och besöker honom. Eftersom han var grosshandlare går man även igenom varulagret och det är imponerade läsning. Framför allt har han mycket sprit i lager.

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 690
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 690 (AID: v748972.b690, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

Efter 300 sidors läsning ser man att tillgångarna i dödsboet var 1.135.609:69 kr och skulderna 536.301:61 kr. Behållningen i boet var 599.308:08.

Övriga källor:
Kung Karl F:3 (1895-1909) Bild 790 / sid 73 (AID: v72960.b790.s73, NAD: SE/ULA/10669) Länk.
Kung Karl AIIa:6 (1907-1920) Bild 1250 / sid 570 (AID: v261754.b1250.s570, NAD: SE/ULA/10669) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Pionjärerna som byggde Göta kanal

Göta kanalbolag AID v89674.b67.s60Göta kanalbolag EII:8 (1813-1813) Bild 67 / sid 60 (AID: v89674.b67.s60, NAD: SE/VALA/02660) Länk.

Förra året berättade vi i ett blogginlägg om Göta kanalbolags arkiv (länk till blogginlägget 16 maj 2014). I blogginlägget visas en namnrulla över ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig att få återvända till fäderneslandet. De ryska pionjärerna som var med och byggde kanalen har dock satt sina spår på fler ställen i källorna. Vi tänkte här fördjupa oss lite i detta.

Under de 22 år som Göta kanal byggdes deltog omkring 60 000 man i arbetet. Det absoluta flertalet av dessa var svenska soldater från 16 olika indelta regementen samt båtsmän från två båtsmanskompanier. Ryssarna som deltog i bygget var desertörer från 1809 års krig. De var organiserade i det så kallade pionjärkompaniet.

I Göta kanalbolag EII:8, sid 58-65, återfinns en besiktningsmönsterrulla över pionjärkompaniet. Rullan är upprättad vid mönstring vid Forsviks bruk den 29 maj 1813. Uppgifterna i rullan är ganska knapphändiga, men vi får åtminstone reda på pionjärernas namn, ålder och längd. Utöver detta kan även uppgifter om kommendering och sjukdom återfinnas. Ovan visas ett uppslag ur rullan.

Även i kyrkböckerna har pionjärerna gjort avtryck. På bilden nedan visas en födelsenotis från år 1814, hämtad ur Bällefors C:5. I denna bok kan ett flertal barn med ryska fäder återfinnas.

0203 Födelsenotis Bällefors C 5 AID v28848.b32

Bällefors C:5 (1807-1852) Bild 32 (AID: v28848.b32, NAD: SE/GLA/13073) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Malmö Sankt Petri CI 1 Bild 2060  sid 409Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA 72 Bild 3470 sid 223
Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital