Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital