Döttrarnas hemgift

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1328 sid 2643

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1328 / sid 2643 (AID: v13493.b1328.s2643, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Från Lisbeth Zachs kom ytterligare ett litet tips om intressanta saker i en bouppteckning. Denna gång är det att man i en bouppteckning från 1853 räknat upp vad varje dotter fått i hemgift.

Bouppteckningen är upprättad den 5/2 1853 efter avlidna änkan Börta Andersdotter. Enligt bouppteckningsingressen efterlämnade hon sonen Bengt Svensson 20 år och döttrarna Chatarina gift med E. Nilsson, Helena gift med Anders Olsson, Anna Britta som är gift med Rutger Olsson, samt Regina Svensdotter som är ogift.

Gifta Döttrarnas hemgifter:
Dottern Anna Britta har fått bland annat 1 ko, 2 får, 1 bolster och 1 stolpesäng. Kon och bolstret är högst värderat.

Dottern Chatarina har fått lika utom stolpesängen och kistan, däremot har hon fått en kittel…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Har du också stött på intressanta detaljer i din forskning, som du vill tipsa oss om? Sänd ett mail till bloggredaktionen på blogg@arkivdigital.se.

Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barn med sin avlidna hustrus syster – ”Ett sådant lägersmåhl”…

Löddeköpinge CI 2 (1772-1827) Bild 14 sid 11
Löddeköpinge CI:2 (1772-1827) Bild 14 / sid 11 (AID: v111112.b14.s11, NAD: SE/LLA/13261) Länk.

Man kan fråga sig vem som var mest bedrövad över händelserna; de inblandade parterna – eller prästen som noterade dem…

”1774 Fredagen d:11 Nov: Föddes ett oäckta barn, döptes hemma, nomine Nils. Änkemannen Hans Andersson, som till hustru haft, barnets moders syster, blef vid Tinget i Kieflinge d:18 Jan: 1775 utlagd till Barnfader, af Ingar, åboens Meusters dotter. Ett sådant lägersmåhl med sin afledna hustrus syster, har aldrig här hänt. Händelsen war bedröfvelig, blef ej uptäckt förän 14 dagar för barnets födelse. Gud ware ärad, att barne mord blef förkommit ! Mitt bekymmer var ganska stort; ty samma dag ransakningen om pigan Ingars tillstånd anstaltes, rymde hon af sin faders huus; men blef igenfunnen.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Stockholms stad, folkregisterkort 1926-1939

v644688.b490
Forskar man i Stockholms stad under perioden 1926-1939 vill vi tipsa om de så kallade folkregisterkorten. Dessa återfinns i arkivbildaren ”Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ)”. Det finns en serie kort som omfattar avlidna och dödförklarade och en annan serie som omfattar utflyttade.

Man behöver inte veta i vilken församling personen man söker levde, utan korten är sorterade alfabetiskt för hela Stockholms stad. Det kan dock vara bra att känna till att sorteringen också är gjord ”fonetiskt”, så exempelvis är både Carlsson och Karlsson samsorterade under K.

Korten över avlidna och dödförklarade kan användas som ett slags personregister till dödböckerna. På kortets framsida finns dödsdatumet antecknat och på baksidan kyrkoskrivningsort. Utifrån dessa uppgifter kan personen sedan sökas i den aktuella församlingens dödbok.

Korten över utflyttade är också intressanta. Det framgår vilket år personen ifråga inflyttat till Stockholm samt från vilken församling. För utflyttningen lämnas uppgift inte bara om vilket datum och till vilken församling personen utflyttat utan även till vilken adress. Som framgår på exempelbilderna kunde en hel familj vara införd på samma kort.

Markus Lindström

Bildkällor: AID v644688.b490 och v644688.b500 samt sökning ”folkregister”.v644688.b500

sökning folkregister