Svenska flyttningsbevis fotograferade i Kansas

Kansas v812494a.b510
Lindsborg Bethany Lutheran Church, Kansas, USA Vol:13 (0-9999) Bild 510 (AID: v812494a.b510) Länk.
 
Den 28 september berättade vi här på bloggen att vi har börjat lägga ut kyrkböcker från de svenskamerikanska församlingarna i Kansas (länk till blogginlägget). Vi har sedan dess fyllt på med ytterligare material, och mer är att vänta under de närmaste veckorna.
 
Inför vår fotograferingsresa till Kansas hade vi i första hand väntat oss att finna material upprättat på plats. I några av församlingarna som vi fotograferat handlingar från har det dock även funnits bevarade bilagor till flyttningslängderna. I dessa kan flyttningsbevis från Sverige återfinnas.
 
På bilden ovan ser vi ett flyttningsbevis för änkan Anna Åkersten, utfärdat i Hamrånge församling, Gävleborgs län, den 21 augusti 1879. Precis som om Anna hade flyttat inom Sverige har hon tagit med sig attesten och efter sin ankomst lämnat in den till sin nya hemförsamling, Bethany Lutheran Church i Lindsborg.
 
För att hitta till dokumenten från Kansas i ArkivDigital, välj Avancerade alternativ och välj sedan ”Kansas (USA)” i rullistan för län.
 
Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Under juni och juli månader har en hel del nytt spännande material tillkommit i ArkivDigital. Vi har både börjat lägga ut ett par helt nya typer av material, fortsatt fylla på volymer för sedan tidigare påbörjade projekt samt slutfört fotograferingen av ett par material.

Födda, vigda, döda – SCB:s utdrag
Det ena nya materialet som vi börjat lägga ut är SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker. Fördelen hos SCB-utdragen är att vi har möjlighet att lägga ut dessa ända fram till år 1944 medan vi sällan har haft möjlighet att fotografera originalböckerna så långt framåt i tiden. Vi har hittills lagt ut merparten av utdragen för år 1943-1944. Vi kommer sedan att arbeta oss bakåt i tiden för att successivt försöka täppa igen luckorna där vi saknar originalböcker. SCB-utdragen är avskrifter av kyrkoarkivens originalböcker och kan innehålla färre uppgifter än dessa.

Det enklaste sättet att hitta SCB-utdragen i vår programvara är att helt enkelt skriva ”SCB” i sökrutan. Volymerna är upplagda länsvis, vilket gör att det kan krävas en hel del bläddrande för att hitta rätt församling. Vi kommer därför påbörja indexering av materialet, så att det så småningom kommer bli enkelt att hitta respektive församling.

Stamkort för värnpliktiga
Det andra nya materialet som vi börjat lägga ut är stamkort för värnpliktiga. Varje värnpliktig hade ett eget stamkort där det finns anteckningar ända från inskrivning, vid normalt 20 eller 21 års ålder, till avregistrering, vilken normalt skedde vid 47 års ålder. Hittills är bara ett mindre antal volymer tillgängliga men på längre sikt kommer vi lägga ut stamkorten för alla män som blev inskrivna åren 1902-1941. Det enklaste sättet att hitta stamkorten i ArkivDigital är att skriva ”stamkort” i sökrutan. Man kommer då till en samlingssida där det dels finns en längre informationstext om stamkorten, dels länkar till de arkivbildare där stamkort kan återfinnas.

Bouppteckningar
Bland de tidigare påbörjade projekt där vi fyllt på med nytt material vill vi framför allt framhålla bouppteckningarna från 1900-talets början. För dessa har volymer tillkommit i flertalet län.

Avslutade projekt
När det gäller avslutade projekt vill vi särskilt nämna Högsta domstolens protokoll och Justitiekanslerns fånglistor. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för perioden 1694-1800 och Justitiekanslerns fånglistor för perioden 1750-1825.

ArkivDigital

Gotländska vigselregister

Vigselregister Gotland AID v403531.b20Vigselregister Gotland VigselReg:12 (0-1860) Bild 20 (AID: v403531.b20, NAD: SE/ViLA/99999) Länk.

I ArkivDigital finns en hel del avfotograferade personregister. Mest kända är nog bouppteckningsregistren, men vi har också fotograferat en hel del andra personregister. Ett exempel på ett sådant register är vigselregistret för Gotland.

Vigselregistret återfinns i arkivbildaren ”Vigselregister Gotland”. Registret, som upprättats av landsarkivet i Visby, består av tolv volymer för perioden från vigselböckernas början till år 1860 samt sex volymer för åren 1861-1894.

Registret är lite annorlunda uppställt eftersom det är sorterat efter både efternamn och gårdsnamn, vilket framgår på bilden ovan (Tajnungs var en gård i Hangvars socken). Man får därmed chansen att återfinna en person både på sitt efternamn och på gårdens namn.

Vigselregistret omfattar hela Gotland med undantag av Visby. För Visby kan personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder återfinnas i Visby stadsförsamlings arkivbildare (sökord: ”Visby stadsförsamling”).

Markus Lindström, ArkivDigital

Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (”Grill”)

0172 v792654.b240.s39, OBS! Roterad och beskurenTryckt litteratur Grill:2 (1856-1856) Bild 240 / sid 39 (AID: v792654.b240.s39, NAD: SE/AD/00001) Länk.

De flesta som släktforskar upptäcker förr eller senare att det funnits soldater i släkten. När man hittat en soldat i kyrkobokföringen vill man ofta ta reda på vad de militära källorna, i första hand generalmönsterrullorna, har att berätta om personen ifråga. Problemet blir då ofta att veta var man ska leta i generalmönsterrullorna, i kyrkböckerna saknas till exempel ofta uppgifter om till vilket regemente samt kompani en viss soldat hört.

För att få de ingångsuppgifter som krävs för att hitta i generalmönsterrullorna kan ofta Claes Lorentz Grills (1817-1907) verk ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” vara till stor hjälp. Bland släkt- och soldatforskare används ofta den kortare och smidigare beteckningen ”Grill” när man refererar till detta verk.

Grills statistiska sammandrag utkom i fyra delar under åren 1855-1858: ”Rusthålls-regementene” (1855), ”Rothålls-regementene” (1856), ”Båtsmans-kompanierne” (1858) samt ”Extra roteringen” (1857). Som framgår av titeln på den tredje delen är Grill alltså även till hjälp för den som söker efter båtsmän.

I ArkivDigital återfinns de fyra delarna i arkivbildaren ”Tryckt litteratur”, där de har beteckningarna Grill:1-4. Det finns även ett sockenregister till volymerna, vi har gett detta beteckningen ”GrillReg:1”. Vi har även från arkivbildarna ”Generalmönsterrullor: XX regemente” gjort länkar till aktuell del av Grill. Av texten i informationsrutan framgår på vilka sidor det aktuella regementet kan återfinnas.

Exempel på hur Grill kan användas

Låt oss anta att vi är på jakt efter en soldat som vi utifrån kyrkobokföringen vet levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Om man i sockenregistret slår upp Stora Malm, hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. Om man sedan slår upp denna sida, får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Vi har nu de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten ifråga i generalmönsterrullan. (Se exempelbilden ovan.)

Markus Lindström, ArkivDigital

Arméns pensionskassas meritband

meritbandArméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:60 (1817-1821) Bild 6580 / sid 635 (AID: v779034.b6580.s635, NAD: SE/KrA/0078A004Ö) Länk.

Har du officerare eller underofficerare som tillhört armén i släkten? Eller har du ett allmän- eller militärhistoriskt intresse som gör att du är intresserad av att kunna följa sådana personers karriärer? Om svaret på någon av frågorna är ja bör serien meritband, som återfinns i arméns pensionskassas överstyrelses arkiv, kunna vara av stort intresse för dig.

Officerarna och underofficerarna skickade under hela sin yrkesverksamma tid kontinuerligt in merit- och tjänsteförteckningar till pensionskassan. De inskickade förteckningarna bands ihop till så kallade meritband. För en och samma person har i regel flera förteckningar skickats in, som kan återfinnas i olika meritband.

Meritbanden börjar år 1757 och vi kommer att fotografera dem till och med år 1860. Redan nu finns många av meritbanden tillgängliga i ArkivDigital och fotografering av de resterande pågår. Forskning i meritbanden underlättas av att det finns maskinskrivna personregister till dem. Registren återfinns i volymerna E5:198-206.

På bilden ovan visas ett exempel på en handling ur ett meritband, nämligen en tjänsteförteckning för sergeant Gust. P. von Wulfschmidt. I förteckningen får vi veta att hans militära karriär började år 1796 då han blev antagen till volontär, att han år 1801 befordrades till rustmästare och att han år 1812 blev sergeant. Det finns också uppgifter om kommenderingar, bland annat till Norge och till Göta kanal. Vi får också veta att han bevistat riksdagen i Örebro år 1810.

Förutom i meritbanden kan merithandlingar även återfinnas i arkivbildaren ”Meritförteckningar”. Denna är tillgänglig i sin helhet i ArkivDigital. Här återfinns även handlingar för tiden före år 1757, från 1600-talets början och framåt. Från och med år 1757 kompletterar arkivbildaren ”Meritförteckningar” och meritbanden i arméns pensionskassas arkiv varandra.

För flottan finns en särskild arkivbildare, ”Meritförteckningar, flottan”. Mer information om denna återfinns i blogginlägget Flottans meritförteckningar, som publicerades den 24 oktober.

Markus Lindström, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk

Konkursakter Gotland

v642826a.b50Redan under 1700- och 1800-talen var konkurser betydligt vanligare än man kan tro. Handlingarna från respektive konkurs samlades i en så kallad konkursakt.

ArkivDigital håller för närvarande på att digitalisera konkursakterna från Gotlands län. Den äldsta konkursakten i Visby rådhusrätt är från år 1754 och vi har hittills lagt ut samtliga Visbys konkursakter till och med år 1933 i ArkivDigital online. Vi arbetar för närvarande vidare med att digitalisera konkursakterna från både Visby rådhusrätt samt från Gotlands häradsrätter till och med år 1940.

En konkursakt kan omfatta allt från några få sidor till hundratals sidor. Exakt vilka handlingar som återfinns varierar från konkurs till konkurs. Exempel på handlingar som kan återfinnas är den bouppteckning som upprättades i samband med konkursen, protokoll där det bland annat framgår vilka fordringsägare som inkommit med bevakningshandlingar samt även själva bevakningshandlingarna. I konkursakterna kan även skrivelser från personen som gått i konkurs, domboksutdrag etc. återfinnas.

På bilderna nedan visas en bevakningshandling med bifogad debetsedel från handlanden J. T. Lundins konkursakt. På debetsedeln finns specificerat vilka kommunalutgifter till Visby stad som drätselkammaren anmäler ska bevakas.

v642826a.b2200

v642826a.b2210

Markus Lindström

Bildkällor: AID v642826a.b50, v642826a.b2200 och v642826a.b2210.