Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Källhänvisningar från ArkivDigital online (del 1)

Det är enkelt att kopiera källhänvisning från ArkivDigital online
Som släktforskare är det viktigt att ange källan till var en uppgift har hittats. Dels som hjälp till dig själv om du behöver gå tillbaka till källan, dels när du delar med dig av de uppgifter du har till andra släktforskare.

I programmet ArkivDigital online är det lätt att kopiera källhänvisningen för att ange i till exempel ett program för att bygga släktträd eller för att klistra in i löpande text.

Kopiera källhänvisning med snabbkommando
Nedan anges de vanligaste snabbkommandon som finns inbyggda i programmet ArkivDigital online. Använd följande snabbkommandon när du har en bild öppen i programmet:

  • Ctrl + C
    Ger en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)
  • Ctrl + K
    Ger en ren källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod och bild-/sidnummer.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38
  • Ctrl + A
    Ger bildens AID-nummer.
    Exempel: v15888.b22.s38

Ctrl betyder ”Controlknapp” och denna knapp trycks ned följt av angiven bokstav samtidigt som Ctrl fortfarande hålls nere. För att klistra in källhänvisningen, tryck Ctrl + V där du vill ha källhänvisningen. På Mac-datorer används kommandoknappen ”⌘ cmd” istället för Ctrl.

Källhänvisningar från Arkiv Digital online del 1

Kopiera källhänvisning med hjälp av Redigeramenyn i programmet
Högst upp i programmet ArkivDigital finns menyraden, se bild nedan. Under redigera finns det möjlighet att välja olika sätt att kopiera källhänvisning. I menyraden syns även de snabbkommandon som kan användas. Förklaring av de olika snabbvalen, se ovan.

AID
Ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID ska inte anges som källa utan är en hjälp att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. Mer information om AID finns här: http://www.arkivdigital.se/aid-beskrivning

NAD

Förkortningen NAD betyder Nationella ArkivDatabasen. I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner (Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven).

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Sensationellt fynd från Varola nu fotograferat

Varola AID v688369.b30

På en skolvind låg den länge gömd; en husförhörslängd från 1775 över Varola församling, Skaraborgs län. När den hittades av en privatperson på 1970-talet hamnade den i en kartong tillsammans med andra böcker. Efter år av dammsamlande var den ett tag nära att hamna i sopcontainern, men som tur var fick sagan ett lyckligare slut.

I höstas arrangerade hembygdsföreningen i den lilla västgötska socknen Varola en återvändardag. Till föreningen inlämnades då något mycket oväntat, nämligen husförhörslängden från 1775. Den är en kombinerad husförhörs- och kommunionlängd och omfattar perioden 1775-1780.

Händelsen fick snabbt genomslag i media, där boken beskrevs som ett ”sensationellt fynd”. Nu finns den digitalt i ArkivDigital online.

Boken har i arkivförteckningen fått signumet AI:1A. Den är ur släktforskningssynpunkt extra intressant eftersom den också är församlingens äldsta bevarade husförhörslängd. Nästa längd börjar först år 1782 (betecknas numera AI:1B).

Husförhörslängden förvaras idag på landsarkivet i Göteborg.

Läs vad som skrevs i samband med fyndet och se TV4:s reportage:
http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/941-sensationellt-fynd-i-varola
http://www.skovdenyheter.se/artikel/36605/sensationellt-fynd-i-varola
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sensationellt-fynd-i-varola-2480701

Markus Lindström & Cici Löfgren

Varola AID v688369.b150
Bildkällor: AID v688369.b30 och v688369.b150.