Rymlingen Ingrid Hansdotter från Lyrestad

0326Länskungörelser, Skaraborgs län (R) Vol:29 (1802-1802) Bild 670 (AID: v839541.b670, NAD: ) Länk

Sedan den för tredje gången öfwad stöld häcktade och i Fängelset härstädes förwarade Qwinspersonen Ingrid Hansdotter från Lyrestad, fått tillfälle att från Fånghuset sig begifwa och flygten taga, utan at hon genom anwända sorgfällig efterspaning kunnat ärtappas, så blifwer hon härigenom efterlyst med befallning till Krono- och Stadsbetiente at Ingrid på det nogaste eftersöka och i händelse hon anträffas, henne gripa och under säkraste bewakning hitbringa. Ingrid Hansdotter är wid pass 30 år gammal, liten och fetlagd till wäxten med koppärrigt ansigte, klädd wid afwikandet i blå linne kjortel och tröija, hwitt kläde omkring halsen, skor och strumpor. Mariaholm å Landskansliet den 15 Maji 1802.

Ovanstående efterlysning är hämtat ur 1802 års allmänna kungörelser från landskansliet i Skaraborgs län. Från landskansliet utgick kungörelser av alla de slag, men genom signalementen blir efterlysningarna, som är rikligt förekommande, lite extra intressanta. Trots att exemplet ovan härrör från en tid då kameran ännu inte var uppfunnen kan vi med hjälp av beskrivningen av utseendet och klädseln skapa oss en bild av hur Ingrid såg ut vid sitt försvinnande.

För att ta del av kungörelser från Skaraborgs län, gå till arkivbildaren Länskungörelser, Skaraborgs län. Arkivbildaren innehåller volymer från en cirka 150 år lång period, från mitten av 1700-talet och framåt.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar från Gotland nu tillgängliga till och med 1979

Den senaste tiden har bouppteckningar från Gotland från 1960- och 1970-talen tillkommit i ArkivDigital. Om du söker efter släktingar eller andra på Sveriges största ö kan du nu ta del av bouppteckningar ända till år 1979 i ArkivDigital. De nytillkomna bouppteckningarna återfinns dels i arkivbildaren Gotlands domsaga (till och med år 1970), dels i arkivbildaren Gotlands tingsrätt (från och med år 1971).

Bouppteckning GotlandGotlands domsaga (I) FIIa:46 (1964-1964) bild 1130 (AID: v480865.b1130, NAD: SE/ViLA/20022) Länk

Ett uppslag ur en bouppteckning från år 1964. Många av bouppteckningarna var fortfarande vid denna tid relativt detaljerade och på detta uppslag får man en god bild av vilka möbler som fanns i det aktuella hushållet. Mest värdefull var TV-apparaten (400 kronor), följd av ”Ett köksbord i kombination med elektrisk symaskin” (150 kronor).

Markus Lindström, ArkivDigital

Fler kyrkoböcker från Älvdalen i ArkivDigital

I Dalarna hade tidigare många församlingar dispens från att leverera sina kyrkoböcker till landsarkivet i Uppsala. Så sent som kring millennieskiftet var fortfarande en stor del av Dalarnas kyrkoböcker kvar ute i respektive församling/pastorat. Under senare år har dock kyrkoarkiv efter kyrkoarkiv levererats till Uppsala, med ett undantag, Älvdalen.

ArkivDigital fotograferade för ett antal år sedan de mest grundläggande serierna i Älvdalens kyrkoarkiv (husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) från äldsta tid till omkring år 1939, vilket var så långt vi kunde fotografera enligt dåvarande sekretessregler. Vid det besöket fotograferades även ett urval av övriga handlingar, bland annat konfirmationslängder, kommunionlängder och sockenstämmoprotokoll.

För någon vecka sedan besökte ArkivDigital Älvdalen på nytt. Vid detta besök kompletterades fotograferingen av de grundläggande kyrkoboksserierna fram till den nuvarande sekretessgränsen, 1945. För flyttlängder och vigselböcker, som inte omfattas av sekretess, har vi dessutom fortsatt fotograferingen en bit ytterligare framåt i tiden. Vi fotograferade dessutom flertalet räkenskapsvolymer som är påbörjade senast år 1800.

Samtliga fotograferade handlingar från vårt besök i Älvdalen är nu tillgängliga online. Handlingarna återfinns huvudsakligen i arkivbildaren Älvdalen (som även innefattar Evertsberg), men för tiden från och med år 1918 finns även en separat arkivbildare för Åsens kbfd.

ArkivDigital

0294 ÄlvdalenArkivDigital på plats i Älvdalens arkiv.

SCB-utdrag 1925-1945

För dig som forskar i början av 1900-talet vill vi gärna tipsa om att Statistiska centralbyråns utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för perioden 1925-1945 finns tillgängliga i ArkivDigital.

SCB-utdragen är upplagda läns- och årsvis. Det innebär att vi har haft möjlighet att fotografera samtliga församlingar till och med år 1945. När det gäller originalvolymerna (i kyrkoarkiven) är det vanligt att vi får avbryta fotograferingen tidigare, eftersom de flesta originalvolymer omfattar ett flertal år och det är slutåret som styr när sekretessen går ut. Om det saknas födelse-, vigsel- eller dödböcker från perioden 1925-1945 i en församling som du forskar i kan det därför vara en bra idé att titta i SCB-utdragen.

SCB-utdragen återfinns i en arkivbildare med det långa namnet Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen. Enklast är att bara skriva SCB i sökrutan, så kommer man direkt till arkivbildaren.

För varje volym finns angivet vilket år och vilket län den omfattar. Om inget annat framgår av volyminformationen ingår både födda, vigda och döda från det året. I annat fall framgår typ av utdrag i den aktuella volymen av förkortningarna fbu (födelseboksutdrag), vbu (vigselboksutdrag och dbu (dödboksutdrag).

Varje volym omfattar många bilder och det kan därför ta en stund att hitta rätt församling. Vi är väl medvetna om detta problem och vi håller därför på att ta fram församlingsregister till SCB-utdragen. På sikt kommer man alltså kunna välja en församling och ett årtal och automatiskt komma till rätt bild.

Utdragen utgörs av avskrifter som respektive församling skickat in till SCB. När man använder utdragen bör man därför vara medveten om att det dels kan ha blivit fel då originalböckerna skrevs av, dels att utdragen ibland innehåller färre uppgifter än originalböckerna.

SCB-utdrag

Första sidan i SCB-utdraget av Östra Nöbbelövs (Kristianstads län) födelsebok för år 1925.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böckerI vårt arkiv finns nu över 56 miljoner bilder, vilket motsvarar omkring 112 miljoner sidor av gamla dokument. Mängder av spännande material har tillkommit i ArkivDigital den senaste tiden. Här kommer de viktigaste nyheterna:

Militaria – Soldater och hemlig underrättelsetjänst
Om du forskar kring soldater och krigshistoria har vi nytt material att presentera. Vi har börjat lägga ut såväl militära pensionshandlingar som handlingar från den så kallade C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser under andra världskriget. Militära pensionshandlingar återfinns i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, och även rullor från Flottans pensionskassa finns nu tillgängliga online.

Bouppteckningar för flertalet län
Vi har fortsatt att fylla på med fler bouppteckningar. Stockholms stad är klar till och med år 1914 och Kalmar, Kronobergs, Uppsala och Västmanlands län är klara till och med 1920. Gävleborgs län är klart till och med 1930. Kristianstads och Malmöhus län är nu komplett tillgängliga till och med 1940 och för Värmlands län har vi hunnit klart till och med år 1945. Även från flertalet övriga län har volymer tillkommit.

Se vad som är nytt på volymnivå.

Läs blogginlägg om C-byrån.
Läs blogginlägg om pensionshandlingar för soldater.

ArkivDigital

Lilla Tull- eller Accisrätten

Accisrätten i Malmö A1 4 Bild 1440Accisrätten i Malmö A1:4 (1743-1751) Bild 1440 (AID: v442713.b1440, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Domböcker ger många nya och spännande ingångar till vår släktforskning. De vanliga domstolshandlingarna hittar man i rådhusrätten och kämnärsrätten inne i städerna. På landsbygden heter arkivbildaren häradsrätt. När man närmar sig nutiden byter de namn till domsaga och tingsrätt och sedan finns alla de domstolar man kan överklaga till. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur och var man skall leta.

Det finns även något man skulle kunna kalla för ”specialdomstolar”. Bland dessa finns t.ex. Accisrätten i Malmö, som har domböcker bevarade 1691-1811. Accisen, eller Lilla Tullen som den även kallades, var den landtull som man var tvungen att passera och betala till när man förde in varor till en stad.

1622 års svenska riksdag beslutade att alla inhemska ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor som fördes till torg eller marknad skulle beläggas med tull. Senare utökade man detta så att alla varor som fördes in från landsbygden till en stad skulle betala denna avgift. I Accisrättens domböcker hittar man alltså händelser och mål som rör detta. Vad man stöter på kan variera mycket, men något som förekommer mycket är brott mot brännvinsförbuden (bild ovan).

Renskrift:
[Åhr 1750 d:23 Nowembr:…]
§1. På ansökning af Besökarna Thomas Ohlsson och Nills Brock war till i dag instämt gjästgifwaren Staffan Albrect, att sig förklara huru wida han kan hafwa frihet att distillera Brännewin eller ej.

Parterna inställte sig, då Staffan Albrect förklarade, att han icke kan neka det han i sitt hus låter distillera Brännewin för främmande och resande Personer, hwartill han förmenar sig så mycket mera wara berättigad som han erlägger till kronan behörig Accis för minuteringen efter skiedd taxation. Och som han kjöper sitt Brännewin hos Bryggarna i Staden, hwilket han sedermera igenom distillering nobiliterar och minutwid till gjäster försälljer, så tilltror Staffan Albrect sig icke hafwa begådt någon fehlacktighet i detta måhl.

Hur det slutar avslöjar jag inte, utan det kan man läsa i domboken.

Låt oss titta på ett till exempel. Bland handlingarna i 1803 års dombok finns ett värderingsintyg på anhållna varor som hemmansbrukaren i Marks härad och Älvsborgs län, Bengt Håkansson från Byslätt och Anders Andersson från Ekarebo Öfvergård i Istorps socken, hade med sig till Lomma gästgivaregård.

Accisrätten i Malmö A1 9 Bild 1960
Accisrätten i Malmö A1:9 (1800-1811) Bild 1960 (AID: v442718.b1960, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Här kan vi se att bland det beslagna finns bland annat kanel, kryddpeppar, russin, oberedda gåspennor, sockertopp och 4 stycken gamla bastmattor.

Accisrätter fanns på flera ställen i landet. I ArkivDigital finns i dagsläget följande tre arkivbildare:
– Accisrätten i Malmö
– Borås accisrätt
– Falkenbergs accisrätt
För att finna dem, skriv in ”accis” eller ”accisrätt” i sökrutan inne i ArkivDigital.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital