Regna hembygdsförenings arkiv

För alla släkt-och hembygdsforskare med intresse i Regna socken i norra Östergötland vill vi tipsa om ett verkligt intressant material – Regna hembygdsförenings arkiv. Sedan en kortare tid tillbaka finns nämligen utvalda delar av föreningens arkiv tillgängligt hos ArkivDigital.

Materialet omfattar många olika typer av handlingar, exempelvis utdrag ur domstolsprotokoll, laga skifteshandlingar, privata brev, köpehandlingar och examenskataloger. Delar av materialet är sorterat efter gårdar/byar, vilket gör det enkelt att hitta handlingar från en viss gård eller by. Många av handlingarna samlades ihop under 1930-, 40- och 50-talen då tre män, Adolf Guditz, Herbert Larsson och Axel E. Ericsson gick runt i gårdarna och samlade in material.

Bland handlingarna som vi har fotograferat återfinns även en riktig bildskatt i form av 17 stycken fotoalbum. Albumen innehåller fotografier av Regnabor, tagna från mitten av 1800-talet och framåt. Många av personerna på bilderna är identifierade, med uppgift om såväl bostadsort som födelse-och dödsår.

Ett uppslag ur ett av fotoalbumen. På vänster sidan ser vi hemmansägaren Anders Eriksson (1823-1909) i Gåsnäs och på den högra sidan ser vi hemmansägaren Erik Eriksson (f. 1828) i Börstorp. Länk

För att ta del av hembygdsföreningens material, välj Ny arkivsökning i programmet och sök på Regna hembygdsförening. Materialet är uppdelat på sex stycken olika arkivbildare.

Markus Lindström, ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Ny bildinformation i bildvisaren

Som flera av er kanske redan upptäckt har vi lagt till en bildinformation i programvaran. När man öppnar upp en volym ser man denna uppe i det vänstra hörnet av bilden.

Bildinformationen innehåller namnet på arkivbildaren, länsbokstav, volymbeteckning, start-och slutår, samt bild-och sidnummer. Det vill säga, samma som en ren källhänvisning. Det går att markera och kopiera bildinformationen.

För den som inte vill att bildinformationen ska vara synlig, kan man dölja den genom att gå in på Inställningar i startmenyn. Välja Presentation och på raden för Visa bildinformation i bildvisaren, klicka på Göm.

Obs. Bilden är ett fotomontage.

ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Publiceringen av kyrkoböcker från Kansas komplett

Under hösten och vintern har vi successivt gjort fler och fler av volymerna från svenskförsamlingarna i Kansas kyrkoarkiv tillgängliga online. Vi är nu klara med publiceringen av detta material, som vi fotograferat på plats i Kansas under sommaren och hösten. Vi har berättat om vår fotografering i Kansas vid ett flertal tillfällen här på bloggen. En översiktlig presentation av materialet finner ni här, (länk till blogginlägget)

Sammanlagt har vi publicerat omkring 75000 bilder ur över 1000 volymer från omkring 90 olika församlingar. Den absoluta merparten av materialet härrör från Kansas men vi har även lagt ut ett mindre antal volymer från Missouri. Vår förhoppning är att materialet, som ger en möjlighet att hitta uppgifter om såväl de invandrade som deras ättlingar, ska komma till nytta för våra svenska som amerikanske användare.

0038-0016

Falun Lutheran Church, Kansas, USA (KS) Vol:1 (1887-1913) bild 38 / sid 16 (AID: v812504.b38.s16) Länk

Många av de svenskamerikanska församlingarnas kyrkoböcker är påfallande lika de svenska. På bilden visas ett uppslag ur ett ”Church Register”, innehållandes ungefär samma uppgifter som en svensk församlingsbok.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.