Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 19-20 mars!

Prova gratis 19-20 marsNu i helgen, lördag och söndag 19-20 mars, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova på tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Sveriges befolkning 1950
Förutom tillgång till hela vår bilddatabas finns det nu också möjlighet att testa betaversionen av vår nya programvara, ArkivDigital 2.0.
I denna programversionen får man tillgång till registret Sveriges befolkning 1950, ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet på 1950 och som omfattar alla personer som bodde i Sverige.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.

Gratisdagarna sker i samband med Släktforskningens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan ni se vart ni hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Ta mig till gratisdagarna!

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 14-15 november!

gratis nu i helgen blogginlägg
Nu i helgen, lördag och söndag 14-15 november, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Över 57 miljoner bilder, motsvarande ca 114 miljoner avfotograferade sidor, finns då tillgängliga för alla som vill prova på hur det är att forska hos oss.

Detta är ett unikt tillfälle att utforska Sveriges historiska källmaterial; alltifrån kyrkböcker och bouppteckningar, till militärt material och domböcker återfinns i ArkivDigital. Där finns även fängelsehandlingar, skattelängder, handlingar från andra världskriget och mycket annat.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.
Välkomna in!

Gratisdagarna sker i samband med Arkivens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i hela Norden. Olika evenemang arrangeras på arkiv, bibliotek och i föreningslokaler.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Gå till vår hemsida i helgen: www.arkivdigital.se

Pressrelease om gratisdagarna.

Kommande kampanj: 1 månad för 195 kr
I samband med gratisdagarna kommer vi att ha specialpris på månadsabonnemang – 195 kr (ordinarie pris 225 kr). Kampanjen startar på fredag, 13/11 och pågår till och med torsdag 19/11, 2015.

ArkivDigital

Tyska släktforskardagarna – 67. Deutscher Genealogentag in Gotha

Orangeriet_i_GothaFöreningen Die Arbeitsgemeinschaft Genealogie Thüringen e.V. arrangerade i helgen som gick de tyska släktforskardagarna i Gotha – för 67:e gången; och årets temaland var Sverige. Ett antal svenska föredragshållare var inbjudna och föredrag hölls på tyska, engelska och svenska.

När man säger släktforskardagar tänker man så klart på de som hålls i Sverige, men de i Tyskland är i en mycket mindre skala. Egentligen borde det ju vara tvärtom med tanke på hur många som bor i Tyskland jämfört med Sverige. Man räknade med omkring 500 besökare under de båda dagarna.

Utstallning_i_Gotha

Utvecklingen går framåt för släktforskningen även i Tyskland, men jag skulle nog tro att man minst är 10-15 år efter var vi i Sverige är i dag. Utställarna hade mest böcker och tidningar. Några enstaka CD-skivor fanns till försäljning, men digitalisering och olika abonnemangstjänster har man bara snuddat vid än så länge (det börjar komma ett par projekt med digitalisering och abonnemang). Skall man släktforska får man leta fram sina gamla kunskaper om hur man laddar en mikrofilmsläsare, för de kopior som finns är på mikrofilm.

Problemet är att det inte finns någon samlad instans att prata med, inget gemensamt riksarkiv, utan varje delstat har sina egna lagar och regler, en massa olika arkiv och fortfarande ligger många av kyrkoböckerna kvar ute på församlingarna. Av egen erfarenhet av att forska i Tyskland vet man i en del fall inte ens att man har kyrkoböcker.

Niklas_foredrag_i_Gotha

Precis som i Sverige hade man på släktforskardagarna ett par parallella föredragsserier och en utställning. Jag höll föredrag om ArkivDigital och visade och berättade om vår verksamhet. Efter föredraget kom ett par personer fram och gratulerade till vad vi höll på med och önskade att motsvarande kunde finnas i Tyskland.

På mässor och sammankomster stöter man på både gamla och nya ansikten och kontakter knyts, det är det som gör sådana här dagar så trevliga och lärorika.

Kulturhaus_i_Gotha

Bilden föreställer Gothaer Kulturhaus – Gothas kulturhus.

På vägen tillbaka till Sverige passade jag på att stanna till vid Landeskirchenarchiv i Eisenach som har mikrofilmade kyrkoböcker för en del av Tyskland där jag har en av mina släktgrenar. Lite nya fynd blev det.

För att sammanfatta dagarna är det alltid kul att träffas, prata och byta erfarenheter kring släktforskning. De tyska släktforskardagarna har dock lång väg kvar till dagarna i Sverige och så är det även med digital tillgång till de gamla, spännande handlingarna.

Mer information om 67. Deutscher Genealogentag in Gotha. (Texterna är mestadels på tyska.)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital

Ny tjänst: Beställningsfotografering domböcker

Acr1992687029672-14689Du beställer, vi fotograferar!

Det finns gigantiska mängder med spännande källor på olika arkiv. Så vad ska digitaliseras just nu? Den frågan har företaget ArkivDigital brottats med. Svaret blev vår nya tjänst beställningsfotografering. Du betalar en slant för en volym och har den snart tillgänglig direkt i din dator via ArkivDigital.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, som kommer att ta många år att fotografera. Och som forskare vill du säkert läsa de domböcker du är intresserad av nu och inte i en avlägsen framtid. Därför har ArkivDigital utvecklat en särskild tjänst – beställningsfotografering – som gör det möjligt för dig att få vilka domböcker som helst tillgängliga i ArkivDigitals abonnemangstjänst.

Priset är 195 kronor per volym. Inom 45 dagar från din betalning, blir de beställda volymerna tillgängliga hos ArkivDigital; inte bara för dig, utan för alla våra användare.

Tjänsten kan på sikt komma att omfatta också andra källtyper än domböcker.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Text & bild: Håkan Skogsjö

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital