Svårartad ohyra

Kiaby FI 1 (1861-1879) Bild 4 sid 3
Kiaby FI:1 (1861-1879) Bild 4 / sid 3 (AID: v99958.b4.s3, NAD: SE/LLA/13205) Länk.

Oftast skriver prästerna in en dödsorsak i dödboken, men vi måste komma ihåg att prästerna inte var medicinskt utbildade. Oftast är det symptomen som anges som dödsorsak.

När änkan Nilla Månsdotter dör 77 år gammal i Kiaby står det ingen dödsorsak i kolumnen, men väl ute i fältet för ”Särskilda anteckningar” har prästen skrivit något som man kan fundera på vad det innebär: Behäftad med svårarta ohyra i magen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Märkvärdiga händelser i Ås (Kalmar län)

Ås CI 1 Bild 270 sid 533Ås CI:1 (1759-1822) Bild 270 / sid 533 (AID: v41605.b270.s533, NAD: SE/VALA/00464) Länk.

Ibland kan man hitta några korta notiser i de äldre kyrkoböckerna och de brukar vara märkta ”Märkvärdiga händelser”. Här kan man hitta lite olika anteckningar beroende på prästens intresse. Det kan vara väderfenomen, eldsvådor, brottslingar med mera.

Prästen i Ås församling i Kalmar län skriver mer likt en dagbok om vad som hänt i församlingen och världen 1877-1884.

1879 skriver han att den gamla kyrkoboken uppgives vara förkommen vid branden 1803, och 1884 skriver han om de förskräckliga jordbävningarna i Spanien (se bilden ovan).

Spännande att få lite kringuppgifter om vad som hände för omkring 130 år sedan.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fyrlingar i födelseböckerna

Västervik C 5 Bild 118 sid 217Västervik C:5 (1770-1804) Bild 118 / sid 217 (AID: v41506.b118.s217, NAD: SE/VALA/00443) Länk.

Ibland reagerar man lite extra när man bläddrar runt i de gamla handlingar. Det är något annorlunda som ögat uppfattar och man stannar till och läser. Bland dessa saker är när det föds flera barn samtidigt. Tvillingar är ganska vanligt förekommande, mer ovanligt är det med trillingar. Men det är när det blir ännu fler som man börjar fundera på hur det gick för mamman och för barnen.

I Västervik föddes den 1 oktober 1784 mellan klockan 6 och 8 på morgonen Jonas, Olof, Catharina och Brita  (bilden ovan). De var barn till sjömannen Petter Friberg och Maria Elisabeth Larsdotter (34 år gammal). Alla dessa små dog av oangiven sjukdom 1 eller 2 dagar gamla, den 2 och 3 oktober.

Österåker C 10 Bild 100 sid 6Österåker C:10 (1879-1894) Bild 100 / sid 6 (AID: v94992.b100.s6, NAD: SE/SSA/1596) Länk.

I Österåker föddes fyrlingar den 12/9 1879 och dessa fick namnen Selma Charlotta, Alma Sophia, Josephina Carolina samt ett dödfött flickebarn. Föräldrar var torparen Erik August Wessberg och Christina Wilhelmina Hartenberg (25 år gammal) i Bergsätra. Även dessa dog alla små; den 11, 20 och 24 oktober dog de.

Hur mycket statistik det finns kring detta är svårt att säga, men om man söker runt lite på nätet (länk: http://tvillingsajten.se/fakta/statistik) hittar man uppgifter om att oddsen, på naturlig väg, är:

Tvillingar: 1 på 83 graviditeter (tvåäggstvillingar).
Trillingar: 1 på 6.889 graviditeter.
Fyrlingar: 1 på 571.787 graviditeter.
Femlingar: 1 på 47.458.321 graviditeter.
Sexlingar: 1 på 3.939.040.643 graviditeter.

På hemsidan framgår även: ”Det har skett en ökning av tvillingfödslar i västvärlden vilket beror till stor del på att kvinnor är äldre när de skaffar barn. Kvinnor över 30 släpper ofta fler ägg åt gången vid ägglossning. Fertilitetsbehandling (IVF) har också bidragit till ökade tvillingfödslar.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Forska i Stockholms stad 1878-1926

0151 Forska i Stockholms Stad
En av de frågor som brukar komma till vår kundtjänst är varför det inte finns några husförhörslängder för församlingarna i Stockholms stad i slutet av 1800-talet?
Svaret är helt enkelt att det inte finns några.

Att släktforska i städerna är lite annorlunda och extra speciellt är det i Stockholm. Där använder man inte de vanliga husförhörslängderna och församlingsböckerna för åren 1878-1926. I stället finns det ett folkbokföringsregister i Stockholm som kallas rotemansarkivet. Stockholm växte kraftigt under andra hälften av 1800-talet och det var vanligt att man flyttade mycket. För att kunna upprätthålla en bra folkbokföring införde man en ny kommunal organisation som kallades rotemansinstitutionen. Stockholm delades in ett antal rotar eller distrikt och en roteman höll i folkbokföringen. Alla som bodde i en fastighet registrerades i speciella häften.

Stockholms stadsarkiv håller på med ett stort digitaliseringsprojekt där man gör detta material sökbart. Allt är inte registrerat ännu och som alltid skall man komma ihåg att detta är ett register och där förekommer fel.

De andra kyrkoböckerna såsom födda, vigda och döda finns som vanligt i Stockholm stad och dessa finns tillgängliga i ArkivDigital. Flyttlängderna för Stockholms församlingar är också en bra källa då dessa oftast innehåller mer information än de flyttlängder som finns för ”landsbygden”.

Precis som i andra städer finns det många församlingar i Stockholm och alla har inte Stockholm i sitt namn. Därför kan det vara lite klurigt att hitta vilka församlingar som finns tillgängliga. Men om man i ArkivDigital klickar på knappen ”Avancerade sökalternativ >>” och sedan väljer Län: Stockholms stad samt Arkivtyp: Församling/Socken visas bara de församlingar som finns för Stockholms stad.

Läs mer och sök i rotemansarkivet, klicka här.

Tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund har man även gjort materialet tillgängligt på en DVD och denna kan man köpa via Rötter-bokhandeln, klicka här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barnen som heter Mormor och Husar

Majoren Nils Kjellman och hans fru Sofia Vihlborg i Ystad döper i början av 1800-talet sina barn till lite annorlunda namn.

Den 19/12 1812 föds Mormor Kristina Sofia och den 11/12 1815 Johan Blycher Husar.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 17 sid 16Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 17 / sid 16 (AID: v112007.b17.s16, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 43 sid 42Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 43 / sid 42 (AID: v112007.b43.s42, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tygprover 1756

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:156 (1756-1756) Bild 6860 / sid 670 (AID: v230820.b6860.s670, NAD: SE/LLA/10140) Länk.

Som vi sett i ett tidigare inlägg här på bloggen (Uniformsskiss 1779) skickade man in en ritning till hur uniformen skulle se ut. 24 år tidigare diskuterade man båtsmans-munderingen och då gick man ett steg längre, man bifogade prover på tyget som skulle användas. Så att man såg både färg och kvalitet.

Kul och annorlunda inslag i släktforskningen. Det säger ju inget om släktingarna, men ger ändå en direkt koppling till de som levde för över 250 år sedan.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Död av solstrålarnas nedfallande på huvudet

Malmö Sankt Petri FI 4 (1835-1861) Bild 92 sid 147Malmö Sankt Petri FI:4 (1835-1861) Bild 92 / sid 147 (AID: v104095.b92.s147, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Johannes Jansson låg på jordvallarna runt Malmö 1845, då något ovanligt inträffade. Prästen skriver så här i dödboken:

”1845 Maij 24 dog och 28 begrofs i fattigjord från Arbetshuset Drängen Johannes Jansson. Död af Solstrålarnas nedfallande på Hufwudet då han låg på glacinen, efter att hafwa en längre tid varit sjuklig.”

Vad var det egentligen han dog av?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Moder Fadersdotter

Konstiga namn ser man ibland när man läser de gamla kyrkoböckerna och andra handlingar. Men frågan är om inte denna kvinna tar priset för det mest annorlunda namnet.
Östra Tommarp FI 2 (1837-1855) Bild 62

Östra Tommarp FI:2 (1837-1855) Bild 62 (AID: v105107.b62, NAD: SE/LLA/13529) Länk.

”År 1853 den 12 October afled och den 19 samma månad jordfästades Enkan från N:o 10 Karlaby
Moder Fadersdotter
Född den 4 Januari 1779. Gift med åboen Jöns Thorsson derst.”

Vilket är det mest ovanliga namn du stött på i din forskning?

Niklas Hertzman, ArkivDigital