Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Flyttar till Blåkulla vid påsktiden 1807

Malmö Caroli HIIaa 2 (1807-1811) Bild 1050 sid 94Malmö Caroli HIIaa:2 (1807-1811) Bild 1050 / sid 94 (AID: v389216.b1050.s94, NAD: SE/MSA/00553) Länk.

När man flyttade förr i tiden var man tvungen att gå till prästen och få ett flyttbetyg. På detta skrev man vem man var, vilken kristendomskunskap man hade, när man begått nattvarden och annat som han ville skicka vidare till nästa präst. Inflyttningsattesterna finns tyvärr inte alltid bevarade, utan det var nog ganska vanligt att prästerna slängde dem när han hade skrivit in personerna i den nya kyrkoboken, dit de flyttade. Om de finns kvar kan de ge spännande uppgifter om personerna.

Hans Persson och hans hustru har lämnat in en flyttsedel till prästen i Malmö Caroli, men hade de verkligen för avsikt att flytta dit, eller hade Hartelius en räv bakom örat?

”Sammanwigda folcken, Hans Pehrsson, född i Särslöf, 27 år gammal, och dess hustru Bengta Larsdotter, född i Hagsholm af Genarps församling, äfwen 27 år gammal, flyttade wid Påsktiden detta år till Blåkulla, med det intyg att de läsa någorlunda rent i bok, utan till swagt och förstår sin Christendom enfaldigt, fört en ordentlig lefnad och bewistat de utlysta förhören. Och blefwo af den h: nattwarden wid Påsk delagtiga. Hans Pehrsson är skattskrefwen hos sin förra husbonde Hans Larsson i Särslöf, och hustrun Bengta Larsdotter, hos Pehr Hansson i Önswala. De ha bägge haft de naturliga kopporna. Dem tillönskas alt godt för tid och ewighet!

Attest af Kyrkeby d.27 Junii 1807
A. Hartelius, Nådårs Pred:kt”

Niklas Hertzman,  ArkivDigital

Meteorologiska observationer i Vinberg 1829-1856

Från vår användare Sten Norell har vi fått tips om att det i Vinbergs (i Halland) kyrkoböcker CI:4 och CI:5 finns anteckningar om framför allt meteorologiska observationer. Men prästen har även gjort anteckningar om det politiska läget i Europa. Notiserna finns insprängda lite här och var i böckerna, men oftast finns de i slutet av årets födelsenotiser.

Vinberg CI 4 Bild 202

Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 202 (AID: v93888.b202, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Januari månad 1835 utmärkte sig genom blid väderlek, ömsom regn, ömsom snö, som af regn upplöstes, kallast den 22 -12 grader. 26 Jan: hördes Lärkan första gången.

1842 har prästen börjat att göra tabeller för att få bättre överblick. Han delar in det i olika kolumner Temperatur, Barometer, Nedebörd, Vind, Andra anteckningar.

Vinberg CI 4 Bild 275Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 275 (AID: v93888.b275, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Vi ser t.ex. att den 30 mars 1842 syntes en regnbåge.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum
– 3 nummer för 99 kr

I år figurerar ArkivDigital med en artikelserie i tidningen Släkthistoriskt Forum. I februarinumret, som har temat Släktforskning i Norden, hittar du förutom artiklar om hur du släktforskar på anfäder från Finland, Norge och Danmark bland annat en artikel om det breda Ålands-material som finns i ArkivDigital.

Just nu kan du köpa tre nummer av Släkthistoriskt Forum för endast 99 kr (ordinarie pris 150 kr). Lägger du din beställning direkt kommer din första tidning hem omkring den 20 februari.

Beställ här.

ArkivDigital

Resan till Lilla Bråared i Sandhem

I somras bad vi våra läsare om berättelser från sina egna släktforskarresor (länk till blogginlägget). En av dem som skrev till oss var Mattias Åbom som beskriver sin resa till Sandhem, Jönköpings län, såhär:

”Målet med resan till Sandhem var att hitta platser som min mormors farfar och hans far och farfar hade levt. Platsen för detta är Lilla Bråared i Sandhem. Vi skulle ta oss tillbaka i tiden till början på 1700-talet och fram till 1930 i Lilla Bråared.

Väl framme i Lilla Bråared så möter vi en gentleman som flyttade till Lilla Bråared redan 1936. Han berättade att idag var gården Lilla Bråared uppdelad i fyra tomter. Han visade oss där själva Lilla Bråareds by hade varit vid det laga skiftet 1855. Det visade sig att han ägde marken där backstugan Linneberg hade funnits som min mormors farfars far och mor hade levt i.

Vi träffar också familjen Olausson i byn som berättar att deras hus är sedan det laga skiftet 1855. De är även så vänliga att vi får med oss utskrifter av gamla kartor på byn.

Målet var alltså att hitta spår av min mormor Anna-Lisa Åboms anfäder. I fem generationer från 1700-talets början fram till 1931 hade de levt i Lilla Bråared. Min mormors farfars farfars morfar och mormor, Carl Andersson och Ingrid, står som brukare fram till 1758 i Lilla Bråared då han avlider 51 år gammal. Ingrid avlider 1773 60 år gammal i Lilla Bråared. Första församlingsboken är från 1759. Troligtvis har de levt där från att de bildade familj och även tidigare.”

v21665.b49.s81 Lilla Bråared
Familjen Carl Andersson i Lilla Bråared. Källa: Sandhem AI:1 (1759-1781) Bild 49 / sid 81 (AID: v21665.b49.s81, NAD: SE/VALA/03258) Länk.

Läs resten av Mattias Åboms reseskildring och släkthistoria på hans egen blogg.

Vi tackar Mattias Åbom för att han delade med sig av sin berättelse och ser fram emot att få ta del av våra läsares berättelser även i framtiden.

Bloggredaktionen, ArkivDigital