Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital