Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Medlemskap i Burdick Hebron Lutheran Church var förenat med vissa plikter

Kansas v812145.b4.s1

Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 4 / sid 1 (AID: v812145.b4.s1) Länk.

Under hösten har vi i ett flertal blogginlägg berättat om vår pågående publicering av kyrkböcker från Kansas. (Skriv ”Kansas” i sökfältet till höger för att finna dem.)

En stor skillnad vid släktforskning i USA jämfört med i Sverige är att det i USA aldrig har funnits någon statskyrka. Materialet vi publicerar härrör därför från ett stort antal olika frikyrkoförsamlingar, som i de allra flesta fall har grundats av invandrade svenskar. För många orter har vi också fotograferat flera olika församlingar, eftersom det på orten kanske fanns både en baptistförsamling, en metodistförsamling och en missionsförsamling.

När en en person som utvandrat från Sverige anlänt till sin destination i USA uppstod alltså i många fall en valsituation angående vilken församling personen skulle ansluta sig till. Helt fritt var dock inte detta val; eftersom det är frågan om fria församlingar kunde de själva ställa krav på vilka som skulle få bli medlemmar och inte. I Burdick Hebron Lutheran Churchs konstitution från år 1902 återfinns bland annat regler för medlemmars upptagande. På bilderna nedan visas det knappt två sidor långa stycket, ur vilket jag har valt att citera en särskilt intressant del.

v812145.b9.s11 högersidav812145.b10.s13 vänstersida

”När däremot någon, som redan blifwit ordentligen döpt och konfirmerad, will ansluta sig som medlem till denna församling, så skall han anmäla sig hos församlingens pastor, som dels genom enskildt samtal, dels genom att rådgöra med kyrkorådet bör göra sig noga underrättad om hans kristliga sinne och wandel; ty ingen, som är känd för en okristlig och lastfull wandel eller är medlem af frimurare- eller andra hemliga sällskap eller ohrosföreningar, skall till medlem af församlingen upptagas.”

För den som lyckats bli medlem i församlingen gällde det sedan att uppfylla ett antal plikter, vilka också framgår av konstitutionen. För den som inte uppfyllde plikterna väntade först varningar och om dessa visade sig verkningslösa återstod bara uteslutning. På bilderna nedan framgår de olika plikterna.

v812145.b10.s13 högersidav812145.b11.s15 vänstersida

Bildkällor:
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 9 / sid 11 (AID: v812145.b9.s11) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 10 / sid 13 (AID: v812145.b10.s13) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 11 / sid 15 (AID: v812145.b11.s15) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital