Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Resan till Lilla Bråared i Sandhem

I somras bad vi våra läsare om berättelser från sina egna släktforskarresor (länk till blogginlägget). En av dem som skrev till oss var Mattias Åbom som beskriver sin resa till Sandhem, Jönköpings län, såhär:

”Målet med resan till Sandhem var att hitta platser som min mormors farfar och hans far och farfar hade levt. Platsen för detta är Lilla Bråared i Sandhem. Vi skulle ta oss tillbaka i tiden till början på 1700-talet och fram till 1930 i Lilla Bråared.

Väl framme i Lilla Bråared så möter vi en gentleman som flyttade till Lilla Bråared redan 1936. Han berättade att idag var gården Lilla Bråared uppdelad i fyra tomter. Han visade oss där själva Lilla Bråareds by hade varit vid det laga skiftet 1855. Det visade sig att han ägde marken där backstugan Linneberg hade funnits som min mormors farfars far och mor hade levt i.

Vi träffar också familjen Olausson i byn som berättar att deras hus är sedan det laga skiftet 1855. De är även så vänliga att vi får med oss utskrifter av gamla kartor på byn.

Målet var alltså att hitta spår av min mormor Anna-Lisa Åboms anfäder. I fem generationer från 1700-talets början fram till 1931 hade de levt i Lilla Bråared. Min mormors farfars farfars morfar och mormor, Carl Andersson och Ingrid, står som brukare fram till 1758 i Lilla Bråared då han avlider 51 år gammal. Ingrid avlider 1773 60 år gammal i Lilla Bråared. Första församlingsboken är från 1759. Troligtvis har de levt där från att de bildade familj och även tidigare.”

v21665.b49.s81 Lilla Bråared
Familjen Carl Andersson i Lilla Bråared. Källa: Sandhem AI:1 (1759-1781) Bild 49 / sid 81 (AID: v21665.b49.s81, NAD: SE/VALA/03258) Länk.

Läs resten av Mattias Åboms reseskildring och släkthistoria på hans egen blogg.

Vi tackar Mattias Åbom för att han delade med sig av sin berättelse och ser fram emot att få ta del av våra läsares berättelser även i framtiden.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Godt Bläck

Har du gått i tankarna att göra lite bläck för att skriva som prästerna gjorde förr i tiden? Nu kan du sluta fundera på hur du skall göra. Följer du bara nedanstående recept får du ”godt bläck”.

Tag galläplen — 12 lod.
Tag vitriol — 1/4 lod.
Tag gummi — 4 lod.
Tag socker — 2 lod.
Tag salt — 1 lod.

Lägger uti en stenkruka, hwartill slås 1. qvart. gammalt klart Öl samt 1 qvart. ättika, rör det sedan wäl om, wäl igenlikt stå i 3 el. 4 dagar under omskakning hwarefter det kokas så länge som färsk fisk, sedan står det tillikt och skakas stundom.

Össjö CI 4 (1815-1856) Bild 218
Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 218 (AID: v102527.b218, NAD: SE/LLA/13513)

Lite förklaringar är väl på sin plats. Källa: Nordisk familjebok – 1800-talsutgåvan

Galläpplen – kallas vissa egendomliga bildningar, hvilka hos en mängd olika slags växter uppkomma till följd af insekters sting i vissa delar af dem. Det i farmakologiskt hänseende vigtigaste slaget af galläpplen bildas å knopparna eller barken af de unga grenskotten hos galläpple-eken. … Den vigtigaste beståndsdelen i alla galläpplen är ett eget slag af garfsyra, den s.k. galläpplegarfsyran.

Vitriol – Benämnes i allmänhet tunga metallers sulfat för sitt glasliknande utseendes skull. Man skiljer mellan grön vitriol eller ferrosulfat (jernvitriol), hvit vitriol eller zinksulfat och blå vitriol eller kopparsulfat. Vitriololja = svavelsyra.

1 lod – Enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet = 13.3 gram.
1 qvarter – Äldre rymdmått = 0.33 liter.

Niklas Hertzman