En guldgruva för den som forskar på Tjörn och Orust

”Överläkare J.A. Nordströms samling” i Göteborgs landsarkiv innehåller mängder med intressant för den som forskar i Bohuslän i allmänhet och på öarna Tjörn och Orust i synnerhet.

Samlingens upphovsman är en av forskare av högsta klass, överläkaren John Anders Nordström (1896–1983), länsmansson från Tjörn, som vid sidan av sitt värv som läkare i Vadstena ägnade sin tid åt släkt- och lokalhistorisk forskning med fokus på främst på Tjörn och Orust i äldre tider.

Sina resultat redovisade han i många artiklar, publicerade i bland annat Personhistorisk tidskrift och Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, men åtskilligt blev aldrig tryckt. Istället återfinns de i hans samling, ofta sammanställda med prydlig piktur i inbundna anteckningsböcker.

Överläkare J A Nordströms samling (O) A3:8 (1667-1785) Bild 130 / sid 17 (AID: v809272.b130.s17, NAD: SE/GLA/10277) Länk

Några exempel på vad som finns:

– sju volymer ”Gårdar och släkter på Tjörn”, som bland annat innehåller Klövedalssläkter intill 1727, del I–III, och Stenkyrka sockens gårdar och bondesläkter, del 1–2,

– åtta volymer ”Övrigt rörande Tjörn och Orust” med framför allt avskrifter av olika urkunder,

– sju volymer ”Sammanställningar, avskrifter etc rörande övriga delar av Bohuslän och Bohuslän i allmänhet” med åtskilliga utredningar rörande den äldre adeln i Bohuslän och

– nio volymer med avskrifter ur domböckerna för Tjörn och Orust från 1663 till 1745.

Så den som är intresserad av dessa trakter bör absolut titta närmare på J.A. Nordströms värdefulla samling. Chansen är stor att där finns någonting som hjälper vidare i forskningen.

Du hittar samlingen genom att göra en ”Ny arkivsökning” (blå knapp) och skriva ”Nordström” i sökrutan.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital