Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Rymlingen Ingrid Hansdotter från Lyrestad

0326Länskungörelser, Skaraborgs län (R) Vol:29 (1802-1802) Bild 670 (AID: v839541.b670, NAD: ) Länk

Sedan den för tredje gången öfwad stöld häcktade och i Fängelset härstädes förwarade Qwinspersonen Ingrid Hansdotter från Lyrestad, fått tillfälle att från Fånghuset sig begifwa och flygten taga, utan at hon genom anwända sorgfällig efterspaning kunnat ärtappas, så blifwer hon härigenom efterlyst med befallning till Krono- och Stadsbetiente at Ingrid på det nogaste eftersöka och i händelse hon anträffas, henne gripa och under säkraste bewakning hitbringa. Ingrid Hansdotter är wid pass 30 år gammal, liten och fetlagd till wäxten med koppärrigt ansigte, klädd wid afwikandet i blå linne kjortel och tröija, hwitt kläde omkring halsen, skor och strumpor. Mariaholm å Landskansliet den 15 Maji 1802.

Ovanstående efterlysning är hämtat ur 1802 års allmänna kungörelser från landskansliet i Skaraborgs län. Från landskansliet utgick kungörelser av alla de slag, men genom signalementen blir efterlysningarna, som är rikligt förekommande, lite extra intressanta. Trots att exemplet ovan härrör från en tid då kameran ännu inte var uppfunnen kan vi med hjälp av beskrivningen av utseendet och klädseln skapa oss en bild av hur Ingrid såg ut vid sitt försvinnande.

För att ta del av kungörelser från Skaraborgs län, gå till arkivbildaren Länskungörelser, Skaraborgs län. Arkivbildaren innehåller volymer från en cirka 150 år lång period, från mitten av 1700-talet och framåt.

Markus Lindström, ArkivDigital

Smeder fick dödfödda barn samma dag

Slumpen gör att ovanliga händelser ibland klumpar ihop sig. Jag har i ett tidigare inlägg visat ett exempel där två trillingfödslar, som i sig är mycket ovanligt, inträffade i samma socken med bara någon månads mellanrum.

Att två män med samma yrke båda får ett dödfött barn samma dag i samma socken måste också vara mycket osannolikt. Men det inträffade år 1798 i Burlöv i Skåne.

BurlövBurlöv CI:4 (1775-1816) Bild 91 / sid 92 (AID: v106310.b91.s92, NAD: SE/LLA/13050) Länk.

Den 26 januari fick smeden Bengt Andersson och hans hustru Kjerstina Nilsdotter tvillingar, varav den ena var dödfödd. Samma dag fick smeden Pär Ahlström och hans hustru Elna Bengtsdotter en dödfödd son.

Vid denna tid var antalet dödfödda barn i Sverige drygt 27 per 1000 födda. Det kan jämföras med nutidens 4 per 1000 födda. Under andra halvan av 1700-talet föddes cirka 70 000 barn per år. Antalet ökade under de första decennierna av 1800-talet så att det vid mitten av detta sekel årligen föddes lika många barn som idag, trots att befolkningen var mycket mindre. Vid den här aktuella tiden, 1798, föddes enligt den officiella statistiken, 2160 dödfödda barn i landet. Det var således inte helt ovanligt, men kombinationen ovan måste ändå betecknas som närmast unik.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

En gammal pappa

Hörup CI 1 (1684-1803) Bild 161 sid 189
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 161 / sid 189 (AID: v110641.b161.s189, NAD: SE/LLA/13184) Länk.

Som släktforskare skall man vara källkritisk och alltid ställa sig fråga ”kan detta stämma?” Det kan vara att två personer på 1700-talet gifter sig och de är från olika delar av landet. Visst, det kan förekomma, men det kan ju även vara så att det finns en plats i närheten som heter likadant. Det kan vara att en kvinna uppges bli mamma när hon är 65 år gammal och så vidare. Med detta i tankarna måste man så klart ställa sig frågan om notisen på bilden ovan stämmer.

I Hörups födelsebok den 1797 skriver prästen att pappan är i sitt 84:de år.

d.29 Martii föddes uti Hörups husen et drengebarn. Fadren afskedade Ryttaren Knut Grönborg i sit 84:de år, modren Kjerstina Matsdotter, blef döpt d.31 wid Passions Gudstjensten. Des namn Lars.

Knut och Kjerstina gifter sig 1791 och då står det inget om hans ålder. Knut dör 1806 och då uppges han vara 99 år gammal. Båda dessa åldersuppgifter ger ju ungefärliga födelseår, men det skiljer ju en del. Kan man kanske hitta honom i de militära rullorna och få ytterligare en ålder där?

Berätta gärna om era fynd i kommentarsfältet nedan.

Övriga källor:
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 40 / sid 31 (AID: v110641.b40.s31, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Hörup CI:3 (1804-1856) Bild 145 (AID: v110643.b145, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Ingelstads häradsrätt FIIa:18 (1807-1808) Bild 2380 / sid 42 (AID: v158016.b2380.s42, NAD: SE/LLA/10032) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Resan till Lilla Bråared i Sandhem

I somras bad vi våra läsare om berättelser från sina egna släktforskarresor (länk till blogginlägget). En av dem som skrev till oss var Mattias Åbom som beskriver sin resa till Sandhem, Jönköpings län, såhär:

”Målet med resan till Sandhem var att hitta platser som min mormors farfar och hans far och farfar hade levt. Platsen för detta är Lilla Bråared i Sandhem. Vi skulle ta oss tillbaka i tiden till början på 1700-talet och fram till 1930 i Lilla Bråared.

Väl framme i Lilla Bråared så möter vi en gentleman som flyttade till Lilla Bråared redan 1936. Han berättade att idag var gården Lilla Bråared uppdelad i fyra tomter. Han visade oss där själva Lilla Bråareds by hade varit vid det laga skiftet 1855. Det visade sig att han ägde marken där backstugan Linneberg hade funnits som min mormors farfars far och mor hade levt i.

Vi träffar också familjen Olausson i byn som berättar att deras hus är sedan det laga skiftet 1855. De är även så vänliga att vi får med oss utskrifter av gamla kartor på byn.

Målet var alltså att hitta spår av min mormor Anna-Lisa Åboms anfäder. I fem generationer från 1700-talets början fram till 1931 hade de levt i Lilla Bråared. Min mormors farfars farfars morfar och mormor, Carl Andersson och Ingrid, står som brukare fram till 1758 i Lilla Bråared då han avlider 51 år gammal. Ingrid avlider 1773 60 år gammal i Lilla Bråared. Första församlingsboken är från 1759. Troligtvis har de levt där från att de bildade familj och även tidigare.”

v21665.b49.s81 Lilla Bråared
Familjen Carl Andersson i Lilla Bråared. Källa: Sandhem AI:1 (1759-1781) Bild 49 / sid 81 (AID: v21665.b49.s81, NAD: SE/VALA/03258) Länk.

Läs resten av Mattias Åboms reseskildring och släkthistoria på hans egen blogg.

Vi tackar Mattias Åbom för att han delade med sig av sin berättelse och ser fram emot att få ta del av våra läsares berättelser även i framtiden.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Skeppare och skeppsfolk i Åhus 1748

v230815.b280.s22Som vi tidigare sett i ett annat inlägg här i bloggen, kan man hitta spännande saker bland domstolens inneliggande handlingar. Vi fortsätter att titta i Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar till domböckerna.

Under mitten av 1700-talet finns det inskickade listor på skeppare och skeppsfolk som åkt och kommit till hamnen i Åhus. Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto svårare är det ju att hitta uppgifter om var och när en person föddes. I dessa listor finns det antecknat om födelseort.

”Förteckning ock Underrättelse öfver Afgående och Återkommande Fartyg med deras Skieppare och Skieps Folk, vid Siötulls Cammaren och Lastagie Platsen Åhus under Staden Christianstad för fierde Qvartalet Octobris, Novembris, Decembris månader Åhr 1750.”

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 151 (1751-1751) Bild 280 sid 22Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:151 (1751-1751) Bild 280 / sid 22 (AID: v230815.b280.s22, NAD: SE/LLA/10140)

”Skieppet eller Galliotten S:te Johannes, hemma härstädes, bygd af Eek på Cravel, stor 72 swåra Läster, kommen ifrån Amsterdam.
Datum: d.5 october 1750.
Skiepparens namn: Rasmus Nilsson, 41 år gammal, gift, född i Åhus och bor i Åhus.
Styrmannens namn: Lars Biörnsson, 43 år gammal, gift, född i Onsala och bor i Onsala.
Skeppsfolkets namn:
Båtsman Arvid Nyman, 40 år gammal, gift, född i Finland och bor i Åhus.
Matros Jöns Hulte, 44 år gammal, gift, född i Maglehem och bor i Åhus.
Matros Måns Tölle, 34 år gammal, gift, född i Ravlunda och bor i Ravlunda.
Matros Anders Persson, 26 år gammal, gift, född i Vannberga och bor i Vannberga.
Matros Jöns Larsson, 24 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Matros Nils Åström, 20 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Lars Vram, 25 år gammal ogift, Född i Everöd och bor i Everöd.
Gossen Niclas Malmberg, 15 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Nils Vesterdal, 17 år gammal, ogift, född i Vram och bor i Vram.”

Noter:

  • Enligt Wikipedia är en svår läst det samma som en skeppsläst, som är ett mått på ett fartygs lastförmåga. Från 1726 motsvarar en svensk skeppsläst 2448 kg. 72 svåra läster blir då strax över 176 ton.
  • Enligt Wikipedia är Kravell en teknik för båtbyggande, där bordläggningsplankorna anbringas mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. Med kravellbygda skrov får man en slät in- och utsida.

Niklas Hertzman

”Sociala klasser” i mitten av 1700-talet

Hyby CI 3 (1759-1792) Bild 162 sid 327Hyby CI:3 (1759-1792) Bild 162 / sid 327 (AID: v109852.b162.s327, NAD: SE/LLA/13163)

Ibland när man sitter och läser i kyrkoböcker och andra gamla handlingar hittar man saker som man inte trodde fanns och ett sådant exempel hittar man i Hyby kyrkobok. Här har prästen skrivit in en Kunglig förordning över hur mycket olika personer skall betala för
stämpelpapper till sina lysningssedlar.

Det är intressant att se hur de olika kategorierna av människor delades upp i olika ”klasser” beroende på deras arbete. Nedan finns listan på vem som skulle betala hur mycket. Den ursprungliga tabellen är omsorterad för att få den i fallande ordning.

Utdrag af Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution och förordning, angående Stämplat papper, dater: d:14 Januari 1748, § 20 Lysnings sedlar till äcktenskap.
Tabell Lysnings sedlar till äcktenskap

Niklas Hertzman

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman